Blåsvart eller blåröd regering?
Det är klart att Finland gjorde en politisk högersväng i det här valet. Det betyder ändå inte att det är det är högerpartierna som utgör grunden för den nya regeringen. Även om regeringspartierna förlorade i valet så ökade stödet för socialdemokraterna och partiet kan vara med i regeringssamarbetet, säger Timo Nevaranta, chef för samhällspåverkan vid Industrifacket.
Den samlade högern skulle ha ett starkt stöd i riksdagen om valsegrarna Samlingspartiet och sannfinländarna skulle få Centern, SFP och KD med sig. Nevaranta tolkar ändå centerledaren Annika Saarikkos utlåtande under och efter valkvällen så att Centern med det nuvarande understödet sadlar om till oppositionspolitik.
Petteri Orpo i egenskap av ordförande för det största partiet antas inleda med att försöka lägga ihop regeringspusslet.
– I praktiken finns det två alternativ för Orpo: ett som bygger och Samlingspartiet och Sannfinländarna och det blåröda regeringssamarbetet som bygger på samlingspartiet och socialdemokraterna.
REDO FÖR SAMARBETE MED VEM SOM HELST?
– Industrifackets mål för regeringsförhandlingarna har precis kommit från trycket. De går att lägga in i regeringsprogrammet som sådana, konstaterar Nevaranta.
Nevaranta säger att Industrifacket kan tänka sig samarbeta med samtliga partier, så länge de frågor som är viktiga för förbundets medlemmar beaktas. N är det gäller balanserandet av statsfinanserna anser Nevaranta att rättvisan inte får glömmas bort.
– Oberoende vilket parti som deltar i regeringsförhandlignarna så att det klart att därifrån kommer någon typ av program för anpassandet av statsfinanserna. Det är väldigt viktigt att det inte sker på lågavlönade löntagares och arbetslösas bekostnad, säger Nevaranta.
VARFÖR INGET VALPROGRAM?
– Det är exceptionellt att ett stort parti går till val utan ett valprogram, konstaterar Nevaranta om sannfinländarnas taktik.
Han vill påminna om att det var först efter att förhandsröstningen avslutats som Sannfinländarna meddelande att de inte stöder Industrifackets initiativ om att flytta de sista så kallade ”kiky-avgifterna” tillbaka på arbetsgivarna. I månadsskiftet januari-februari hade Sannfinländarna sagt att de stöder tanken i FFC:s enkät till partierna.
Nu vet vi ändå inte hur partiet ser på arbetslivsfrågor då de tar sig till Ständerhuset för regeringsförhandlingar.
– Sannfinländarna, som gick framåt i valet, har gett facket flera andra löften. Det handlar till exempel om att trygga strejkrätten och försvara de allmänbidande kollektivavtalen. Nu vet vi ändå inte hur partiet ser på arbetslivsfrågorna då de tar sig till Ständerhuset för regeringsförhandlingar, om de får inbjudan.
– Vi hoppas på att Sannfinländarna inom kort ger oss svar på flera viktiga frågor som berör arbetslivet. Strax inför valet vägrade partiet svara på våra samtal, säger Nevaranta.
NU SKA DET PÅVERKAS
– Nu kommer vi att kartlägga vilka partier som är viktiga påverkare i regeringsförhandlingarna. Vem förhandlar om frågor som gäller arbetslivet, skatter och socialskydd. Här kommer samarbetet med de fackliga centralorganisationerna och de andra förbunden att vara viktigt.
Verksamhetsplanen kan lite variera beroende på om man på Ständerhuset utgår från ett blårött eller blåsvart alternativ då man svarvar ihop regeringsprogrammet.
”Ett andra konkurrenskraftsavtal eller ”kiky” oroar oss.”
– Partierna har olika intressen. Om det blir blårött så pekar vi främst på sådant där det finns rum för utveckling medan om det ser ut att bli en borgerlig regering blir vårt arbete högst antagligen sådant att vi spelar försvar.
– I ett sådant fall är det framför allt ett andra konkurrenskraftsavtal eller ”kiky” som oroar oss. Vi kan inte utesluta att regeringen skulle vilja skära i lönerna genom lagstiftning. Nu måste vi ändå tro att man inte går in för den linjen, säger Nevaranta.
VALRESULTATET I RIKSDAGSVALET 2023
Samlingspartiet 48 riksdagsledamoter (röstandel 20,8 %)
Sannfinländarna 46 (20,1 %)
SDP 43 (19,9 %)
Centern 23 (11,3 %)
Gröna 13 (7,0 %)
Vänsterförbundet 11 (7,1 %)
SFP 9 (4,3 %)
KD 5 (4,2 %)
Rörelse Nu 1 (2,4 %)
Övriga (åländska mandatet) 1 (0,5 %)