Möjliggörarna gör Industrifackets nya strategi möjlig

4/4: MÖJLIGGÖRARE

Artikelserien presenterar de fyra hörnstenarna i Industrifackets nya strategi.

Industrifackets förbundskongress i maj behandlar och godkänner förbundets nya strategi för åren 2023–2028. I strategin skrivs in både fackförbundets mål för de kommande åren och de medel genom vilka vi ska nå dem.

Den nya strategins fyra hörnstenar är fyra till antalet: verksamheten på arbetsmarknaden, organisatorisk styrka, samhällspåverkan och sist men inte minst, så kallade möjliggörare.

INTE BARA FÖLJA MODET 

– Vi följer inte efter modet utan utnyttjar i stället det bästa av digitaliseringen, beskriver Industrifackets utbildningschef Hannu Siltala läget.  

Siltala intygar att Industrifacket tagit ett ”massivt digisprång” under de några senaste åren. Industrifackets system har uppdaterats. Förbundet har infört kursverktyget Telmo. Howspace-läromiljön används flitigt på de flesta kurser. Motionerna till fullmäktige och förbundskongressen görs elektroniskt och avsikten är att Industrifackets kongress i maj 2023 ska vara en pappersfri kongress.    

– Vi måste se till att både personal och medlemmar verkligen kan använda de här digitala hjälpmedlen, säger Siltala.  

Allt detta kräver en hel del satsningar, berättar Siltala. Till exempel har alla anställda vid Industrifackets utbildningsenhet och Murikkainstitutet gått en kurs i webbpedagogik.   

Förbundets utbildningsenhet kommer ingalunda att vända ryggen till kurserna i Murikka, eller närundervisningen över lag, även om det i framtiden kommer att erbjudas mer flerformslärande det vill säga kurser och utbildningar där man kombinerar närundervisning och distansundervisning på webben.  

MEDLEMMARNA VILL HA NÄRUNDERVISNING  

 – En lång tid framöver kommer ändå närundervisning att vara vår grej. Våra medlemmar anser att det är den bästa formen av undervisning, säger Siltala.   

Siltala förundrar sig över att samtidigt som beslutsfattarna pratar om behovet av livslångt lärande så vill en del på arbetsgivarsidan skära i utbildningen som facken erbjuder.  

Utbildningschefen ondgör sig över att tjänstemannafackens kortare webbkurser prisas i jämförelse kurser som bygger på traditionell närundervisning.  

 – Tjänstemän har oftast en högskoleexamen i bagaget. Faktum är att de har ett försprång till våra medlemmar. Det finns en ovilja att förstå det här. Men då vårt folk får chansen till grundliga studier så når de oftast de högutbildade – och kan också köra förbi dem, säger Siltala nöjt.  

En lång tid framöver kommer ändå närundervisning att vara vår grej.

Bland arbetsgivarna finns det också av dem som har förstått hur nyttigt det är för alla parter att de anställda utbildar sig.  

– Några arbetsgivarorganisationer har redan tagit in vårt utbildningspaket i sina avtal, säger Siltala.  

Industrifacket erbjuder förutom grund- och fortsättningskurser för förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige också bland annat startkurser för nyvalda förtroendemän och en hel del andra kurser med fokus på arbetslivet och fackliga frågor.  

KOMMUNIKATION STÅR PÅ TRE BEN  

 Industrifackets kommunikation står på tre ben. Det handlar om att sprida information till medlemmar och allmänheten, marknadsföra förbundet och idka journalistik. För att kunna genomföra det här uppdraget har man i förbundet tagit i bruk en större palett av kommunikationskanaler.  

– Kommunikation är ett område där världen förändras snabbt. Vi måste även i fortsättningen använda oss av de kanaler som folket använder. Annars finns risken att folk går om oss och börjar använda kanaler och plattformar där det är andra som sköter kommunikation.    

Med att ”sköta kommunikationen” avser Siltala det att det i medierna ofta förekommer en vilja att också med vilja ge förvrängd information om facket. Därför har också Industrifackets tidning Tekijä och dess rika innehåll en roll i framtiden även i tryckt form.  

Kommunikation är ett område där världen förändras snabbt.

Korta evenemang över nätet anser Siltala att i fortsättningen också behövs då det uppstår behov att snabbt informera om något. 

– Då man vill snabbt sprida ordet och samla ihop gänget är det klart att det går snabbast med hjälp av digitala medel.  

Pengar är också en möjliggörare. FFC-fackförbunden har trots sina målsättningar inte nått nivån där medlemsavgifterna räcker till för att betala för förbundets utgifter.  

– Industrifacket skulle ha en mycket tunnare verksamhet om inte vi hade placeringar. Vi lever i ett kapitalistiskt samhälle och är tvungna att spela enligt dess spelregler. Våra placeringar garanterar att vi även i framtid kan driva arbetarnas intressen på bred front, konstaterar Siltala.  

MER SERVICE PÅ NÄTET FÖR MEDLEMMARNA  

Medlemsservicen håller alltmer på att flytta till nätet, precis som många andra funktioner i det finländska samhället. Industrifacket måste utnyttja alla kommunikationskanaler så att både förtroendevalda och andra medlemmar lätt kan sköta sina ärenden eller vara i kontakt med personalen på förbundskontoret.   

 Utvecklingsplanerare Veli-Pekka Heino från Industrifackets planeringsenhet berättar att under den pågående strategiperioden 2018–2023 har Industrifacket uttryckligen satsat på medlemsservicen.  

– I den nya strategin kommer tyngdpunkten att ligga på utbildning och kompetensutveckling. Hur ska kurserna för våra aktiva medlemmar genomföras? Det kommer att vara ett av de stora teman i strategin, förutspår Heino.  

Då samtliga fyra Industrifackets strategiska hörnstenar är starka matar de också samtidigt varandra. Förbundets organisatoriska styrka lockar fler medlemmar och det i sin tur ökar på förbundets resurser.

Då förbundet lyckas med sin samhällspåverkan ökar också chanserna till framgångar i verksamheten på arbetsmarknaden liksom också lyckad verksamhet på arbetsmarknaden skapar organisatorisk styrka.