Svenska IF Metall vill vara framtidens fackförbund – ”Det krävs tre saker av oss”

Svenska fackförbundet IF Metall samlades till kongress i Göteborg 28.11–2.12.2022 under parollen ”Framtiden är här”. Kongressen omvalde ordförande Marie Nilsson till ordförande för följande kongressperiod. Veli-Pekka Säikkälä fortsätter som avtalssekreterare för förbundet med drygt 300 000 medlemmar.

Kongressen valde också en 17 personer stark förbundsstyrelse som är det högsta beslutsfattande organet mellan kongresserna. Tretton av styrelsemedlemmarna är förtroendevalda verksamma i produktion på arbetsplatserna runtom i landet och fyra kongressvalda funktionärer.

– Om vi ska lyckas förverkliga det goda arbetet i den gröna omställningen inom industrin, så krävs tre saker av oss som fackförening. Fokus på organisering, kompetensutveckling i praktiken och ett systematiskt arbetsmiljöarbete, sade Nilsson i sitt avslutningstal inför över 300 kongressombud och flertalet andra deltagare.

Drygt 300 motioner lades inför kongressen. Bland dem fanns bland annat en motion om att förbundet ska arbeta för hårdare påföljder vid brott mot arbetarskyddet.

Kongressen krävde också att facket driver frågan om avtalspension. Den röstade ja till motioner om att facket ska jobba för att ta bort åldersgränserna för pensionsinbetalningar, så att även unga och personer över 65 år ska få samla pension. I dag är nedre åldersgränsen 23 år.

Om man är facklig företrädare så upphör inte det uppdraget bara för att man passerar fabriksportarna.

Ett beslut som hade föranlett en hel del diskussion inför kongressen var beslutet som av flera sågs som ett ställningstagande mot högernationalistiska Sverigedemokraterna. För att bli förtroendevald inom IF Metall måste man i fortsättningen ”dela förbundets grundläggande värderingar och verka i dess anda”.

I praktiken innebär det att det inte går till exempel att sitta i kommunfullmäktige för Sverigedemokraterna och samtidigt vara förtroendevald i IF Metall.

– Om man är facklig företrädare så upphör inte det uppdraget bara för att man passerar fabriksportarna, kommenterade IF Metalls omvalda förbundssekreterare Martin Gunnarsson till Arbetet.

Enligt förbundet var veckans mest självklara uttalande det som gjordes till stöd för Ukrainas folk.

–  Vi står självklart enade med Ukrainas folk i deras kamp för demokratin och människovärdet, sade IF Metalls förbundsordförande Nilsson.

FACKEN INOM INDUSTRIN KRÄVER 4,4 PROCENT

De svenska industrifacken vill se märkbara löneförhöjningar under avtalsrörelsen som kommer i gång på allvar i slutet av året. Facken inom industrin har gemensamt gått ut med ett krav på löneförhöjningar på 4,4 procent under en ettårig avtalsperiod. De avtal som innehåller bestämmelser om så kallade lägstalöner ska höja dem med minst 1 600 kronor (runt 150 euro) per månad.

Sammanslutningen Facken inom industrin består av IF Metall, skogs- och trä- samt grafiska GS-facket, Livsmedelsarbetareförbundet, tjänstemannafacket Unionen och Sveriges Ingenjörer. Förbunden har sammanlagt runt 1,3 miljoner medlemmar. IF Metalls avtalsråd har ställt sig bakom industriförbundens gemensamma krav trots en viss intern kritik, som också vädrades under kongressen.

Svenska Pappers har också ställt sig bakom de gemensamma  LO-målen, medan till exempel Transport stannar utanför. Arbetsgivarsidan har redan meddelat att det enligt dem är frågan om en för dyr uppgörelse.

I 25 år har industrin haft en lönenormerande roll för arbetsmarknaden i Sverige. Det innebär att de villkor som exportindustrins parter kommer överens om ska fungera som ett kostnadstak för löneutvecklingen även inom andra branscher. Man brukar säga att det är industrin som sätter ”märket”. Historiskt sett har märket oftast legat mellan två och tre procent i året.

Men precis som i Finland har det inom förbunden i Sverige höjts röster för högre löneförhöjningar efter den modell som vi sett i flera EU-länder, framför allt i Tyskland där fackförbundet IG Metall slöt ett avtal som innehåller löneförhöjningar på 8,5 procent.

Läs mer om IF Metalls kongress.