Full­mäk­ti­ge­med­lem Ann-Louice Ormis­kan­gas från kemi­sek­torn hade blan­dade käns­lor inför full­mäk­ti­ge­pe­rio­dens sista möte. Hon är huvudfört­roen­de­man på Hermanns Bike Compo­nents i Jakobstad.

– Det känns lite vemo­digt för att vara ärlig. Vi började för fem år sedan som en sammans­lag­ning av tre förbund och då var det ofta så att folk som steg upp sade att de kom från till exem­pel Metall, men nu känns det som om vi svet­sats samman och blivit ett förbund, säger Ormiskangas.

Den första kongress­pe­rio­den har samman­fal­lit med kriser av vilka ett påtvin­gat konkur­rens­kraft­sav­tal kanske hörde till de mindre.

En global coro­na­pan­demi, ett fulls­ka­ligt krig i Europa och medföl­jande infla­tion som skenat i väg samt en ener­gi­kris som höjt konsu­mentpri­serna, för att inte glömma stors­ka­liga förändrin­gar på arbets­mark­na­den där Skog­sin­dustrin lämnat förhand­lings­bor­den och de allmän­bin­dande kollek­ti­vav­ta­len inom tekno­lo­giin­dustrin varit hotad på grund av omställ­nin­gar i arbetsgivarförbundet.

Nu känns det som om vi svet­sats samman och blivit ett förbund.

– Det har inte varit någon lätt tid och det har säkert gjort sitt i att vi blivit ett.

Föru­tom full­mäk­ti­ge­med­lem har hon också varit aktiv i utbild­nings­sek­tio­nen vid förbundet.

– Jag har inte kanske varit den som stigit upp och talat mest i full­mäk­tige men jag upple­ver att det också går att påverka i sektio­nen och det är väldigt intres­sant, säger Ormiskangas.

Ormis­kan­gas styr mot Tammer­fors och Industri­fac­kets kongress i egens­kap av kongres­som­bud. Hon är själv väldigt glad och rent av anin­gen över­ras­kad över det stöd hon fått. Hon samlade 87 röster i valkret­sen plast­pro­duk­tin­dustri och kemisk produktindustri.

Dessu­tom gläder det henne att kvin­nor som ställt upp för första gången samlat bra med röster.

– Jag hoppas natur­ligt­vis att de unga damer som blivit invalda ska få chan­sen att visa vad de går för, kons­ta­te­rar Ormiskangas.

Förbun­det tryg­gade arbetsvillkoren

Avslut­nin­gen på perio­den sammanföll med efters­pe­let efter riks­dags­va­let. Ordfö­rande Riku Aalto skic­kade genom sitt öppnings­tal sina häls­nin­gar till rege­ringsför­hand­larna och sanno­lika stats­mi­nis­tern, samlings­par­tis­ten Petteri Orpo och Sann­fin­län­darna som gått till val med en oklar linje när det kommer till arbetslivsfrågor.

– Vi litar på att Sann­fin­län­darna håller de löften som de gett facket. Oberoende hur rege­rin­gen ser ut kommer Industri­fac­ket att vara redo för samar­bete. Vi vill också påverka rege­rings­pro­gram­met. Industri­fac­ket vill att de frågor som gäller arbets­li­vet och arbets­mark­na­den behand­las, bereds och fattas beslut om i treparts­sa­mar­bete, sa Aalto.

På så sätt skulle man undvika de miss­tag som Sipi­lä­re­ge­rin­gen begick.

– Då var facken och rege­rin­gen i konflikt så gott som hela tiden då rege­rin­gen ville av ideo­lo­giska skäl ibland förs­vaga uppsäg­ningss­kyd­det och ibland skära i lönerna, sa Aalto.

En märk­bart rörd full­mäk­ti­geordfö­rande Jarmo Mark­ka­nen tackade full­mäk­ti­ge­kol­le­gerna för de gångna åren. Industri­fac­kets förbunds­kongress samlas i Tammer­fors 22–24.5 och väljer under mötet ett nytt full­mäk­tige för förbundet.

– Det har varit ett nöje att få träffa kolle­ger och vänner från hela landet, sa Markkanen.

FACKET GÖR ARBETSMARKNADSPOLITIK OBEROENDE REGERING

I sitt öppnings­tal inför Industri­fac­kets full­mäk­tige i Helsing­fors riktade Industri­fac­kets 1. vice ordfö­rande Turja Lehto­nen en känga mot dem som fört fram tankar om neds­kär­nin­gar i yrkesutbildningen.

– Under våren besökte jag minst 30 arbetsplat­ser. Arbets­gi­var­nas största problem var bris­ten på utbil­dad arbets­kraft. Vad tänker Petteri Orpo? Sanno­likt gå in för neds­kär­nin­gar där det finns en stor efterfrå­gan på proffs och nästan 100 procents sanno­lik­het att få jobb. Jag frågar mig om han riktigt följer med läget? Om ni inte tror mig så fråga dina kampanj­fi­nan­siä­rer i arbets­gi­var­bor­gen. De oroar sig för samma sak, sade Lehtonen.

Vad tänker Petteri Orpo?

Lehto­nen riktade i sitt anfö­rande blic­ken mot Industri­fac­kets första ordi­na­rie förbunds­kongress i Tammer­fors i maj.

– Jag är säker på att det blir en kongress där diskus­sio­ner förs i konstruk­tiv anda.  Enig­het behövs även under följande kongress­pe­riod. Arbets­gi­var­si­dans ideo­lo­giska anfall är och förblir en utma­ning och de kommer garan­te­rat att fort­sätta med att försöka nagga avtals­sys­te­met i kanterna, sade Lehtonen.

Lehto­nen anser att den avgående rege­rin­gen skött sig bra under en tid som präglats av svåra kriser ska ha ett tack för det. Någon excep­tio­nellt lönta­gar­vän­lig rege­ring har det inte varit frågan om, under­stry­ker han. Men alter­na­ti­vet som sanno­likt väntar, en höger­re­ge­ring med Orpo i spet­sen, kan sanno­likt innebära ”refor­mer på arbetsmarknaden”.

– Facket gör arbets­mark­nads­po­li­tik oberoende färgen på rege­rin­gen. Jag hoppas poli­ti­kerna håller huvu­det kallt gällande i vilka och frågor och på vilket sätt de vill kliva in på arbets­mark­nads­par­ter­nas område. I värsta fall kan resul­ta­tet bli sådant att det väldigt länge att städa upp efter det, sa Lehtonen.