På svenska
Riksdagsvalet närmar sig – partierna svarar på 5 viktiga frågor om arbetslivet
Tekijä frågade samtliga partier som blivit invalda i riksdagen i valet 2019 om hur de tänker kring frågor som är viktiga för Industrifackets medlemmar.
Industrifacket har talat för att de sista resterna av konkurrenskraftsavtalet, eller kiky-avtalet, det vill säga att socialförsäkringsavgifterna på runt två procent som 2016 flyttades över på arbetstagarna nu återförs på arbetsgivarna.
Stöder partiet initiativet att flytta över de sista så kallade kiky-avgifterna från arbetagarna till arbetsgivarna?
JA Vänsterförbundet, SDP, De Gröna
NEJ Centern, Kristdemokraterna, SFP
Samlingspartiet och sannfinländarna vägrade svara på frågan ja eller nej.
Partierna tog även ställning till andra frågor som som berör vardagen på jobbet och hemma för Industrifackets drygt 200 000 medlemmar. Svaren preseneteras här enligt parti. Partierna är uppräknade enligt den ordning de sitter i riksdagen från vänster till höger.
Vänsterförbundet
På vilket sätt skulle partiet trygga löntagarnas köpkraft när inflationen skenar i väg?
Tillräckligt stora löneförhöjningar behövs. Företagen har gjort goda resultat vilket betyder att det har näringslivet råd med löneförhöjningar. Dessutom har Finlands goda energiläge i jämförelse med övriga Europa förbättrat vår konkurrenskraft. Engångsersättningar i euro kan komma på fråga. Det är även viktigt att se på priserna.
Flera företag har en stark ställning på marknaden och de kan föra in de höjda priserna även i vinsten. Speciellt så kallade windfall-vinster borde man få bukt med genom beskattning. Genom sk. Windfall-skatter kan man hjälpa dem som lider mest av att priserna stiger, men de skulle också ha en styrande inverkan på priserna.
Ett hurdant arbetslöshetsskydd skulle partiet garantera för de arbetslösa?
Man införa en arbetsgaranti för långtidsarbetslösa. Det innebär att den offentliga sektorn i sista hand garanterar ett lönesubventionerat arbete för dem som varit utan arbete i mer än 12 månader. Småinkomsttagarnas situation måste förbättras genom att höjningar i grundtryggheten och de minsta pensionerna. Självrisktiden i arbetslöshetsskyddet ska slopas. Det ska gå lättare att kombinera inkomst från arbete och socialskydd. Rivandet av byråkratifällorna i socialskyddet ska bidra till att det ska bli lättare att ta emot arbete.
Småinkomsttagarnas situation måste förbättras genom att höjningar i grundtryggheten och de minsta pensionerna.
Om man studerar vid sidan om att man söker jobb samtidigt som man lyfter inkomstrelaterad dagpenning eller arbetsmarknadsstöd ska studierna inte inverka negativt på arbetslöshetsstöden. Vi ska ta i bruk ett system som bygger på arbetslösas subjektiva rätt studera till en yrkesexamen om det gäller en bransch som lider av brist på arbetskraft.
Vi måste frångå de karenser som bara förvärrar problemet med fattigdomen. Till exempel måste en förälder ha möjligheten att tacka nej till arbete om det inte går att se till att barnet får vård. Samtidigt måste också tillgången till småbarnspedagogik försäkras också på kort varsel.
Partiet vill se ett försök med basinkomst. I försöket ska arbetslösa, löntagare, studerande, småföretagare och personer som inte är i arbetslivet delta så att resultaten ger en trovärdig bild av hela det finländska samhället. Basinkomsten innebär en sammanslagning av arbetsmarknadsstöd, grunddagpenning, garantipension, folkpension, hemvårdsstöd, studiepenning och startpeng för företagare.
Nivån på grundtryggheten höjs och den sammankopplas med levnadskostnadsindexet.
På vilket sätt skulle partiet gå till väga för att hindra utövandet av lönedumpning (lönestöld)?
Vänsterförbundet vill att man stiftar en lag om minimilön och samtidigt kriminaliserar lönedumpning. Lagen ska komplimentera avtalssystemet.
En lagstadgad minimilön vid sidan av kollektivavtalssystemet skulle göra situationen tydligare ur en juridisk synpunkt. Även då det inte finns ett kollektivavtal för branschen skulle arbetarna veta vad som är minimilönen i branschen. Dessutom behövs speciella låglönesatsningar i lågavlönade branscher, vilket skulle öka jämställdheten på arbetsmarknaden.
Vänsterförbundet vill att man stiftar en lag om minimilön och samtidigt kriminaliserar lönedumpning.
Rätten till att få innestående lön inom en månad måste tryggas. Till stöd för detta måste man se till att arbetskraftsmyndigheterna har tillräckliga resurser. Facken måste få rätten till att föra talan i frågor som berör enskilda anställda och man måste införa ett system där arbetstagare anonymt kan meddela myndigheterna om brott mot
Arbetslagstiftningen måste ändras så att lagen om arbetsavtal även gäller för egenanställda och den gruppen måste också ha rätt till att förhandla kollektivt om villkoren. En person som utför ett arbete i förhållanden som fyller kriterierna för en anställning ska få lön enligt kollektivavtal.
Hur förhåller sig partiet till allmänbindande kollektivavtal och förtroendemannens ställning?
Vänsterföbundets partifullmäktige har inför den pågående regeringsperioden tagit ett beslut om att partiet bara kan utgöra en del av en regering som garanterar allmänbindande kollektivavtal. Lokala avtal kan ske med en organiserad arbetsgivarpart.
Rätten att kollektivt förhandla om arbetsvillkoren ska utökas till att också gälla egenanställda. Fackföreningsrörelsen skyddar allas rätt till ett människovärdigt arbete med rättvisa anställningsvillkor. Lokala avtal kan vara både till arbetstagarnas och arbetsgivarnas fördel, men det ska handla om på riktigt jämlika förhandlingar och inte användas som en modell för att försämra de anställdas arbetsvillkor.
Förtroendemännens ställning ska förbättras genom lagstiftning oberoende storleken på arbetsplatsen. Förtroendemännens rätt till information ska förbättras i synnerhet när det kommer till
Förtroendemännen ska representera även de inhyrda arbetarna på arbetsplatsen.
Vänsterförbundets valprogram
SDP
På vilket sätt skulle partiet trygga löntagarnas köpkraft när inflationen skenar i väg?
Vi måste fortsätta på den linjen som tryggar tillväxt och sysselsättning. Det krävs också ordentliga löneförhöjningar för att trygga löntagarnas köpkraft. Det räcker ändå inte med lönepåslag utan det behövs även andra åtgärder. SDP har fört fram ett pristak på el, sänkta dagvårdsavgifter och andra åtgärder. I vårt valprogram presenterar vi också flera olika sätt som förstärker löntagarnas köpkraft.
Ett hurdant arbetslöshetsskydd skulle partiet garantera för de arbetslösa?
Arbetslöshetsskyddet måste beakta att människor befinner sig i väldigt olika situationer och därmed måste arbetslöshetsskyddet anpassas efter förändringarna i arbetslivet. Vi måste noggrant undersöka hurdana resultat de undantag som infördes arbetslöshetsskyddet i samband med coronapandemin och använda oss av de erfarenheterna i utvecklandet av systemet. Det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet ska även i fortsättningen arbetslöshetskassorna administrera. Det är arbetslöshetskassorna som har den bästa kunskapen om läget i de olika branscherna och hur det inkomstbaserade arbetslöshetsskyddet bestäms.
Arbetslöshetsskyddet måste beakta att människor befinner sig i väldigt olika situationer.
Arbetslöshetsskyddet måste utvecklas. Genom en reform av arbetslöshetsskyddet ska man lösa problem som gäller jämlikheten och reformen får inte leda till att nivån, längden eller villkoren för arbetslöshetsskyddet försämras. Det är viktigt att utreda hur den här reformen kan genomföras inom ramen för nuvarande system med arbetslöshetskassor. Samtidigt måste ändå kassasystemet leva i tiden och förnyas, det ska bli lättare att gå med i en arbetslöshetskassa och behandlingen av förmånerna ska automatiseras i större utsträckning.
Det ska vara lättare att studera då man är arbetslös.
På vilket sätt skulle partiet gå till väga för att hindra utövandet av lönedumpning (lönestöld)?
Lönedumpningen är något som inom ramen för nuvarande lagstiftning ligger i en gråzon och därför är det svårt att komma åt det med straffrättsliga medel. Därför behövs en lagändring: Lönedumpning ska kriminaliseras. Vid behov ska strafflagen justeras så att rätten skipa rättvisa för offren och utdela straff till de skyldiga till arbetsrelaterat utnyttjande och lönedumpning.
Man skulle kunna se över de lagtexter i strafflagen som gäller utpressning och bedrägeri och se till att lagen uppdateras och ser till att det inte finns utrymme för tolkningar vid allvarliga fall av lönedumpning.
Lönedumpning ska kriminaliseras.
Preskriberingstiden för arbetsrelaterade brott ska förlängas så att tidsfristen för att väcka åtal inte går ut före åklagaren och polisen ordentligt undersökt ärendet. Dessutom ska arbets- och näringsministeriet göra en utredning om att låta facken väcka grupptalan (ryhmäkanneoikeus).
Hur förhåller sig partiet till allmänbindande kollektivavtal och förtroendemannens ställning?
SDP försvarar de allmänbindande kollektivavtalen och förtroendemännens ställning.
Finländarna stöder systemet med allmänbindande kollektivavtal. Om man frångår dem så öppnar det för lönedumpning och en försämring av anställningsvillkoren. Ett rättvist arbetsliv bygger på att alla kan känna sig trygga på jobbet. Det är lättare att tro på framtiden om de egna rättigheterna på jobbet är tryggade.
Ett ömsesidigt förtroende, en fungerande lagstiftning, förtroendemannasystemet och allmänbindande kollektivavtal utgör grunden för att man ska kunna förhandla lokalt på arbetsplatserna. Arbetstagarnas ställning kan tryggas också genom att man i lag skriver in förtroendemannens roll och förtroendeuppdrag.
Socialdemokraternas valprogram
De Gröna
På vilket sätt skulle partiet trygga löntagarnas köpkraft när inflationen skenar i väg?
De gröna anser att man måste svara på de stigande levnadskostnaderna genom sådana stöd som bästa möjliga sätt riktas till de grupper som lider mest av de kraftigt höjda priserna på bland annat energi och livsmedel. Det är förutom rättvist också ett sätt att kontrollera inflationen.
Att dela ut skattelättnader till höginkomsttagare ökar inflationen som skadar framför allt små- och medelinkomsttagarna. I vår gröna skattereform är målet att sänka skatten för små- och medelinkomsttagare då statsfinanserna klarar av det.
Att dela ut skattelättnader till höginkomsttagare ökar inflationen som skadar framför allt små- och medelinkomsttagarna.
Lönerna ligger i första hand på arbetsmarknadsparternas bord men de gröna är redo att i regeringen arbeta för lönejämställdhet genom bland annat löneprogram och ökad lönetransparens.
Vi stöder inte åtgärder av modell konkurrenskraftsavtalet under regeringen Sipilä som i praktiken innebär nedskärningar i arbetstagarnas utkomst.
Ett hurdant arbetslöshetsskydd skulle partiet garantera för de arbetslösa?
Vårt mål är att garanterna en tillräcklig och flexibel utkomst både för personer med inkomstrelaterat arbetslöshetsstöd och personer som har rätt till grunddagpenning. Vi vill höja det grundläggande skyddet med 50 euro under följande regeringsperiod. Samtidigt skulle vi slå samman alla stöd som utgör grundtryggheten, inklusive arbetslöshetsskyddet, som ett steg mot basinkomst. Även i vår modell för basinkomsten skulle inkomstrelaterat stöd betalas ut då arbetsvillkoret uppfylls.
Vi vill ha mer flexibilitet och ta bort gränserna mellan olika typer av arbete genom att sammanföra alla typer av arbete under ett och samma gemensamma socialskydd. Så skulle t. ex företagare, egenanställda och frilansare ha rätt till samma trygghet som löntagarna och individens utkomst är inte hotad bara för att man kombinerar olika typer av arbete.
På vilket sätt skulle partiet gå till väga för att hindra utövandet av lönedumpning (lönestöld)?
Det som är viktigast när det kommer till att förhindra lönedumpning är att myndigheterna fungerar effektivt och att arbetstagarna har tillgång till information och möjligheten till att få rättvisa, eller vid behov byta jobb. De åtgärder som regeringen under den här perioden tagit för att förbättra de ställningen för utsatta arbetargrupper som till exempel anställda med invandrarbakgrund och utländsk säsongsarbetskraft är steg i rätt riktning.
I fortsättningen behövs också arbetstagarorganisationernas rätt till att väcka grupptalan och en kriminalisering av lönedumpning samt mer resurser till myndigheterna för att få bukt med lönedumpningen.
Hur förhåller sig partiet till allmänbindande kollektivavtal och förtroendemannens ställning?
Vi anser att kollektivavtalens allmänbindande verkan ska tryggas även i fortsättningen. Vi är redo att öppna för fler lokala avtal inom ramen för kollektivavtalssystemet så länge man samtidigt inför tolkningsföreträde för arbetstagarna när det gäller kollektivavtalet.
De gröna vill också förbättra förtroendemännens ställning genom att förbättra personalrepresentanternas uppsägningsskydd och rätt till information i företaget.
Centern
På vilket sätt skulle partiet trygga löntagarnas köpkraft när inflationen skenar i väg?
Löneförhöjningarna som tryggar de anställdas köpkraft är något som ska lösas mellan parterna på arbetsmarknaden. Man måste ändå vara försiktig och se till att löneförhöjningarna inte ökar på inflationen. Avtalande och tålamod är goda principer för såväl arbetstagare och arbetsgivare som för hela samhället i stort.
Centern anser att skattetrycket på arbete, företag och företagare inte får öka.
Centern anser att skattetrycket på arbete, företag och företagare inte får öka. Det är ändå inte realistiskt att tala om stora skattesänkningar med tanke på att välfärdsutgifterna kommer att öka.
Regeringen har tagit till flera åtgärder med vilka man stött konsumenternas köpkraft under energikrisen. Det handlar till exempel om ett extra barnbidrag som betalades ut i december 2022, sänkt moms på el och de övriga elstöden.
Ett hurdant arbetslöshetsskydd skulle partiet garantera för de arbetslösa?
Centern är beredd att förnya arbetslöshetsskyddet på ett sätt som sporrar till att ta emot jobb. Centern vill också ha ett inkomstrelaterat arbetslöshetsskydd för alla. Detta skulle genomföras genom de nuvarande privata arbetslöshetskassorna men det ska förnyas på så sätt att kassorna får fler uppgifter som att erbjuda service kring omställningsskyddet. Målet är att det ska finnas högst fyra arbetslöshetskassor.
Centern vill ha ett inkomstrelaterat arbetslöshetsskydd för alla.
Maximilängden på det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet ska justeras om så att en kortare period i arbete samlar en kortare maximitid med inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning och en längre period i arbete därmed en längre maximitid.
Arbetsvillkoret ska samlas utgående från löneinkomster.
Hur förhåller sig partiet till allmänbindande kollektivavtal och förtroendemannens ställning?
Centern vill se en utredning av hur systemet med allmänbindande kollektivavtal fungerar och genomföra nödvändiga lagändringar för att uppdatera systemet.
Centern vill ta bort olika hinder som står i vägen för lokala avtal. I det första skedet ska man slopa de hinder som finns för lokala avtal i företag som följer det allmänbindande kollektivavtalet anställer färre än 30 personer. Samtidigt skulle man i lag stadga om personalens rätt till representation i ledningen (till exempel styrelsen eller styrgruppen) i företag som anställer fler än 100 personer.
Förtroendemannens ställning skulle kunna förtydligas på så sätt att man i fortsättningen skulle kunna välja en huvudförtroendeman även i icke-organiserade företag. Vi måste gå mot att alla anställda kan påverka valet av person som representerar personalen.
Svenska folkpartiet
På vilket sätt skulle partiet trygga löntagarnas köpkraft när inflationen skenar i väg?
Det är viktigt att stöda medborgarnas köpkraft. Ingen ska behöva vara rädd för att man inte har råd till mat på bordet och värme i bostaden. Därför tycker SFP att skatten på arbete behöver sänkas och skatteprogressionen inte får skärpas ytterligare. Vi vill också sänka skatten på pensioner.
Som exempel på några åtgärder vi arbetar för kan nämnas att vi för att underlätta ensamförsörjarnas situation vill slopa kopplingen mellan utkomststöd och barnbidragets ensamförsörjartillägg. Vi vill också på sikt göra småbarnspedagogiken avgiftsfri.
Ett hurdant arbetslöshetsskydd skulle partiet garantera för de arbetslösa?
Arbetet med helhetsreformen av socialskyddet ska fortsätta för att garantera ett sporrande system och en skälig utkomst för alla. Det ska också löna sig att ta emot korttidsjobb.
Vi vill gradera den inkomstrelaterade dagpenningen och göra den mera sporrande genom att höja stödet i början. Vi vill att alla omfattas av den inkomstrelaterade dagpenningen. Det ska alltid löna sig att ta emot arbete.
Vi vill gradera den inkomstrelaterade dagpenningen och göra den mera sporrande.
Dessutom behöver vi bättre och effektivare arbetsförmedling. För dem som varit utanför arbetsmarknaden länge måste stödet utvidgas. Vi vill att lyckade pilotprojekt med individualiserat tvärsektoriellt stöd ska utvidgas till flera grupper som länge har varit utanför arbetslivet.
Vi ska fortsätta förbättra möjligheterna för arbetstagare med partiell arbetsförmåga att stanna kvar i och återvända till arbetslivet.
På vilket sätt skulle partiet gå till väga för att hindra utövandet av lönedumpning (lönestöld)?
Det är helt klart att löntagare ska betalas den lön, de tillägg och den semesterersättning man har rätt till enligt rådande regelverk. Arbetsgivare får inte missköta sina åtaganden, om sådant sker behöver konsekvenserna givetvis vara klara.
Hur förhåller sig partiet till allmänbindande kollektivavtal och förtroendemannens ställning?
Arbetslivet är i ständig förändring och i takt med det ska också arbetslagstiftningen utvecklas. För att det ska vara möjligt krävs förmåga till nytänk bland arbetsmarknadsorganisationer och politiska beslutsfattare.
Vi vill tillåta lokala avtal för alla typer av företag, också sådana som inte är fackligt organiserade. Samtidigt vill vi ge arbetstagarna insyn i bolaget via en personalrepresentant till exempel i styrelsen eller något annat ledande organ.
Hur ser partiet på att flytta de socialförsäkringsavgifterna på runt två procent som flyttades över på arbetstagarna i samband med konkurrenskraftsavtalet (kiky) 2016 tillbaka på arbetsgivarna?
Vi har stora utmaningar i vår offentliga ekonomi och för att lyckas balansera den behöver vi satsningar på många plan och som sträcker sig över flera regeringsperioder. En central målsättning är att sysselsättningsgraden i Finland höjs till minst 80 procent. Det här behöver ske under nästa riksdagsperiod. För att det här ska lyckas behöver vi se till att våra företag har en sund omgivning att verka i, så att de lockas till att investera och skapa arbetstillfällen.
I detta läge vill vi inte återinföra avgifter för företagen. Vi ser att en skattesänkning i praktiken skulle kompensera socialförsäkringsavgifterna.
Svenska folkpartiets valprogram
Kristdemokraterna
På vilket sätt skulle partiet trygga löntagarnas köpkraft när inflationen skenar i väg?
Den stora bilden är att statsmaktens möjlighet att påverka inflationen är begränsad. KD vill inte påverka löneförhandlingarna och de stigande konsumentpriserna kan riksdagen endast delvis råda bot på. Det är också riskfyllt då åtgärderna kan slå fel, som vi nu märker att det går med elstödet.
Kristdemokraterna vill se en moderat sänkning av inkomstskatten.
Kristdemokraterna vill se en moderat sänkning av inkomstskatten framför allt för låg- och medelinkomsttagare t. ex genom att höja grundavdraget.
KD vill också sänka mervärdesskatten eller momsen på mat, framför allt grönsaker och frukt. KD vill också slopa redan införda skatter på bränsle.
Ett hurdant arbetslöshetsskydd skulle partiet garantera för de arbetslösa?
Det är en omfattande fråga. Det är viktigt för KD att utveckla arbetslöshetsskyddet mot att det alltid och i alla lägen ska löna sig att ta emot arbete. Vi måste få bort flitfällorna.
Vi föreslår att man slår samman arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen till en och samma grundförmån. KD stöder också att grundandelen i arbetslöshetsskyddet höjs permanent, det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet utvecklas så att det gäller alla personer som uppfyller arbetsvillkoret, det vill säga det blir frågan om en universell förmån.
En höjning behövs av de grundförmåner som är bundna till FPA-indexet. De kan göras oftare på grund av den förändrade läget med hög inflation.
En utredning om möjligheten att studera under arbetslöshet behövs. En större reform av arbetslöshetsskyddet kan genomföras i samband med en mer omfattande reform av socialskyddet.
På vilket sätt skulle partiet gå till väga för att hindra utövandet av lönedumpning (lönestöld)?
Det är en svår fråga och det finns inga enkla lösningar på den. Problemet är svårast i branscher där det är svårt att övervaka att allt går rätt till t. ex byggnadsbranschen och restaurangbranschen. Det krävs mer resurser till kampen mot grå ekonomi.
När det kommer till plattformekonomin eller gigekonomin där personer befinner sig i gränslandet mellan att vara anställd och företagare är det frågan om en global utmaning där åtgärder behövs såväl i Finland som på EU-nivå. EU-kommissionens förslag är potentiellt en lösning som skulle kunna fungera. Det viktigaste är att vi får någon gemensamt accepterad modell i bruk.
Hur förhåller sig partiet till allmänbindande kollektivavtal och förtroendemannens ställning?
När det kommer till lönebildning förhåller vi oss positivt till allmänbindande avtal, men när det kommer till andra frågor ska man friare kunna avtala om frågor på arbetsplatsen. I Finland har vi rätten att organisera oss, inte ett tvång att göra det.
Hur ser partiet på att flytta de socialförsäkringsavgifterna på runt två procent som flyttades över på arbetstagarna i samband med konkurrenskraftsavtalet (kiky) 2016 tillbaka på arbetsgivarna?
Kristdemokraterna stöder inte initiativet om att återinföra de s.k. kiky-avgifterna på arbetsgivarna i det här ekonomiska läget.
Kristdemokraternas valprogram
Samlingspartiet
På vilket sätt skulle partiet trygga löntagarnas köpkraft när inflationen skenar i väg?
Samlingspartiet vill sänka skatten på arbete i alla inkomstklasser. Dessutom har vi presenterat olika sätt att stävja de stigande elpriserna. Samlingspartiet vill höja hushållsavdraget. Det skulle innebära en lättare vardag för löntagare som har hand om hushåll och dessutom skapa arbete i servicesektorn.
Vi vill göra det lättare för pensionärer att jobba efter pension. Vårt mål är att man ska klara sig på sitt arbete och skatterna och socialskyddssystemet ska inte äta upp inkomsterna från en persons arbete genom byråkrati- och flitfällor.
Ett hurdant arbetslöshetsskydd skulle partiet garantera för de arbetslösa?
Samlingspartiet vill att utkomstskyddet ska vara högre i början efter att personen blivit arbetslös efter vilket stödsumman minskar an efter arbetslöshetsperioden fortsätter. Dessutom vill vi att det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet ska begränsas till 200 dagar. Service för arbetslösa ska förbättras och en person som varit långtidsarbetslös och får ett jobb ska ha rött till att dra en större del i inkomstskatten.
Samlingspartiet vill också att det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet utvidgas till att gälla personer som inte hör till arbetslöshetskassor.
Gäldenärens skyddade belopp vid utmätning ska ökas vilket hjälper personer i en väldigt utsatt ställning.
På vilket sätt skulle partiet gå till väga för att hindra utövandet av lönedumpning (lönestöld)?
Samlingspartiet stöder tillräckliga sanktioner för lagbrott. Vi tror att hotet om straff kan bita på problemet. Vi vill se en mer transparent offentlig sektor där vi bättre skulle komma åt brotten och bekämpa grå ekonomi.
Vi är öppna för alla metoder som biter på fusket.
Hur förhåller sig partiet till allmänbindande kollektivavtal och förtroendemannens ställning?
Samlingspartiet stöder att det ska finnas personalrepresentation som förhandlar med arbetsgivaren. Vi anser att allt mer frågor kunde man förhandla om lokalt på arbetsplatserna. Arbetsgivare och arbetstagare kan redan i nuläget i bland komma överens om väldigt detaljerade frågor på arbetsplatsen men vi tänker att det gynnar bägge parter om det finns en vilja att flexa på arbetsplatsen.
Sannfinländarna
På vilket sätt skulle partiet trygga löntagarnas köpkraft när inflationen skenar i väg?
Det väsentliga är hur mycket av lönen blir i handen med netto och vad man har råd att köpa med den summan. Beskattningen av medelinkomsttagare är på en hög nivå i Finland i jämförelse med till exempel Sverige.
Att göra det lockande att ta emot jobb i alla lägen är möjligt endast genom politiska beslut som stöder köpkraften. Sannfinländarna vill sänka levnadskostnaderna. Vi fokuserar på sänkningar av skatten på el, bensin‑, diesel- och uppvärmningsbränsle samt slopandet av distributionsskyldigheten för bränsle. Vi vill spara miljarder genom att få ett slut på den storhetsvansinniga klimatpolitiken som gör livet surt för vanliga finländare.
Ett hurdant arbetslöshetsskydd skulle partiet garantera för de arbetslösa?
När det kommer till att få bukt med flitfällor ska Finland ta efter Sverige som hela 2000-talet anpassat en långsiktig skattepolitik där inkomstbeskattningen lättats i alla inkomstklasser. Det har i sin tur gynnat sysselsättningen i Sverige. Skatteprocenten för en medelinkomsttagare i Sverige är flera procentenheter lägre än i Finland och då finns där också mer incitament till att jobba.
Det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet ska justeras så att det sporrar till att söka jobb mer aktivt.
Det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet ska justeras så att det sporrar till att söka jobb mer aktivt än det gör för tillfället eftersom forskning visar att personer ofta anställs i slutet av perioden som hen får inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning. Den här reformen ska genomföras i samförstånd mellan arbetsmarknadsparterna.
Hur förhåller sig partiet till allmänbindande kollektivavtal och förtroendemannens ställning?
I utbyte mot allmänbindande kollektivavtal finns alltid arbetsfredsplikten. Arbetsgivarförbunden dagdrömmer om fredsplikt på företagsnivå. Det skulle innebära att arbetstagarens ställning i företag där personalens organiseringsgrad är låg skulle vara mycket svag.
I databasen som Patent- och registerstyrelsen upprätthåller finns runt 20 000 företag som anställer fler än 10 personer. Om varje person själv skulle förhandla om sina anställningsvillkor skulle det innebära 10 000 avtalsförhandlingar per år. Det skulle innebära att oro på arbetsmarknaden skulle öka. Då kan tröskeln för att investera i Finland stiga.
En del politiker med statsminister Sanna Marin i spetsen vill ha en strängare lagstiftning som innebär minimilöner och kriminalisering av lönedumpning. Sannfinländarna anser att det bara flyttar kollektivavtalsförhandlingarna genom riksdagshuset till rättssalarna.
Systemet med allmänbindande kollektivavtal är livsviktigt med tanke på rättvisa på arbetsmarknaden. Att skrota det skulle slå speciellt hårt mot lågavlönade branscher av vilka flera är kvinnodominerade.
Sannfinländarnas valprogram
Partiernas svar presenteras i artikeln i den ordning som partierna sitter i riksdagen från vänster till höger. Tekijä har ställt frågorna till samtliga partier som valdes in i riksdagen i valet 2019. Rörelse nu har inte svarat på frågorna. Riksdagsgruppen Valtaa kuuluu kansalle blev till genom avhopp från sannfinländarnas riksdagsgrupp 2020 och har inte tilldelats ett mandat i riksdagen genom val.
