Industri­facket har talat för att de sista resterna av konkur­rens­kraft­sav­talet, eller kiky-avtalet, det vill säga att socialför­sä­kring­sav­gif­terna på runt två procent som 2016 flyttades över på arbets­ta­garna nu återförs på arbetsgivarna.

Stöder partiet initia­tivet att flytta över de sista så kallade kiky-avgif­terna från arbeta­garna till arbetsgivarna?

JA Vänsterför­bundet, SDP, De Gröna
NEJ Centern, Krist­de­mo­kra­terna, SFP

Samlings­par­tiet och sannfin­län­darna vägrade svara på frågan ja eller nej.

Partierna tog även ställ­ning till andra frågor som som berör vardagen på jobbet och hemma för Industri­fac­kets drygt 200 000 medlemmar. Svaren prese­ne­teras här enligt parti. Partierna är uppräk­nade enligt den ordning de sitter i riksdagen från vänster till höger.

Vänsterför­bundet

På vilket sätt skulle partiet trygga lönta­garnas köpkraft när infla­tionen skenar i väg? 

Tillräckligt stora löneför­höj­ningar behövs. Företagen har gjort goda resultat vilket betyder att det har närings­livet råd med löneför­höj­ningar. Dessutom har Finlands goda energi­läge i jämfö­relse med övriga Europa förbättrat vår konkur­rens­kraft. Engång­ser­sätt­ningar i euro kan komma på fråga. Det är även viktigt att se på priserna.

Flera företag har en stark ställ­ning på marknaden och de kan föra in de höjda priserna även i vinsten. Speciellt så kallade windfall-vinster borde man få bukt med genom beskatt­ning. Genom sk. Windfall-skatter kan man hjälpa dem som lider mest av att priserna stiger, men de skulle också ha en styrande inverkan på priserna.

Ett hurdant arbets­lös­hetss­kydd skulle partiet garan­tera för de arbetslösa?

Man införa en arbets­ga­ranti för långtid­sar­bets­lösa. Det innebär att den offent­liga sektorn i sista hand garan­terar ett lönesub­ven­tio­nerat arbete för dem som varit utan arbete i mer än 12 månader. Småin­komst­ta­garnas situa­tion måste förbättras genom att höjningar i grundt­rygg­heten och de minsta pensio­nerna. Själv­risk­tiden i arbets­lös­hetss­kyddet ska slopas. Det ska gå lättare att kombi­nera inkomst från arbete och socials­kydd. Rivandet av byråkra­tifäl­lorna i socials­kyddet ska bidra till att det ska bli lättare att ta emot arbete.

Småin­komst­ta­garnas situa­tion måste förbättras genom att höjningar i grundt­rygg­heten och de minsta pensionerna.

Om man studerar vid sidan om att man söker jobb samti­digt som man lyfter inkom­stre­la­terad dagpen­ning eller arbets­mark­nadsstöd ska studierna inte inverka negativt på arbets­lös­hetss­töden. Vi ska ta i bruk ett system som bygger på arbets­lösas subjek­tiva rätt studera till en yrkesexamen om det gäller en bransch som lider av brist på arbetskraft.

Vi måste frångå de karenser som bara förvärrar problemet med fattig­domen. Till exempel måste en förälder ha möjlig­heten att tacka nej till arbete om det inte går att se till att barnet får vård. Samti­digt måste också tillgången till småbarns­pe­da­gogik försä­kras också på kort varsel.

Partiet vill se ett försök med basin­komst. I försöket ska arbets­lösa, lönta­gare, stude­rande, småfö­re­ta­gare och personer som inte är i arbets­livet delta så att resul­taten ger en trovärdig bild av hela det finländska samhället. Basin­komsten innebär en sammans­lag­ning av arbets­mark­nadsstöd, grund­dag­pen­ning, garan­ti­pen­sion, folkpen­sion, hemvårdsstöd, studie­pen­ning och start­peng för företagare.

Nivån på grundt­rygg­heten höjs och den samman­kopplas med levnadskostnadsindexet.

På vilket sätt skulle partiet gå till väga för att hindra utövandet av lönedump­ning (lönes­töld)?

Vänsterför­bundet vill att man stiftar en lag om minimilön och samti­digt krimi­na­li­serar lönedump­ning. Lagen ska kompli­men­tera avtalssystemet.

En lagstadgad minimilön vid sidan av kollek­ti­vav­tals­sys­temet skulle göra situa­tionen tydli­gare ur en juridisk synpunkt. Även då det inte finns ett kollek­ti­vavtal för branschen skulle arbetarna veta vad som är minimi­lönen i branschen. Dessutom behövs speciella låglö­ne­sats­ningar i lågav­lö­nade branscher, vilket skulle öka jämställd­heten på arbetsmarknaden.

Vänsterför­bundet vill att man stiftar en lag om minimilön och samti­digt krimi­na­li­serar lönedumpning.

Rätten till att få innestående lön inom en månad måste tryggas. Till stöd för detta måste man se till att arbets­krafts­myn­dig­he­terna har tillräckliga resurser. Facken måste få rätten till att föra talan i frågor som berör enskilda anställda och man måste införa ett system där arbets­ta­gare anonymt kan meddela myndig­he­terna om brott mot

Arbets­lags­tift­ningen måste ändras så att lagen om arbet­savtal även gäller för egenans­tällda och den gruppen måste också ha rätt till att förhandla kollek­tivt om villkoren. En person som utför ett arbete i förhål­landen som fyller krite­rierna för en anställ­ning ska få lön enligt kollektivavtal.

Hur förhåller sig partiet till allmän­bin­dande kollek­ti­vavtal och förtroen­de­man­nens ställning?

Vänsterfö­bun­dets parti­full­mäk­tige har inför den pågående regerings­pe­rioden tagit ett beslut om att partiet bara kan utgöra en del av en regering som garan­terar allmän­bin­dande kollek­ti­vavtal. Lokala avtal kan ske med en organi­serad arbetsgivarpart.

Rätten att kollek­tivt förhandla om arbets­vill­koren ska utökas till att också gälla egenans­tällda. Fackfö­re­nings­rö­relsen skyddar allas rätt till ett männis­ko­vär­digt arbete med rättvisa anställ­nings­villkor. Lokala avtal kan vara både till arbets­ta­garnas och arbets­gi­varnas fördel, men det ska handla om på riktigt jämlika förhand­lingar och inte användas som en modell för att försämra de anställdas arbetsvillkor.

Förtroen­de­män­nens ställ­ning ska förbättras genom lagstift­ning oberoende storleken på arbetsplatsen. Förtroen­de­män­nens rätt till infor­ma­tion ska förbättras i synnerhet när det kommer till

Förtroen­de­männen ska repre­sen­tera även de inhyrda arbetarna på arbetsplatsen.

Vänsterför­bun­dets valprogram

SDP

På vilket sätt skulle partiet trygga lönta­garnas köpkraft när infla­tionen skenar i väg? 

Vi måste fortsätta på den linjen som tryggar tillväxt och syssel­sätt­ning. Det krävs också ordent­liga löneför­höj­ningar för att trygga lönta­garnas köpkraft. Det räcker ändå inte med lönepåslag utan det behövs även andra åtgärder. SDP har fört fram ett pristak på el, sänkta dagvård­sav­gifter och andra åtgärder. I vårt valpro­gram presen­terar vi också flera olika sätt som förstärker lönta­garnas köpkraft.

Ett hurdant arbets­lös­hetss­kydd skulle partiet garan­tera för de arbetslösa?

Arbets­lös­hetss­kyddet måste beakta att människor befinner sig i väldigt olika situa­tioner och därmed måste arbets­lös­hetss­kyddet anpassas efter förändrin­garna i arbets­livet. Vi måste noggrant under­söka hurdana resultat de undantag som infördes arbets­lös­hetss­kyddet  i samband med corona­pan­demin och använda oss av de erfaren­he­terna i utvecklandet av systemet. Det inkom­stre­la­te­rade arbets­lös­hetss­kyddet ska även i fortsätt­ningen arbets­lös­hets­kas­sorna admini­strera. Det är arbets­lös­hets­kas­sorna som har den bästa kunskapen om läget i de olika branscherna och hur det inkomst­ba­se­rade arbets­lös­hetss­kyddet bestäms.

Arbets­lös­hetss­kyddet måste beakta att människor befinner sig i väldigt olika situationer.

Arbets­lös­hetss­kyddet måste utvecklas. Genom en reform av arbets­lös­hetss­kyddet ska man lösa problem som gäller jämlik­heten och reformen får inte leda till att nivån, längden eller villkoren för arbets­lös­hetss­kyddet försämras. Det är viktigt att utreda hur den här reformen kan genomföras inom ramen för nuvarande system med arbets­lös­hets­kassor. Samti­digt måste ändå kassa­sys­temet leva i tiden och förnyas, det ska bli lättare att gå med i en arbets­lös­hets­kassa och behand­lingen av förmå­nerna ska automa­ti­seras i större utsträckning.

Det ska vara lättare att studera då man är arbetslös.

På vilket sätt skulle partiet gå till väga för att hindra utövandet av lönedump­ning (lönes­töld)?

Lönedump­ningen är något som inom ramen för nuvarande lagstift­ning ligger i en gråzon och därför är det svårt att komma åt det med straffrätts­liga medel. Därför behövs en lagändring: Lönedump­ning ska krimi­na­li­seras. Vid behov ska straf­flagen justeras så att rätten skipa rättvisa för offren och utdela straff till de skyldiga till arbets­re­la­terat utnytt­jande och lönedumpning.

Man skulle kunna se över de lagtexter i straf­flagen som gäller utpress­ning och bedrä­geri och se till att lagen uppda­teras och ser till att det inte finns utrymme för tolkningar vid allvar­liga fall av lönedumpning.

Lönedump­ning ska kriminaliseras.

Preskri­be­rings­tiden för arbets­re­la­te­rade brott ska förlängas så att tidsfristen för att väcka åtal inte går ut före åklagaren och polisen ordent­ligt under­sökt ärendet. Dessutom ska arbets- och närings­mi­nis­te­riet göra en utred­ning om att låta facken väcka grupp­talan (ryhmä­kan­neoi­keus).

Hur förhåller sig partiet till allmän­bin­dande kollek­ti­vavtal och förtroen­de­man­nens ställning?

SDP försvarar de allmän­bin­dande kollek­ti­vav­talen och förtroen­de­män­nens ställning.

Finlän­darna stöder systemet med allmän­bin­dande kollek­ti­vavtal. Om man frångår dem så öppnar det för lönedump­ning och en försäm­ring av anställ­nings­vill­koren. Ett rättvist arbetsliv bygger på att alla kan känna sig trygga på jobbet. Det är lättare att tro på framtiden om de egna rättig­he­terna på jobbet är tryggade.

Ett ömsesi­digt förtroende, en funge­rande lagstift­ning, förtroen­de­man­na­sys­temet och allmän­bin­dande kollek­ti­vavtal utgör grunden för att man ska kunna förhandla lokalt på arbetsplat­serna. Arbets­ta­garnas ställ­ning kan tryggas också genom att man i lag skriver in förtroen­de­man­nens roll och förtroendeuppdrag.

Social­de­mo­kra­ternas valprogram

De Gröna

På vilket sätt skulle partiet trygga lönta­garnas köpkraft när infla­tionen skenar i väg? 

De gröna anser att man måste svara på de stigande levnads­kost­na­derna genom sådana stöd som bästa möjliga sätt riktas till de grupper som lider mest av de kraftigt höjda priserna på bland annat energi och livsmedel. Det är förutom rättvist också ett sätt att kontrol­lera inflationen.

Att dela ut skatte­lätt­nader till högin­komst­ta­gare ökar infla­tionen som skadar framför allt små- och medelin­komst­ta­garna. I vår gröna skatte­re­form är målet att sänka skatten för små- och medelin­komst­ta­gare då stats­fi­nan­serna klarar av det.

Att dela ut skatte­lätt­nader till högin­komst­ta­gare ökar infla­tionen som skadar framför allt små- och medelinkomsttagarna.

Lönerna ligger i första hand på arbets­mark­nads­par­ternas bord men de gröna är redo att i regeringen arbeta för lönejäms­tälldhet genom bland annat lönepro­gram och ökad lönetransparens.

Vi stöder inte åtgärder av modell konkur­rens­kraft­sav­talet under regeringen Sipilä som i praktiken innebär nedskär­ningar i arbets­ta­garnas utkomst.

Ett hurdant arbets­lös­hetss­kydd skulle partiet garan­tera för de arbetslösa?

Vårt mål är att garan­terna en tillräcklig och flexibel utkomst både för personer med inkom­stre­la­terat arbets­lös­hetsstöd och personer som har rätt till grund­dag­pen­ning. Vi vill höja det grund­läg­gande skyddet med 50 euro under följande regerings­pe­riod. Samti­digt skulle vi slå samman alla stöd som utgör grundt­rygg­heten, inklusive arbets­lös­hetss­kyddet, som ett steg mot basin­komst. Även i vår modell för basin­komsten skulle inkom­stre­la­terat stöd betalas ut då arbets­vill­koret uppfylls.

Vi vill ha mer flexi­bi­litet och ta bort gränserna mellan olika typer av arbete genom att sammanföra alla typer av arbete under ett och samma gemen­samma socials­kydd. Så skulle t. ex företa­gare, egenans­tällda och frilan­sare ha rätt till samma trygghet som lönta­garna och indivi­dens utkomst är inte hotad bara för att man kombi­nerar olika typer av arbete.

På vilket sätt skulle partiet gå till väga för att hindra utövandet av lönedump­ning (lönes­töld)?

Det som är vikti­gast när det kommer till att förhindra lönedump­ning är att myndig­he­terna fungerar effek­tivt och att arbets­ta­garna har tillgång till infor­ma­tion och möjlig­heten till att få rättvisa, eller vid behov byta jobb. De åtgärder som regeringen under den här perioden tagit för att förbättra de ställ­ningen för utsatta arbetargrupper som till exempel anställda med invan­drar­bakgrund och utländsk säsong­sar­bets­kraft är steg i rätt riktning.

I fortsätt­ningen behövs också arbets­ta­ga­ror­ga­ni­sa­tio­nernas rätt till att väcka grupp­talan och en krimi­na­li­se­ring av lönedump­ning samt mer resurser till myndig­he­terna för att få bukt med lönedumpningen.

Hur förhåller sig partiet till allmän­bin­dande kollek­ti­vavtal och förtroen­de­man­nens ställning?

Vi anser att kollek­ti­vav­ta­lens allmän­bin­dande verkan ska tryggas även i fortsätt­ningen. Vi är redo att öppna för fler lokala avtal inom ramen för kollek­ti­vav­tals­sys­temet så länge man samti­digt inför tolkningsfö­ret­räde för arbets­ta­garna när det gäller kollektivavtalet.

De gröna vill också förbättra förtroen­de­män­nens ställ­ning genom att förbättra perso­nal­repre­sen­tan­ternas uppsäg­ningss­kydd och rätt till infor­ma­tion i företaget.

De grönas valprogram

Centern

På vilket sätt skulle partiet trygga lönta­garnas köpkraft när infla­tionen skenar i väg? 

Löneför­höj­nin­garna som tryggar de anställdas köpkraft är något som ska lösas mellan parterna på arbets­mark­naden. Man måste ändå vara försiktig och se till att löneför­höj­nin­garna inte ökar på infla­tionen. Avtalande och tålamod är goda principer för såväl arbets­ta­gare och arbets­gi­vare som för hela samhället i stort.

Centern anser att skattet­rycket på arbete, företag och företa­gare inte får öka.

Centern anser att skattet­rycket på arbete, företag och företa­gare inte får öka. Det är ändå inte realis­tiskt att tala om stora skatte­sänk­ningar med tanke på att välfärd­sut­gif­terna kommer att öka.

Regeringen har tagit till flera åtgärder med vilka man stött konsu­men­ternas köpkraft under energi­krisen. Det handlar till exempel om ett extra barnbi­drag som betalades ut i december 2022, sänkt moms på el och de övriga elstöden.

Ett hurdant arbets­lös­hetss­kydd skulle partiet garan­tera för de arbetslösa?

Centern är beredd att förnya arbets­lös­hetss­kyddet på ett sätt som sporrar till att ta emot jobb. Centern vill också ha ett inkom­stre­la­terat arbets­lös­hetss­kydd för alla. Detta skulle genomföras genom de nuvarande privata arbets­lös­hets­kas­sorna men det ska förnyas på så sätt att kassorna får fler uppgifter som att erbjuda service kring omställ­ningss­kyddet. Målet är att det ska finnas högst fyra arbetslöshetskassor.

Centern vill ha ett inkom­stre­la­terat arbets­lös­hetss­kydd för alla.

Maximi­längden på det inkom­stre­la­te­rade arbets­lös­hetss­kyddet ska justeras om så att en kortare period i arbete samlar en kortare maximitid med inkom­stre­la­terad arbets­lös­hets­dag­pen­ning och en längre period i arbete därmed en längre maximitid.

Arbets­vill­koret ska samlas utgående från löneinkomster.

Hur förhåller sig partiet till allmän­bin­dande kollek­ti­vavtal och förtroen­de­man­nens ställning?

Centern vill se en utred­ning av hur systemet med allmän­bin­dande kollek­ti­vavtal fungerar och genomföra nödvän­diga lagändringar för att uppda­tera systemet.

Centern vill ta bort olika hinder som står i vägen för lokala avtal. I det första skedet ska man slopa de hinder som finns för lokala avtal i företag som följer det allmän­bin­dande kollek­ti­vav­talet anställer färre än 30 personer. Samti­digt skulle man i lag stadga om person­alens rätt till repre­sen­ta­tion i ledningen (till exempel styrelsen eller styrgruppen) i företag som anställer fler än 100 personer.

Förtroen­de­man­nens ställ­ning skulle kunna förtyd­ligas på så sätt att man i fortsätt­ningen skulle kunna välja en huvudfört­roen­deman även i icke-organi­se­rade företag. Vi måste gå mot att alla anställda kan påverka valet av person som repre­sen­terar personalen.

Centerns valpro­gram

Svenska folkpar­tiet

På vilket sätt skulle partiet trygga lönta­garnas köpkraft när infla­tionen skenar i väg? 

Det är viktigt att stöda medbor­garnas köpkraft. Ingen ska behöva vara rädd för att man inte har råd till mat på bordet och värme i bostaden. Därför tycker SFP att skatten på arbete behöver sänkas och skatte­progres­sionen inte får skärpas ytter­li­gare. Vi vill också sänka skatten på pensioner.

Som exempel på några åtgärder vi arbetar för kan nämnas att vi för att under­lätta ensamför­sör­jarnas situa­tion vill slopa kopplingen mellan utkomststöd och barnbi­dra­gets ensamför­sör­jar­til­lägg. Vi vill också på sikt göra småbarns­pe­da­go­giken avgiftsfri.

Ett hurdant arbets­lös­hetss­kydd skulle partiet garan­tera för de arbetslösa?

Arbetet med helhets­re­formen av socials­kyddet ska fortsätta för att garan­tera ett sporrande system och en skälig utkomst för alla. Det ska också löna sig att ta emot korttidsjobb.

Vi vill gradera den inkom­stre­la­te­rade dagpen­ningen och göra den mera sporrande genom att höja stödet i början. Vi vill att alla omfattas av den inkom­stre­la­te­rade dagpen­ningen. Det ska alltid löna sig att ta emot arbete.

Vi vill gradera den inkom­stre­la­te­rade dagpen­ningen och göra den mera sporrande.

Dessutom behöver vi bättre och effek­ti­vare arbetsför­med­ling. För dem som varit utanför arbets­mark­naden länge måste stödet utvidgas. Vi vill att lyckade pilot­pro­jekt med indivi­dua­li­serat tvärsek­to­riellt stöd ska utvidgas till flera grupper som länge har varit utanför arbetslivet.

Vi ska fortsätta förbättra möjlig­he­terna för arbets­ta­gare med partiell arbetsförmåga att stanna kvar i och återvända till arbetslivet.

På vilket sätt skulle partiet gå till väga för att hindra utövandet av lönedump­ning (lönes­töld)?

Det är helt klart att lönta­gare ska betalas den lön, de tillägg och den semes­te­rer­sätt­ning man har rätt till enligt rådande regel­verk. Arbets­gi­vare får inte missköta sina åtaganden, om sådant sker behöver konse­kven­serna givetvis vara klara.

Hur förhåller sig partiet till allmän­bin­dande kollek­ti­vavtal och förtroen­de­man­nens ställning?

Arbets­livet är i ständig förändring och i takt med det ska också arbets­lags­tift­ningen utvecklas. För att det ska vara möjligt krävs förmåga till nytänk bland arbets­mark­nad­sor­ga­ni­sa­tioner och politiska beslutsfattare.

Vi vill tillåta lokala avtal för alla typer av företag, också sådana som inte är fackligt organi­se­rade. Samti­digt vill vi ge arbets­ta­garna insyn i bolaget via en perso­nal­repre­sen­tant till exempel i styrelsen eller något annat ledande organ.

Hur ser partiet på att flytta de socialför­sä­kring­sav­gif­terna på runt två procent som flyttades över på arbets­ta­garna i samband med konkur­rens­kraft­sav­talet (kiky) 2016 tillbaka på arbetsgivarna?

Vi har stora utmaningar i vår offent­liga ekonomi och för att lyckas balan­sera den behöver vi satsningar på många plan och som sträcker sig över flera regerings­pe­rioder. En central målsätt­ning är att syssel­sätt­nings­graden i Finland höjs till minst 80 procent. Det här behöver ske under nästa riksdags­pe­riod. För att det här ska lyckas behöver vi se till att våra företag har en sund omgiv­ning att verka i, så att de lockas till att inves­tera och skapa arbetstillfällen.

I detta läge vill vi inte återinföra avgifter för företagen. Vi ser att en skatte­sänk­ning i praktiken skulle kompen­sera socialförsäkringsavgifterna.

Svenska folkpar­tiets valprogram 

Krist­de­mo­kra­terna

På vilket sätt skulle partiet trygga lönta­garnas köpkraft när infla­tionen skenar i väg? 

Den stora bilden är att stats­mak­tens möjlighet att påverka infla­tionen är begränsad. KD vill inte påverka löneför­hand­lin­garna och de stigande konsu­mentpri­serna kan riksdagen endast delvis råda bot på. Det är också riskfyllt då åtgär­derna kan slå fel, som vi nu märker att det går med elstödet.

Krist­de­mo­kra­terna vill se en moderat sänkning av inkomstskatten.

Krist­de­mo­kra­terna vill se en moderat sänkning av inkomsts­katten framför allt för låg- och medelin­komst­ta­gare t. ex genom att höja grundavdraget.

KD vill också sänka mervär­dess­katten eller momsen på mat, framför allt grönsaker och frukt. KD vill också slopa redan införda skatter på bränsle.

Ett hurdant arbets­lös­hetss­kydd skulle partiet garan­tera för de arbetslösa?

Det är en omfat­tande fråga. Det är viktigt för KD att utveckla arbets­lös­hetss­kyddet mot att det alltid och i alla lägen ska löna sig att ta emot arbete. Vi måste få bort flitfällorna.

Vi föreslår att man slår samman arbets­mark­nadss­tödet och grund­dag­pen­ningen till en och samma grundförmån. KD stöder också att grundan­delen i arbets­lös­hetss­kyddet höjs perma­nent, det inkom­stre­la­te­rade arbets­lös­hetss­kyddet utvecklas så att det gäller alla personer som uppfyller arbets­vill­koret, det vill säga det blir frågan om en univer­sell förmån.

En höjning behövs av de grundförmåner som är bundna till FPA-indexet. De kan göras oftare på grund av den förän­drade läget med hög inflation.

En utred­ning om möjlig­heten att studera under arbets­löshet behövs. En större reform av arbets­lös­hetss­kyddet kan genomföras i samband med en mer omfat­tande reform av socialskyddet.

På vilket sätt skulle partiet gå till väga för att hindra utövandet av lönedump­ning (lönes­töld)?

Det är en svår fråga och det finns inga enkla lösningar på den. Problemet är svårast i branscher där det är svårt att övervaka att allt går rätt till t. ex byggnadsbranschen och restau­rangbranschen. Det krävs mer resurser till kampen mot grå ekonomi.

När det kommer till platt­for­me­ko­nomin eller gigeko­nomin där personer befinner sig i gräns­landet mellan att vara anställd och företa­gare är det frågan om en global utmaning där åtgärder behövs såväl i Finland som på EU-nivå. EU-kommis­sio­nens förslag är poten­tiellt en lösning som skulle kunna fungera. Det vikti­gaste är att vi får någon gemen­samt accep­terad modell i bruk.

Hur förhåller sig partiet till allmän­bin­dande kollek­ti­vavtal och förtroen­de­man­nens ställning?

När det kommer till lönebild­ning förhåller vi oss positivt till allmän­bin­dande avtal, men när det kommer till andra frågor ska man friare kunna avtala om frågor på arbetsplatsen. I Finland har vi rätten att organi­sera oss, inte ett tvång att göra det.

Hur ser partiet på att flytta de socialför­sä­kring­sav­gif­terna på runt två procent som flyttades över på arbets­ta­garna i samband med konkur­rens­kraft­sav­talet (kiky) 2016 tillbaka på arbetsgivarna?

Krist­de­mo­kra­terna stöder inte initia­tivet om att återinföra de s.k. kiky-avgif­terna på arbets­gi­varna i det här ekono­miska läget.

Krist­de­mo­kra­ternas valprogram

Samlings­par­tiet

 På vilket sätt skulle partiet trygga lönta­garnas köpkraft när infla­tionen skenar i väg? 

Samlings­par­tiet vill sänka skatten på arbete i alla inkomstklasser. Dessutom har vi presen­terat olika sätt att stävja de stigande elpri­serna. Samlings­par­tiet vill höja hushåll­sav­draget. Det skulle innebära en lättare vardag för lönta­gare som har hand om hushåll och dessutom skapa arbete i servicesektorn.

Vi vill göra det lättare för pensio­närer att jobba efter pension. Vårt mål är att man ska klara sig på sitt arbete och skatterna och socials­kydds­sys­temet ska inte äta upp inkoms­terna från en persons arbete genom byråkrati- och flitfällor.

Ett hurdant arbets­lös­hetss­kydd skulle partiet garan­tera för de arbetslösa?

Samlings­par­tiet vill att utkomsts­kyddet ska vara högre i början efter att personen blivit arbetslös efter vilket stödsumman minskar an efter arbets­lös­hets­pe­rioden fortsätter. Dessutom vill vi att det inkom­stre­la­te­rade arbets­lös­hetss­kyddet ska begränsas till 200 dagar. Service för arbets­lösa ska förbättras och en person som varit långtid­sar­betslös och får ett jobb ska ha rött till att dra en större del i inkomstskatten.

Samlings­par­tiet vill också att det inkom­stre­la­te­rade arbets­lös­hetss­kyddet utvidgas till att gälla personer som inte hör till arbetslöshetskassor.

Gälde­nä­rens skyddade belopp vid utmät­ning ska ökas vilket hjälper personer i en väldigt utsatt ställning.

På vilket sätt skulle partiet gå till väga för att hindra utövandet av lönedump­ning (lönes­töld)?

Samlings­par­tiet stöder tillräckliga sanktioner för lagbrott. Vi tror att hotet om straff kan bita på problemet. Vi vill se en mer trans­pa­rent offentlig sektor där vi bättre skulle komma åt brotten och bekämpa grå ekonomi.

Vi är öppna för alla metoder som biter på fusket.

Hur förhåller sig partiet till allmän­bin­dande kollek­ti­vavtal och förtroen­de­man­nens ställning?

Samlings­par­tiet stöder att det ska finnas perso­nal­repre­sen­ta­tion som förhandlar med arbets­gi­varen. Vi anser att allt mer frågor kunde man förhandla om lokalt på arbetsplat­serna. Arbets­gi­vare och arbets­ta­gare kan redan i nuläget i bland komma överens om väldigt detal­je­rade frågor på arbetsplatsen men vi tänker att det gynnar bägge parter om det finns en vilja att flexa på arbetsplatsen.

Samlings­par­tiets valprogram 

Sannfin­län­darna

På vilket sätt skulle partiet trygga lönta­garnas köpkraft när infla­tionen skenar i väg? 

Det väsent­liga är hur mycket av lönen blir i handen med netto och vad man har råd att köpa med den summan. Beskatt­ningen av medelin­komst­ta­gare är på en hög nivå i Finland i jämfö­relse med till exempel Sverige.

Att göra det lockande att ta emot jobb i alla lägen är möjligt endast genom politiska beslut som stöder köpkraften. Sannfin­län­darna vill sänka levnads­kost­na­derna. Vi fokuserar på sänkningar av skatten på el, bensin‑, diesel- och uppvärm­ningsbränsle samt slopandet av distri­bu­tionss­kyl­dig­heten för bränsle. Vi vill spara miljarder genom att få ett slut på den storhets­van­sin­niga klimat­po­li­tiken som gör livet surt för vanliga finländare.

Ett hurdant arbets­lös­hetss­kydd skulle partiet garan­tera för de arbetslösa?

När det kommer till att få bukt med flitfällor ska Finland ta efter Sverige som hela 2000-talet anpassat en långsiktig skatte­po­litik där inkomst­bes­katt­ningen lättats i alla inkomstklasser. Det har i sin tur gynnat syssel­sätt­ningen i Sverige. Skatte­procenten för en medelin­komst­ta­gare i Sverige är flera procen­ten­heter lägre än i Finland och då finns där också mer incita­ment till att jobba.

Det inkom­stre­la­te­rade arbets­lös­hetss­kyddet ska justeras så att det sporrar till att söka jobb mer aktivt.

Det inkom­stre­la­te­rade arbets­lös­hetss­kyddet ska justeras så att det sporrar till att söka jobb mer aktivt än det gör för tillfället eftersom forsk­ning visar att personer ofta anställs i slutet av perioden som hen får inkom­stre­la­terad arbets­lös­hets­dag­pen­ning. Den här reformen ska genomföras i samförstånd mellan arbetsmarknadsparterna.

Hur förhåller sig partiet till allmän­bin­dande kollek­ti­vavtal och förtroen­de­man­nens ställning?

I utbyte mot allmän­bin­dande kollek­ti­vavtal finns alltid arbets­fred­splikten. Arbets­gi­varför­bunden dagdrömmer om fredsplikt på företags­nivå. Det skulle innebära att arbets­ta­ga­rens ställ­ning i företag där person­alens organi­se­rings­grad är låg skulle vara mycket svag.

I databasen som Patent- och regis­ters­ty­relsen upprätthåller finns runt 20 000 företag som anställer fler än 10 personer. Om varje person själv skulle förhandla om sina anställ­nings­villkor skulle det innebära 10 000 avtalsför­hand­lingar per år. Det skulle innebära att oro på arbets­mark­naden skulle öka. Då kan tröskeln för att inves­tera i Finland stiga.

En del politiker med stats­mi­nister Sanna Marin i spetsen vill ha en strän­gare lagstift­ning som innebär minimi­löner och krimi­na­li­se­ring av lönedump­ning. Sannfin­län­darna anser att det bara flyttar kollek­ti­vav­talsför­hand­lin­garna genom riksdags­huset till rättssalarna.

Systemet med allmän­bin­dande kollek­ti­vavtal är livsvik­tigt med tanke på rättvisa på arbets­mark­naden. Att skrota det skulle slå speciellt hårt mot lågav­lö­nade branscher av vilka flera är kvinnodominerade.

Sannfin­län­darnas valprogram

Partiernas svar presen­teras i artikeln i den ordning som partierna sitter i riksdagen från vänster till höger. Tekijä har ställt frågorna till samtliga partier som valdes in i riksdagen i valet 2019. Rörelse nu har inte svarat på frågorna. Riksdagsgruppen Valtaa kuuluu kansalle blev till genom avhopp från sannfin­län­darnas riksdagsgrupp 2020 och har inte tillde­lats ett mandat i riksdagen genom val.