De första avtalen i mål – procenthöjningen växte och den lokalt fördelade potten minskade i jämförelse med medlingsbudet

Industrifackets styrelse godkände på söndagen förhandlingsresultatet i teknologiindustrins kollektivavtalsförhandlingar. Parterna nådde förhandlingsresultatet fredagen 3.2.2023 med hjälp av riksförlikningsmannen efter att Industrifacket inlett strejker i branschen några dagar tidigare.

Även arbetsgivarna, Teknologiindustrin arbetsgivare rf. och Kemiindustrin rf. har godkänt avtalen.

Kollektivavtalsuppgörelsen gäller för två år och den sammanlagda kostnadspåverkan ligger på 7,0 procent. Industrifackets ordförande Riku Aalto anser att det rör sig om en skälig lösning.

Utan ett stöd från fältet och att strejken höll så bra skulle vi inte ha nått ett sådant här resultat.

– Med den här avtalslösningen får vi inte kompensation för den köpkraft som gått förlorad men det lägger stopp på fattigdomsspiralen och skapar utsikter till att inkomstnivån för arbetarna kan förbättras.

– Utan ett stöd från fältet och att strejken höll så bra skulle vi inte ha nått ett sådant här resultat, sa Aalto.

Avtalsperioden för det nya kollektivavtalet för teknologiindustrin är två år och det gäller fram till 30.11.2024. Sammanlagt rör det sig om 7 procent.

År 2023 höjs lönerna genom en allmän lönehöjning på 3,5 procent och en engångspott 400 euro. Således är kostnadspåverkan 4,5 procent.

År 2024 höjs lönerna med en allmän höjning på 2,0 procent och en lokalt fördelad lönepott på 0,5 procent som arbetsgivaren delar ut. Således är den totala löneförhöjningen för 2024 2,5 procent.

Inom tillämpningsområdet för avtalet arbetar runt 90 000 anställda. Teknologiindustrins löneförhöjningar är av öppen modell, vilket innebär att man i första hand kommer överens om lönerna på arbetsplatserna. Om man kan lägga fram ett lokalt avtal som godkänns på arbetsplatsen så följer man den modell som man kommit överens om på riksnivå.

SAMMA LÖNEPÅSLAG MEN DELAS UT PÅ OLIKA SÄTT

I kemiindustrin gäller kollektivavtalen fram till slutet av 2024. Det totala lönepåslaget ligger likaså på 7 procent, men den fördelas på ett lite annat sätt än i teknologiindustrin.

I år stiger lönerna med 2,2 procent i form av en allmänhöjning och en lönepott på 800 euro som betalas ut i två satser.

År 2024 höjs lönerna med en allmänhöjning på 3,3 procent och en andel på 0,2 procent som arbetsgivaren fördelar.

Kemiavtalen som förbundet rodde i mål på söndagen är avtalen för kemisk basindustri, plastproduktindustri och kemisk produktindustri samt olje-, naturgas-, och petrokemisk industri.

De gäller sammanlagt runt 13 000 anställda inom kemiindustrin.

SMÅ LOKALA LÖNEPOTTAR

Industrifacket avslutade omedelbart samtliga stridsåtgärder som utfärdats i teknologiindustrin och kemiindustrin.

– Vår bedömning är att det inte fanns förutsättningar för större lönepåslag trots att strejkerna skulle ha dragit ut på tiden, berättar Aalto.

Medlemmarna har velat ha en så kallad blandad linje och uppgörelsen är en sådan.

Industrifackets 1. vice ordförande Turja Lehtonen säger att de rör sig om solidariska avtal eftersom de innehåller både procenthöjningar och löneförhöjningar i euro.

– Medlemmarna har velat ha en så kallad blandad linje och uppgörelsen är en sådan, säger Lehtonen.

Industrifacket förkastade tidigare riksförlikningsmannens medlingsbud i arbetstvisten. Medlingsbudet byggde på löneförhöjningar på omkring 6 procent och en betydande andel som arbetsgivaren skulle ha delat ut.

– Det som speciellt bidrog till att Industrifacket godkände avtalet är formen på avtalet som garanterar alla anställda i praktiken lika stora löneförhöjningar.

FLER ÅTGÄRDER FÖR ATT TRYGGA KÖPKRAFTEN

Löneförhöjningarna lappar inte fullt ut det hål som i plånboken som den inflationen skapat. Därför kräver Industrifacket också att de sista resterna av konkurrenskraftsavtalet städas bort.

I praktiken innebär det att socialförsäkringsavgifterna på två procent som flyttades över på löntagarna år 2016 nu skulle återinföras på arbetsgivarna.

Konkurrenskraften är nu i skick men löntagarnas köpkraft har försvagats.

– Löntagarna har gjort sin del i det här talkot, säger Lehtonen.

Socialdemokraterna och vänsterförbundet har meddelat att partierna stöder Industrifackets initiativ medan centern och samlingspartiet motsätter sig.

Att knuten nu öppnats i exportindustriernas förhandlingsbord öppnar nu för möjligheter i andra branscher. På grund av arbetsgivarsidans koordinering har man i flera andra förhandlingsbord väntat på resultatet i teknologiindustrin förhandlingar. Lönepåslaget i den offentliga sektorn har också kopplats samman med exportbranschernas avtal.