Möjlig­gö­rarna gör Industri­fac­kets nya stra­tegi möjlig

4/​4: MÖJLIGGÖRARE

Arti­kel­se­rien presen­te­rar de fyra hörns­te­narna i Industri­fac­kets nya strategi.

Industri­fac­kets förbunds­kongress i maj behand­lar och godkän­ner förbun­dets nya stra­tegi för åren 2023–2028. I stra­te­gin skrivs in både fackför­bun­dets mål för de kommande åren och de medel genom vilka vi ska nå dem.

Den nya stra­te­gins fyra hörns­te­nar är fyra till anta­let: verk­sam­he­ten på arbets­mark­na­den, orga­ni­sa­to­risk styrka, samhällspå­ver­kan och sist men inte minst, så kallade möjliggörare.

INTE BARA FÖLJA MODET 

– Vi följer inte efter modet utan utnytt­jar i stäl­let det bästa av digi­ta­li­se­rin­gen, beskri­ver Industri­fac­kets utbild­ningschef Hannu Siltala läget.  

Siltala inty­gar att Industri­fac­ket tagit ett ”massivt digisprång” under de några senaste åren. Industri­fac­kets system har uppda­te­rats. Förbun­det har infört kurs­verk­ty­get Telmo. Hows­pace-läro­mil­jön används flitigt på de flesta kurser. Motio­nerna till full­mäk­tige och förbunds­kongres­sen görs elekt­ro­niskt och avsik­ten är att Industri­fac­kets kongress i maj 2023 ska vara en pappersfri kongress. 

– Vi måste se till att både perso­nal och medlem­mar verkli­gen kan använda de här digi­tala hjälp­med­len, säger Siltala.  

Allt detta kräver en hel del sats­nin­gar, berät­tar Siltala. Till exem­pel har alla anställda vid Industri­fac­kets utbild­ning­sen­het och Murik­kains­ti­tu­tet gått en kurs i webb­pe­da­go­gik.   

Förbun­dets utbild­ning­sen­het kommer inga­lunda att vända ryggen till kurserna i Murikka, eller närun­der­vis­nin­gen över lag, även om det i fram­ti­den kommer att erbju­das mer fler­forms­lä­rande det vill säga kurser och utbild­nin­gar där man kombi­ne­rar närun­der­vis­ning och distan­sun­der­vis­ning på webben.  

MEDLEMMARNA VILL HA NÄRUNDERVISNING  

 – En lång tid framö­ver kommer ändå närun­der­vis­ning att vara vår grej. Våra medlem­mar anser att det är den bästa formen av under­vis­ning, säger Siltala.   

Siltala förun­drar sig över att samti­digt som besluts­fat­tarna pratar om beho­vet av livslångt lärande så vill en del på arbets­gi­var­si­dan skära i utbild­nin­gen som facken erbju­der.  

Utbild­ningsche­fen ondgör sig över att tjäns­te­man­na­fac­kens kortare webb­kur­ser prisas i jämfö­relse kurser som bygger på tradi­tio­nell närun­der­vis­ning.  

 – Tjäns­te­män har oftast en högs­ko­leexa­men i baga­get. Faktum är att de har ett försprång till våra medlem­mar. Det finns en ovilja att förstå det här. Men då vårt folk får chan­sen till grund­liga studier så når de oftast de högut­bil­dade – och kan också köra förbi dem, säger Siltala nöjt.  

En lång tid framö­ver kommer ändå närun­der­vis­ning att vara vår grej.

Bland arbets­gi­varna finns det också av dem som har förstått hur nyttigt det är för alla parter att de anställda utbil­dar sig.  

– Några arbets­gi­va­ror­ga­ni­sa­tio­ner har redan tagit in vårt utbild­nings­pa­ket i sina avtal, säger Siltala.  

Industri­fac­ket erbju­der föru­tom grund- och fort­sätt­nings­kur­ser för fört­roen­de­män och arbe­tars­kydds­full­mäk­tige också bland annat start­kur­ser för nyvalda fört­roen­de­män och en hel del andra kurser med fokus på arbets­li­vet och fackliga frågor.  

KOMMUNIKATION STÅR PÅ TRE BEN  

 Industri­fac­kets kommu­ni­ka­tion står på tre ben. Det hand­lar om att sprida infor­ma­tion till medlem­mar och allmänhe­ten, mark­nadsföra förbun­det och idka jour­na­lis­tik. För att kunna genomföra det här uppdra­get har man i förbun­det tagit i bruk en större palett av kommu­ni­ka­tions­ka­na­ler.  

– Kommu­ni­ka­tion är ett område där värl­den förän­dras snabbt. Vi måste även i fort­sätt­nin­gen använda oss av de kana­ler som folket använ­der. Annars finns risken att folk går om oss och börjar använda kana­ler och platt­for­mar där det är andra som sköter kommu­ni­ka­tion.    

Med att ”sköta kommu­ni­ka­tio­nen” avser Siltala det att det i medierna ofta före­kom­mer en vilja att också med vilja ge förv­rängd infor­ma­tion om facket. Därför har också Industri­fac­kets tidning Tekijä och dess rika innehåll en roll i fram­ti­den även i tryckt form.  

Kommu­ni­ka­tion är ett område där värl­den förän­dras snabbt.

Korta evene­mang över nätet anser Siltala att i fort­sätt­nin­gen också behövs då det uppstår behov att snabbt infor­mera om något. 

– Då man vill snabbt sprida ordet och samla ihop gänget är det klart att det går snab­bast med hjälp av digi­tala medel.  

Pengar är också en möjlig­gö­rare. FFC-fackför­bun­den har trots sina målsätt­nin­gar inte nått nivån där medlem­sav­gif­terna räcker till för att betala för förbun­dets utgif­ter.  

– Industri­fac­ket skulle ha en mycket tunnare verk­sam­het om inte vi hade place­rin­gar. Vi lever i ett kapi­ta­lis­tiskt samhälle och är tvungna att spela enligt dess spel­regler. Våra place­rin­gar garan­te­rar att vi även i fram­tid kan driva arbe­tar­nas intres­sen på bred front, kons­ta­te­rar Siltala.  

MER SERVICE PÅ NÄTET FÖR MEDLEMMARNA  

Medlems­ser­vicen håller allt­mer på att flytta till nätet, precis som många andra funk­tio­ner i det finländska samhäl­let. Industri­fac­ket måste utnyttja alla kommu­ni­ka­tions­ka­na­ler så att både fört­roen­de­valda och andra medlem­mar lätt kan sköta sina ären­den eller vara i kontakt med person­alen på förbunds­kon­to­ret.   

 Utvecklingspla­ne­rare Veli-Pekka Heino från Industri­fac­kets plane­ring­sen­het berät­tar att under den pågående stra­te­gi­pe­rio­den 2018–2023 har Industri­fac­ket uttryckli­gen satsat på medlems­ser­vicen.  

– I den nya stra­te­gin kommer tyngd­punk­ten att ligga på utbild­ning och kompe­ten­sut­veckling. Hur ska kurserna för våra aktiva medlem­mar genomfö­ras? Det kommer att vara ett av de stora teman i stra­te­gin, förutspår Heino.  

Då samt­liga fyra Industri­fac­kets stra­te­giska hörns­te­nar är starka matar de också samti­digt varan­dra. Förbun­dets orga­ni­sa­to­riska styrka lockar fler medlem­mar och det i sin tur ökar på förbun­dets resurser. 

Då förbun­det lyckas med sin samhällspå­ver­kan ökar också chan­serna till framgån­gar i verk­sam­he­ten på arbets­mark­na­den liksom också lyckad verk­sam­het på arbets­mark­na­den skapar orga­ni­sa­to­risk styrka.