I Industri­fac­kets nya stra­tegi slår orga­ni­sa­to­risk styrka högt i avtalsförhandlingarna

²⁄₄: ORGANISATORISK STYRKA 

Arti­kel­se­rien bely­ser de fyra hörns­te­narna i Industri­fac­kets strategi 

Industri­fac­kets stra­tegi för åren 2023–2028 tas upp för behand­ling på förbunds­kongres­sen 2023. I stra­te­gin slår förbun­det fast Industri­fac­kets mål och de medel som krävs för att uppnå målen under följande kongressperiod.

Den nya stra­te­gin bygger på fyra hörns­te­nar: arbets­mark­na­den, orga­ni­sa­to­risk styrka, samhällspå­ver­kan samt något som kallas ”möjlig­gö­rare”.

Industri­fac­kets orga­ni­sa­tionschef Vesa Aallos­virta berät­tar att Industri­fac­kets orga­ni­sa­to­riska styrka bygger på aktiva medlemmar.

– Hela förbun­dets verk­sam­het bygger på en hög orga­ni­se­rings­grad och ett omfat­tande fört­roen­de­man­na­nät­verk, säger Aallosvirta.

Här är det viktigt att utöka kuns­ka­pen om vad ett fackför­bund är för något, varför det lönar sig att gå med i facket och varför man måste vara förbe­redd på stridsåt­gär­der vid behov.

– Medlems­rek­ry­te­ring och orga­ni­se­ring är den bästa medici­nen. Vi skapar verk­sam­hets­mo­del­ler på lokal nivå genom vilka vi tar hand intres­se­vak­ning på arbetsplat­serna, säger Aallosvirta.

VI FÖRBEREDER OSS PÅ OLIKA FRAMTIDSSCENARIER

Stra­te­gin förbe­reds utgående från förbe­re­del­ser inför olika fram­tidssce­na­rier. En utma­ning som kan stå inför dörren är att arbets­mar­kandsfäl­tet splitt­ras i allt mindre och mindre delar.

Inom den meka­niska skog­sin­dustrin har vi redan sett hur arbets­gi­var­si­dan lämnade förhand­lin­garna om riks­täc­kande kollek­ti­vav­tal vilket ledde till situa­tio­nen där förbun­det förhand­lar om avtal på företagsnivå.

– Det återstår att se om det var frågan om en ny bestående linje­drag­ning eller var det ett försök som man nu slopar och återgår till mer cent­ra­li­se­rade avtals­lös­nin­gar, funde­rar Aallosvirta.

Att bygga orga­ni­sa­to­risk styrka hand­lar om att akti­vera arbets­ta­garna och locka med dem till fackföreningsverksamheten.

Det kan inte vara så att man bara tar enstaka beslut utan en helhets­bild av den linje förbun­det valt. Det skulle bli en en enda röra

– På arbetsplat­serna är det viktigt att man tar han om de anställda, tar väl emot dem, berät­tar om för dem varför det är viktigt med facket och intres­se­be­vak­ning för att inte glömma om de vill bli medlem­mar, säger Aallosvirta.

En grupp som det speciellt lönar sig att satsa på är ungdomarna.

– Rutin­mäs­siga möten intres­se­rar inte alla. Det borde finnas evene­mang där det är låg trös­kel att delta, där man går igenom viktiga saker men där det också finns rum för friare program och samvaro, säger Aallosvirta.

FÅ DIN RÖST HÖRD I KONGRESSVALET

Industri­fac­kets förbunds­kongress 2023 med till­hö­rande kongress­val är en möjlig­het att utveckla Industri­fac­kets orga­ni­sa­to­riska styrka. Ett högt valdel­ta­gande berät­tar om att Industri­fac­ket har ett starkt mandat till att förhandla för medlemmarna.

– På arbets­gi­var­si­dan följer de med hur hög röst­nings­procen­ten blir, säger Aallosvirta.

Fackav­del­nin­garna har blivit ombedda att disku­tera stra­te­gin under hösten och göra motio­ner som berör stra­te­gin till kongressen.

– Jag hoppas att vi i de här motio­nerna kommer att se en vision om hurdan fackav­del­nin­gens roll i fram­ti­den kommer att vara och vad som är avdel­nin­gens vikti­gaste uppgif­ter, säger Aallosvirta.

Stra­te­gin skapar rikt­lin­jer för följande femårs­pe­riod för hela förbun­det så därför är det önskvärt att fackav­del­nin­garna kommer mer motio­ner som gäller den rikt­ning som önskar att Industri­fac­ket går.

– Industri­fac­ket måste ha en linje som alla fram­tida beslut bygger på. Det kan inte vara så att man bara tar enstaka beslut utan en helhets­bild av den linje förbun­det valt. Det skulle bli en en enda röra, säger Aallosvirta.

MEDLEMSREKRYTERING ÄR EN KÄRNFRÅGA

– Vi samlar ihop männis­kor och för till­sam­mans fram medlem­mar­nas sak på arbets­mark­na­den, säger, Veli-Pekka Heino, plane­rare vid Industri­fac­kets utvecklingsenhet.

Industri­fac­kets medlem­mar jobbar på fler än 11 000 olika arbetsplat­ser. Där utgör de fört­roen­de­val­das och andra aktiva medlem­mars verk­sam­het grun­den för förbundet.

– Helt konkret hand­lar förbun­dets orga­ni­sa­to­riska styrka om medlems­rek­ry­te­ring och medlem­mar­nas verk­sam­het, säger Heino.

På förbun­dets initia­tiv ordnas olika typer av orga­ni­se­rings­kam­pan­jer, men Industri­fac­kets perso­nal kan inte vara överallt hela tiden.

Nu inleds ett pilot­pro­jekt där målet är att stärka fackav­del­nin­gar­nas roll på arbetsplatserna.

– Fackav­del­nin­garna bär ansva­ret för orga­ni­se­ring och att bygga kontak­ter till medlem­mar på lokal nivå, säger Heino.

Kriser medför ofta situa­tio­ner där man mäter hur stark en orga­ni­sa­tion egent­li­gen är. Till exem­pel har orga­ni­se­rings­gra­den stigit med snabbt efter att arbets­gi­var­si­dan skro­tade syste­met med bransch­täc­kande kollek­ti­vav­tal på riksnivå.

Heino anser att akti­vi­tet är viktigt också i varda­gen mellan kriser och kampan­jer. Livs­kraf­tiga fackav­del­nin­gar och mång­si­dig verk­sam­het är nyckeln till att akti­vera medlemmarna.