I Industri­fac­kets nya strategi slår organi­sa­to­risk styrka högt i avtalsförhandlingarna

²⁄₄: ORGANISATORISK STYRKA 

Artikel­se­rien belyser de fyra hörns­te­narna i Industri­fac­kets strategi 

Industri­fac­kets strategi för åren 2023–2028 tas upp för behand­ling på förbunds­kongressen 2023. I strategin slår förbundet fast Industri­fac­kets mål och de medel som krävs för att uppnå målen under följande kongressperiod.

Den nya strategin bygger på fyra hörns­tenar: arbets­mark­naden, organi­sa­to­risk styrka, samhällspå­verkan samt något som kallas ”möjlig­gö­rare”.

Industri­fac­kets organi­sa­tionschef Vesa Aallos­virta berättar att Industri­fac­kets organi­sa­to­riska styrka bygger på aktiva medlemmar.

– Hela förbun­dets verksamhet bygger på en hög organi­se­rings­grad och ett omfat­tande förtroen­de­man­na­nät­verk, säger Aallosvirta.

Här är det viktigt att utöka kunskapen om vad ett fackför­bund är för något, varför det lönar sig att gå med i facket och varför man måste vara förbe­redd på stridsåt­gärder vid behov.

– Medlems­rek­ry­te­ring och organi­se­ring är den bästa medicinen. Vi skapar verksam­hets­mo­deller på lokal nivå genom vilka vi tar hand intres­se­vak­ning på arbetsplat­serna, säger Aallosvirta.

VI FÖRBEREDER OSS PÅ OLIKA FRAMTIDSSCENARIER

Strategin förbe­reds utgående från förbe­re­delser inför olika framtidssce­na­rier. En utmaning som kan stå inför dörren är att arbets­mar­kandsfältet splittras i allt mindre och mindre delar.

Inom den mekaniska skogsin­dustrin har vi redan sett hur arbets­gi­var­sidan lämnade förhand­lin­garna om rikstäc­kande kollek­ti­vavtal vilket ledde till situa­tionen där förbundet förhandlar om avtal på företagsnivå.

– Det återstår att se om det var frågan om en ny bestående linje­drag­ning eller var det ett försök som man nu slopar och återgår till mer centra­li­se­rade avtals­lös­ningar, funderar Aallosvirta.

Att bygga organi­sa­to­risk styrka handlar om att aktivera arbets­ta­garna och locka med dem till fackföreningsverksamheten.

Det kan inte vara så att man bara tar enstaka beslut utan en helhets­bild av den linje förbundet valt. Det skulle bli en en enda röra

– På arbetsplat­serna är det viktigt att man tar han om de anställda, tar väl emot dem, berättar om för dem varför det är viktigt med facket och intres­se­be­vak­ning för att inte glömma om de vill bli medlemmar, säger Aallosvirta.

En grupp som det speciellt lönar sig att satsa på är ungdomarna.

– Rutin­mäs­siga möten intres­serar inte alla. Det borde finnas evene­mang där det är låg tröskel att delta, där man går igenom viktiga saker men där det också finns rum för friare program och samvaro, säger Aallosvirta.

FÅ DIN RÖST HÖRD I KONGRESSVALET

Industri­fac­kets förbunds­kongress 2023 med tillhö­rande kongressval är en möjlighet att utveckla Industri­fac­kets organi­sa­to­riska styrka. Ett högt valdel­ta­gande berättar om att Industri­facket har ett starkt mandat till att förhandla för medlemmarna.

– På arbets­gi­var­sidan följer de med hur hög röstnings­procenten blir, säger Aallosvirta.

Fackav­del­nin­garna har blivit ombedda att disku­tera strategin under hösten och göra motioner som berör strategin till kongressen.

– Jag hoppas att vi i de här motio­nerna kommer att se en vision om hurdan fackav­del­nin­gens roll i framtiden kommer att vara och vad som är avdel­nin­gens vikti­gaste uppgifter, säger Aallosvirta.

Strategin skapar riktlinjer för följande femårs­pe­riod för hela förbundet så därför är det önskvärt att fackav­del­nin­garna kommer mer motioner som gäller den riktning som önskar att Industri­facket går.

– Industri­facket måste ha en linje som alla framtida beslut bygger på. Det kan inte vara så att man bara tar enstaka beslut utan en helhets­bild av den linje förbundet valt. Det skulle bli en en enda röra, säger Aallosvirta.

MEDLEMSREKRYTERING ÄR EN KÄRNFRÅGA

– Vi samlar ihop människor och för tillsam­mans fram medlem­marnas sak på arbets­mark­naden, säger, Veli-Pekka Heino, plane­rare vid Industri­fac­kets utvecklingsenhet.

Industri­fac­kets medlemmar jobbar på fler än 11 000 olika arbetsplatser. Där utgör de förtroen­de­valdas och andra aktiva medlem­mars verksamhet grunden för förbundet.

– Helt konkret handlar förbun­dets organi­sa­to­riska styrka om medlems­rek­ry­te­ring och medlem­marnas verksamhet, säger Heino.

På förbun­dets initiativ ordnas olika typer av organi­se­rings­kam­panjer, men Industri­fac­kets personal kan inte vara överallt hela tiden.

Nu inleds ett pilot­pro­jekt där målet är att stärka fackav­del­nin­garnas roll på arbetsplatserna.

– Fackav­del­nin­garna bär ansvaret för organi­se­ring och att bygga kontakter till medlemmar på lokal nivå, säger Heino.

Kriser medför ofta situa­tioner där man mäter hur stark en organi­sa­tion egent­ligen är. Till exempel har organi­se­rings­graden stigit med snabbt efter att arbets­gi­var­sidan skrotade systemet med bransch­täc­kande kollek­ti­vavtal på riksnivå.

Heino anser att aktivitet är viktigt också i vardagen mellan kriser och kampanjer. Livskraf­tiga fackav­del­ningar och mångsidig verksamhet är nyckeln till att aktivera medlemmarna.