Krigsflyk­tin­garna i en sårbar situa­tion på arbetsmarknaden

För tillfället lyder en kvali­ficerad uppskatt­ning att mellan 10 000–20 000 personer anlänt till Finland från Ukraina efter att Ryssland inledde sin offensiv mot landet. Enligt nuvarande uppskatt­ningar kan antalet stiga till 80 000 personer.

EUROPAS MEXIKO

Redan innan kriget var det vanligt att människor från Ukraina arbetade runtom i Europa. Antalet ukrainska arbetare ökade stadigt speciellt inom lantbruket.

Vasama berättar att det till och med talats om att Ukraina är ”Europas Mexiko”. I Norda­me­rika är det mycket vanligt med arbets­kraft från Mexiko.

I Ukraina finns det egent­ligen inte någon officiell arbetsför­med­ling vilket innebär att avgifts­be­lagd arbetsför­med­ling varit ”landets sed”. Det stora antalet arbetare som åker utomlands har gjort förmed­lings­verk­sam­heten till en stor business. I Finland är det olagligt att kräva betalt för arbetsförmedling.

– Vår erfarenhet är att de som kommer från Ukraina, så gott som utan undantag, betalat för arbetsför­med­lingst­jäns­terna, säger Vasama.

Skumma ”arbetsför­med­lare” och arbets­gi­vare, dåliga kunskaper om Finland och bristfäl­liga språk­kuns­kaper kan försätta ukrai­narna i en sårbar situa­tion på arbetsmarknaden.

– Rädslan är ständigt närva­rande i diskus­sioner med ukrai­narna, säger Vasama.

Arbets­re­la­terat utnytt­jande kommer fram till exempel i form av för låga löner, uteblivna lönetil­lägg och dålig arbetsmiljö.

Vår största utmaning som fackför­bund är att tränga igenom rädslan

Arbets­ta­garna är också i ett beroen­deförhål­lande till arbets­gi­varen som kan förhindra fortsätt­ning på arbetstillståndet.

– Vår största utmaning som fackför­bund är att tränga igenom rädslan som finns. Det finns en viss misstänk­samhet mot oss också, säger Vasama.

Industri­facket får infor­ma­tion om vardagen på arbetsplat­serna genom förtroe­valda på arbetsplat­serna. Primär­pro­duk­tionen är därför ett riskfyllt område när det kommer till arbets­re­la­terat utnytt­jande, eftersom organi­se­rings­graden är låg och det finns sällan förtroen­demän på arbetsplatserna.

Dessutom kan arbetsplat­serna ligga på rätt avlägsna ställen och andelen utländska arbetare i branschen är hög.

Tekijä har tidigare berättat om arbets­re­la­terat utnytt­jande som ukrainska anställda utsatts för i Finland.

RISKERNA ÖKAR

Före kriget var de flesta ukrai­nare som kom till Finland för att jobba unga män. De som flytt Ukraina på grund av Rysslands anfall är för det mesta kvinnor och barn.

De som kan falla offer för arbets­re­la­terat utnytt­jande befinner sig i ännu mer sårbar situa­tion än tidigare.

– Arbets­gi­varna måste nu bära ett speciellt ansvar för arbets­miljön och att arbets­vill­koren följs, säger Vasama.

Krigsflyk­tin­garna har erbju­dits husrum och annan hjälp, vilket är positivt så länge det inte förväntas något i gengäld för den hjälp som erbjuds.

Vi vill inte att en enda ukrainsk arbetare utnyttjas i Finland

– Ett arbetsförhål­lande är ett arbetsförhål­lande och hjälp är hjälp. De ska alltid hållas i sär, säger Vasama.

Om någon lägger märke till osakligt bemötande eller att anställ­nings­vill­koren inte följs lönar det sig att berätta om det. Fackfö­re­ningar och arbetars­kydds­myn­dig­heter kan föra ärendet vidare.

– Vi vill inte att en enda ukrainsk arbetare utnyttjas i Finland, säger Vasama.

Industri­facket erbjuder infor­ma­tion om anställ­nings­vill­koren inom lands­bygds­nä­rin­garna på ukrainska.

Inom Hermes-projektet, som Industri­facket basar för, utvecklas också som bäst en mobilapp genom vilken säsong­sar­be­tare ska få pålitlig infor­ma­tion om arbets­li­vets spelregler i Finland.

PROBLEMEN GÅR LÅNGT BAK I TIDEN

Regeringsråd Olli Sorainen från arbets- och närings­mi­nis­te­riet berättar att man då kriget började inom statsför­valt­ningen främst pratade om krigets följder utgående från försörj­ning­strygg­heten i landet. I praktiken betydde det tillgången på säsong­sar­bets­kraft från Ukraina.

På minis­te­riet planeras en kampanj genom vilken infor­ma­tion om det finländska samhället och landet över lag ska spridas. Dessutom måste det finnas resurser för att åtgärda missförhållanden.

Sorainen berättar att det nu till Finland anländer ukrai­nare som kanske inte har en tydlig uppfatt­ning om vart de kommit. Förare jobbar mot betal­ning och kan köra människor till hamnen i en skåpbil.

– Det har varit som en auktion i Polen, vem åker och vem stannar, berättar Sorainen.

I Finland har det tagit en stund före man fått upp ögonen för frågor kring arbets­re­la­terat utnytt­jande. Man tänkte länge att det inte är ett problem som berör Finland. Arbetet mot arbets­re­la­terat utnytt­jande kom i gång på allvar i början av den här regerings­pe­rioden, men det är 20 år för sent, anser Sorainen.

Det är frågan om ett långva­rigt problem som byter form

– Det är frågan om ett långva­rigt problem som byter form. Det finns andra bovar i spelet än bara de arbets­gi­vare som handlar oetiskt, säger Sorainen.

Han vill påminna om att det alltid då stora männis­kogrupper är i rörelse över gränser också finns av dem som vill sko sig ekono­miskt på det hela. Arbets­gi­varna i Finland är nödvän­digtvis inte medvetna om det här.

Ukrai­narna kan jobba i Finland då det fått ett beslut om tillfäl­ligt skydd. För tillfället tar det runt en månad att få ett sådant beslut. Möjlig­heten att ansöka och bevilja tillfäl­ligt skydd togs i bruk i början av mars.

– Man har rätt att jobba först då beslutet är beviljat, men famil­jerna som flytt Ukraina har behov av en utkomst med det samma. Det utsätter dem för skumma och avgifts­be­lagda arbetserbjudanden.

DET BEHÖVS NYA METODER

I Finland finns ingen lagstadgad minimilön vilket innebär att det är svårt att bedöma att det handlar om brott då arbets­gi­vare betalar lön under den nivå som fasts­tälls i kollek­ti­vav­talet för branschen.

I nuläget är det inte frågan om något straff­bart utan arbets­gi­varen måste bara betala den uteblivna lönedelen genom lönega­ranti, om man vet hur man ska gå till väga.

Sorainen berättar att regeringen inom ramen för regerin­gens syssel­sätt­nings­paket som bäst utredet om arbetars­kydds­myn­dig­he­terna skulle kunna genom utfärda bötes­straff vid lönedumpningsfall.

Risken för att tvingas betala dyra böter kanske motiverar en att se till att rätt lön betalas ut lönerna precis då de ska betalas ut.

Ett annat sätt att råda bot på problemen kring arbets­re­la­terat utnytt­jande är en förändring i utlän­nings­lagen. Arbets­gi­varna skulle under hot om sanktioner vara förplik­ti­gade att se till att inga skumma ”medhjäl­pare” och arbetsför­med­lare skulle ha använts i samband med rekryteringen.

– Sanno­likt finns det inte en lösning på problemet utan vi måste ha flera verktyg i lådan, säger Sorainen.