På svenska
Vi står inför exceptionella förhandlingar – ”Flyttandet av de sista kiky-avgifterna skulle ha betydelse”
Det är i ett på flera sätt förändrat utgångsläge Industrifacket inleder förhandlingarna om nästa års löneförhöjningar, säger Industrifackets ordförande Riku Aalto. Även det världspolitiska läget kommer att märkas av under förhandlingarna i höst.
Hösten 2023 förhandlar parterna på arbetsmarknaden om löneförhöjningarna 2023 inom bland annat teknologiindustrin och kemiindustrin.
– Utgångsläget är väldigt exceptionellt, konstaterar Industrifackets ordförande Riku Aalto.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina har bidragit till att inflationen skenar bland annat på grund av de stigande energipriserna. Samtidigt är orderböckerna fyllda i flera industriföretag och det rapporteras om goda resultat.
– I regel går det bra för företagen så visst finns det plats för löneförhöjningar, säger Aalto.
Lönenivån för 2022 sattes i början av året då Ryssland ännu inte hade gått till ett regelrätt militärt angrepp mot Ukraina. Det innebär att inflationen stigit mer än man förutspådde vid årsskiftet. Finländarnas köpkraft har försämrats i år. I praktiken betyder det att man får mindre köpt för samma summa.
– Medlemmarna har höga förväntningar och så ska det vara. Det förväntas ett lönelyft som verkligen märks av i plånboken, säger Aalto.
Avsikten är att förhandlingarna om löneförhöjningarna ska vara slutförda i slutet av september. Om parterna inte når en överenskommelse innebär det att kollektivavtalen kan sägas upp under slutet av året.
NY KOPPLING ÖKAR SVÅRIGHETSGRADEN
Det som gör läget på arbetsmarknaden mer komplicerat är upplägget där löneförhöjningarna inom den offentliga sektorn sammanflätas med de största exportindustriernas. Anställda inom den offentliga sektorn får inom ramen för nuvarande modell 1,2 procent på den så kallade allmänna linjen som bestäms utgående från exportindustrin.
Aalto vill betona att Industrifacket inte har något emot löneförhöjningar i den offentliga sektorn utan det är själva modellen som skapar förundran.
Det finns flera industribranscher där det anställda jobbar med en timlön på 10–12 euro
– Det faktum att andras kollektivavtal kopplas så här tydligt ihop med våra avtal kommer att göra det hela svårare, konstaterar Aalto.
Det finns ett stort behov av att åtgärda lönegroparna även inom den privata sektorn.
– Det finns flera industribranscher där det anställda jobbar med en timlön på 10–12 euro, säger Aalto.
Aalto anser också att de löneuppgörelser som blivit till under ledning av riksförlikningsmannen väcker en hel del frågor eftersom under den förra förhandlingsomgången såg löneförhöjningsprocenten ut att växa ju längre förhandlingarna pågick.
– Vem vågar gå in och göra upp det första avtalet då man verkar få mer genom förlikningssystemet, frågar sig Aalto.
SKATTELÄTTNADER
Från statsledningens håll har det uttryckts önskemål om måttlighet från fackets håll då det gäller löneförhandlingarna. I gengäld har det presenterats möjligheten till skattelättnader som plåster på såren.
Industrifacket anser att en skattesänkning skulle gnaga på den ekonomiska grunden för välfärdssamhället och skulle heller inte koncentreras till dem som behöver mest stöd, det vill säga små- och medelinkomsttagare.
– Snacket om skattelättnader tilltalar oss inte ett dugg, säger Aalto.
I offentligheten har det också cirkulerat en idé om ett dubbelt barnbidrag i december 2022.
– För småinkomsttagare betyder ett extra barnbidrag att det dras av i utkomststödet och för välbärgade går pengarna i spar. Vi anser att det lönar sig att ta till mer specifika åtgärder, säger Aalto.
KÖPKRAFT OCH RÄTTVISA
Industrifacket mål inför regeringens budgetmangling publicerades 10.8. Avsikten är att bidra till rättvisa och jämlikhet och samtidigt värna om finländarnas köpkraft.
– Vi har strävat efter att samla ihop specifika åtgärder som kan ta vara på utkomsten för människor som arbetar med små löner, säger Aalto.
Industrifacket anser att det socialförsäkringsavgifterna på runt två procent, som flyttades över på arbetstagarna i samband med det så kallade konkurrenskraftsavtalet 2016, ska återinföras på arbetsgivarna. Finlands internationella konkurrenskraft är nu i skick, så det finns inte längre någon orsak att hålla fast vid de sista resterna av ”kiky-avtalet”.
– Det skulle spela en stor roll när vi nu börjar lägga mål inför förhandlingarna, säger Aalto.
Det skulle spela en stor roll när vi nu börjar lägga mål inför förhandlingarna
De stigand energipriserna berör en stor andel av finländarna. Runt 60 procent av Industrifackets medlemmar kör till jobbet med egen bil, visar reaultatet från medlemsundersökningen som gjordes 2020. Orsaken är att industrianläggningarna väldigt ofta inte ligger på ställen som är lätta att nå med kollektivtrafiken.
Industrifacket föreslår att avdraget för arbetsresa som infördes i år också ska gälla för 2023 för att lindra problemen med det stigande bränslepriset.
Förbundet föreslår även särskilda stöd till de hushåll som värmer med el eller olja. Staten ska stöda renoveringar som möjliggör en övergång till billigare och miljövänligare alternativ.
