Schyssta arbets­villkor en hörnsten i Industri­fac­kets strategi

TEXT ANTTI HYVÄRINEN SUVI SAJANIEMI JA JARI HAKALA
ILLUSTRATION VELI-PEKKA HEINO OCH EMILIE UGGLA
ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS 

Industri­fac­kets nya strategi bygger på fyra hörns­tenar. Förbun­dets aktivitet på arbets­mark­naden är en hörnsten genom vilken vi skapar och tryggar ett rättvist och gott arbetsliv i Finland.

STRATEGI 14: ARBETSMARKNADEN 

Tekijä presen­terar de fyra hörns­te­narna i Industri­fac­kets nya strategi.

Industri­fac­kets nya strategi för åren 2023–2028 behandlas under Industri­fac­kets förbunds­kongress i maj 2023. Både målen för kongress­pe­rioden och vilka verktyg som behövs för att uppnå målen kommer att skrivas in i strategin.

De fyra hörns­te­narna i den nya strategin är fyra till antalet: förbun­dets verksamhet på arbets­mark­naden, organi­sa­to­risk styrka, samhällspå­verkan och det fjärde som kallas ”möjlig­gö­rare”.

– Arbets­mark­nads­verk­sam­heten är en mycket omfat­tande helhet. Det berör allas verksamhet i hela förbundet, säger arbets­mark­nads­di­rektör Jyrki Virtanen.

Jyrki Virtanen

I centrum av verksam­heten finns arbetet för att trygga och förbättra arbets­vill­koren för Industri­fac­kets medlemmar.

– Det handlar också om att utbilda, infor­mera, förbättra förtroen­de­män­nens ställ­ning och bidra till utveckling på arbetsplat­serna, berättar Virtanen.

En bred och aktiv medlemskår utgör grunden för verksamheten.

– Vår största utmaning är få de anställda på arbetsplat­serna själva bli intres­se­rade av sina arbets­villkor och att bevaka sina intressen. Genom det kommer vi åt att också på ett bättre sätt svara på andra utmaningar, säger Virtanen.

ALLMÄNBINDANDE AVTAL EN VIKTIG FRÅGA

Frågan om hur man ska bestämma krite­rierna för ett allmän­bin­dande kollek­ti­vavtal har blivit en viktig fråga på arbetsmarknaden.

– Trots att organi­se­rings­graden skulle hur bra som helst så garan­terar det ännu inte att avtalet är allmän­bin­dande, samman­fattar Virtanen problemet.

I nuläget är ett är ett kollek­ti­vavtal allmän­bin­dande, det vill säga förplik­tigar samtliga företag i branschen, då det minst hälften av de anställda inom branschen jobbar i företag som organi­serat sig i arbetsgivarförbundet.

– Arbets­lags­tift­ningen har utvecklats så att lagen ska skydda den svagare parten, men det här elementet ligger i arbets­gi­varnas händer, säger Virtanen.

FÖRHANDLINGSKULTUREN ÄR EN KONKURRENSFÖRDEL

Det finländska arbets­mark­nads­sys­temet som bygger på förhand­lingar och avtal är värt att hålla fast vid.

– Jag ser ett utvecklande av avtals­sys­temet som en stor möjlighet. Både företag och arbets­ta­gare klarar sig bättre i och med det systemet, säger Virtanen.

Inom facket tänker vi på varje beslut utgående från att det även i framtiden ska finnas arbete i Finland och att medlem­marna ha ska ha schyssta arbets­villkor och löner

Virta­nens bedöm­ning är att det finns ett stöd för avtals­sam­hället i en majoritet av företagen. En sund avtals­kultur skapar stabi­litet och förut­säg­barhet både på arbets­mark­naden och i samhället över lag. Det är till någons fördel om man hela tiden är tvungen att släcka bränder på arbetsmarknaden.

– Inom facket tänker vi på varje beslut utgående från att det även i framtiden ska finnas arbete i Finland och att medlem­marna ha ska ha schyssta arbets­villkor och löner. Därför arbetar vi med det här, konsta­terar Virtanen.

Strate­gisk plane­ring är viktigt då man vill utveckla verksam­heten och medvetet föra det vidare. Samti­digt förbe­reder vi oss på att utvecklingen i världen kan se ut på väldigt olika sätt.

–  Utan en tydlig strategi driver vårt skepp på havet utan mål, säger Virtanen.

STRATEGIN MÅSTE FUNKA I PRAKTIKEN

Strategin blundar inte för problem utan i utarbetar i stället lösningar. Svaghe­terna i hur man fasts­täller allmän­bin­dande avtal på marknaden har kommit tydligt fram i samband med att man på arbets­gi­var­sidan på flera håll velat lösgöra sig från kollek­ti­vavtal på riksnivå.

Veli-Pekka Heino

– Bristerna i lagstift­ningen har kanske inte tidigare kommit så tydligt fram när det ändå har funnits någon typ av överens­kom­melse med arbets­gi­var­sidan, säger utvecklingspla­ne­rare Veli-Pekka Heino på Industri­fac­kets utvecklingsenhet.

Industri­facket vill vara en organi­sa­tion som tar initiativ och skrider till verket.

– Strategin kommer att utgöra svaret på frågan hur vi vill utveckla arbets­mark­naden, säger Heino.

Det är viktigt att man i den nya strategin skriver tydligt ut vem som kommer att göra vad.

– Det är viktigt med tydlig länk mellan mål och medel, säger Heino.

Fackav­del­nin­garna har blivit ombedda att under hösten bjuda till möten där medlem­marna får disku­tera strategin och utarbeta kongress­mo­tioner som berör strategin. Industri­fac­kets förbunds­kongress går av stapeln i Tammer­fors i maj 2023.

– Det är viktigt att medlem­marnas åsikter hörs då vi arbetat med strategin under våren, säger Heino.

Det är oftast lättare att engagera sig i något om man själv varit med och tillsam­mans suttit runt ritbordet.

– Vi jobbar tillsam­mans eftersom strategin och målen är sist och slutligen gemen­samma för oss, säger Heino.

Målet är att strategin ska vara skriven på klarspråk för att det ska gå lätt att ta den i bruk i praktiken.

– Vi kommer åt att börja direkt och behöver inte ha någon tolk mellan oss, säger Heino.