Möjlig­gö­rarna gör Industri­fac­kets nya strategi möjlig

4/​4: MÖJLIGGÖRARE

Artikel­se­rien presen­terar de fyra hörns­te­narna i Industri­fac­kets nya strategi.

Industri­fac­kets förbunds­kongress i maj behandlar och godkänner förbun­dets nya strategi för åren 2023–2028. I strategin skrivs in både fackför­bun­dets mål för de kommande åren och de medel genom vilka vi ska nå dem.

Den nya strate­gins fyra hörns­tenar är fyra till antalet: verksam­heten på arbets­mark­naden, organi­sa­to­risk styrka, samhällspå­verkan och sist men inte minst, så kallade möjliggörare.

INTE BARA FÖLJA MODET 

– Vi följer inte efter modet utan utnyttjar i stället det bästa av digita­li­se­ringen, beskriver Industri­fac­kets utbild­ningschef Hannu Siltala läget.  

Siltala intygar att Industri­facket tagit ett ”massivt digisprång” under de några senaste åren. Industri­fac­kets system har uppda­te­rats. Förbundet har infört kursverk­tyget Telmo. Howspace-läromiljön används flitigt på de flesta kurser. Motio­nerna till fullmäk­tige och förbunds­kongressen görs elekt­ro­niskt och avsikten är att Industri­fac­kets kongress i maj 2023 ska vara en pappersfri kongress. 

– Vi måste se till att både personal och medlemmar verkligen kan använda de här digitala hjälp­medlen, säger Siltala.  

Allt detta kräver en hel del satsningar, berättar Siltala. Till exempel har alla anställda vid Industri­fac­kets utbild­ning­senhet och Murik­kains­ti­tutet gått en kurs i webbpe­da­gogik.   

Förbun­dets utbild­ning­senhet kommer ingalunda att vända ryggen till kurserna i Murikka, eller närun­der­vis­ningen över lag, även om det i framtiden kommer att erbjudas mer flerforms­lä­rande det vill säga kurser och utbild­ningar där man kombi­nerar närun­der­vis­ning och distan­sun­der­vis­ning på webben.  

MEDLEMMARNA VILL HA NÄRUNDERVISNING  

 – En lång tid framöver kommer ändå närun­der­vis­ning att vara vår grej. Våra medlemmar anser att det är den bästa formen av under­vis­ning, säger Siltala.   

Siltala förun­drar sig över att samti­digt som besluts­fat­tarna pratar om behovet av livslångt lärande så vill en del på arbets­gi­var­sidan skära i utbild­ningen som facken erbjuder.  

Utbild­ningschefen ondgör sig över att tjäns­te­man­na­fac­kens kortare webbkurser prisas i jämfö­relse kurser som bygger på tradi­tio­nell närun­der­vis­ning.  

 – Tjäns­temän har oftast en högsko­leexamen i bagaget. Faktum är att de har ett försprång till våra medlemmar. Det finns en ovilja att förstå det här. Men då vårt folk får chansen till grund­liga studier så når de oftast de högut­bil­dade – och kan också köra förbi dem, säger Siltala nöjt.  

En lång tid framöver kommer ändå närun­der­vis­ning att vara vår grej.

Bland arbets­gi­varna finns det också av dem som har förstått hur nyttigt det är för alla parter att de anställda utbildar sig.  

– Några arbets­gi­va­ror­ga­ni­sa­tioner har redan tagit in vårt utbild­nings­paket i sina avtal, säger Siltala.  

Industri­facket erbjuder förutom grund- och fortsätt­nings­kurser för förtroen­demän och arbetars­kydds­full­mäk­tige också bland annat start­kurser för nyvalda förtroen­demän och en hel del andra kurser med fokus på arbets­livet och fackliga frågor.  

KOMMUNIKATION STÅR PÅ TRE BEN  

 Industri­fac­kets kommu­ni­ka­tion står på tre ben. Det handlar om att sprida infor­ma­tion till medlemmar och allmänheten, marknadsföra förbundet och idka journa­listik. För att kunna genomföra det här uppdraget har man i förbundet tagit i bruk en större palett av kommu­ni­ka­tions­ka­naler.  

– Kommu­ni­ka­tion är ett område där världen förän­dras snabbt. Vi måste även i fortsätt­ningen använda oss av de kanaler som folket använder. Annars finns risken att folk går om oss och börjar använda kanaler och platt­formar där det är andra som sköter kommu­ni­ka­tion.    

Med att ”sköta kommu­ni­ka­tionen” avser Siltala det att det i medierna ofta förekommer en vilja att också med vilja ge förvrängd infor­ma­tion om facket. Därför har också Industri­fac­kets tidning Tekijä och dess rika innehåll en roll i framtiden även i tryckt form.  

Kommu­ni­ka­tion är ett område där världen förän­dras snabbt.

Korta evene­mang över nätet anser Siltala att i fortsätt­ningen också behövs då det uppstår behov att snabbt infor­mera om något. 

– Då man vill snabbt sprida ordet och samla ihop gänget är det klart att det går snabbast med hjälp av digitala medel.  

Pengar är också en möjlig­gö­rare. FFC-fackför­bunden har trots sina målsätt­ningar inte nått nivån där medlem­sav­gif­terna räcker till för att betala för förbun­dets utgifter.  

– Industri­facket skulle ha en mycket tunnare verksamhet om inte vi hade place­ringar. Vi lever i ett kapita­lis­tiskt samhälle och är tvungna att spela enligt dess spelregler. Våra place­ringar garan­terar att vi även i framtid kan driva arbetarnas intressen på bred front, konsta­terar Siltala.  

MER SERVICE PÅ NÄTET FÖR MEDLEMMARNA  

Medlems­ser­vicen håller alltmer på att flytta till nätet, precis som många andra funktioner i det finländska samhället. Industri­facket måste utnyttja alla kommu­ni­ka­tions­ka­naler så att både förtroen­de­valda och andra medlemmar lätt kan sköta sina ärenden eller vara i kontakt med person­alen på förbunds­kon­toret.   

 Utvecklingspla­ne­rare Veli-Pekka Heino från Industri­fac­kets plane­ring­senhet berättar att under den pågående strate­gi­pe­rioden 2018–2023 har Industri­facket uttryckligen satsat på medlems­ser­vicen.  

– I den nya strategin kommer tyngd­punkten att ligga på utbild­ning och kompe­ten­sut­veckling. Hur ska kurserna för våra aktiva medlemmar genomföras? Det kommer att vara ett av de stora teman i strategin, förutspår Heino.  

Då samtliga fyra Industri­fac­kets strate­giska hörns­tenar är starka matar de också samti­digt varandra. Förbun­dets organi­sa­to­riska styrka lockar fler medlemmar och det i sin tur ökar på förbun­dets resurser. 

Då förbundet lyckas med sin samhällspå­verkan ökar också chanserna till framgångar i verksam­heten på arbets­mark­naden liksom också lyckad verksamhet på arbets­mark­naden skapar organi­sa­to­risk styrka.