Krigsflyktingarna i en sårbar situation på arbetsmarknaden

För tillfället lyder en kvalificerad uppskattning att mellan 10 000–20 000 personer anlänt till Finland från Ukraina efter att Ryssland inledde sin offensiv mot landet. Enligt nuvarande uppskattningar kan antalet stiga till 80 000 personer.

EUROPAS MEXIKO

Redan innan kriget var det vanligt att människor från Ukraina arbetade runtom i Europa. Antalet ukrainska arbetare ökade stadigt speciellt inom lantbruket.

Vasama berättar att det till och med talats om att Ukraina är ”Europas Mexiko”. I Nordamerika är det mycket vanligt med arbetskraft från Mexiko.

I Ukraina finns det egentligen inte någon officiell arbetsförmedling vilket innebär att avgiftsbelagd arbetsförmedling varit ”landets sed”. Det stora antalet arbetare som åker utomlands har gjort förmedlingsverksamheten till en stor business. I Finland är det olagligt att kräva betalt för arbetsförmedling.

– Vår erfarenhet är att de som kommer från Ukraina, så gott som utan undantag, betalat för arbetsförmedlingstjänsterna, säger Vasama.

Skumma ”arbetsförmedlare” och arbetsgivare, dåliga kunskaper om Finland och bristfälliga språkkunskaper kan försätta ukrainarna i en sårbar situation på arbetsmarknaden.

– Rädslan är ständigt närvarande i diskussioner med ukrainarna, säger Vasama.

Arbetsrelaterat utnyttjande kommer fram till exempel i form av för låga löner, uteblivna lönetillägg och dålig arbetsmiljö.

Vår största utmaning som fackförbund är att tränga igenom rädslan

Arbetstagarna är också i ett beroendeförhållande till arbetsgivaren som kan förhindra fortsättning på arbetstillståndet.

– Vår största utmaning som fackförbund är att tränga igenom rädslan som finns. Det finns en viss misstänksamhet mot oss också, säger Vasama.

Industrifacket får information om vardagen på arbetsplatserna genom förtroevalda på arbetsplatserna. Primärproduktionen är därför ett riskfyllt område när det kommer till arbetsrelaterat utnyttjande, eftersom organiseringsgraden är låg och det finns sällan förtroendemän på arbetsplatserna.

Dessutom kan arbetsplatserna ligga på rätt avlägsna ställen och andelen utländska arbetare i branschen är hög.

Tekijä har tidigare berättat om arbetsrelaterat utnyttjande som ukrainska anställda utsatts för i Finland.

RISKERNA ÖKAR

Före kriget var de flesta ukrainare som kom till Finland för att jobba unga män. De som flytt Ukraina på grund av Rysslands anfall är för det mesta kvinnor och barn.

De som kan falla offer för arbetsrelaterat utnyttjande befinner sig i ännu mer sårbar situation än tidigare.

– Arbetsgivarna måste nu bära ett speciellt ansvar för arbetsmiljön och att arbetsvillkoren följs, säger Vasama.

Krigsflyktingarna har erbjudits husrum och annan hjälp, vilket är positivt så länge det inte förväntas något i gengäld för den hjälp som erbjuds.

Vi vill inte att en enda ukrainsk arbetare utnyttjas i Finland

– Ett arbetsförhållande är ett arbetsförhållande och hjälp är hjälp. De ska alltid hållas i sär, säger Vasama.

Om någon lägger märke till osakligt bemötande eller att anställningsvillkoren inte följs lönar det sig att berätta om det. Fackföreningar och arbetarskyddsmyndigheter kan föra ärendet vidare.

– Vi vill inte att en enda ukrainsk arbetare utnyttjas i Finland, säger Vasama.

Industrifacket erbjuder information om anställningsvillkoren inom landsbygdsnäringarna på ukrainska.

Inom Hermes-projektet, som Industrifacket basar för, utvecklas också som bäst en mobilapp genom vilken säsongsarbetare ska få pålitlig information om arbetslivets spelregler i Finland.

PROBLEMEN GÅR LÅNGT BAK I TIDEN

Regeringsråd Olli Sorainen från arbets- och näringsministeriet berättar att man då kriget började inom statsförvaltningen främst pratade om krigets följder utgående från försörjningstryggheten i landet. I praktiken betydde det tillgången på säsongsarbetskraft från Ukraina.

På ministeriet planeras en kampanj genom vilken information om det finländska samhället och landet över lag ska spridas. Dessutom måste det finnas resurser för att åtgärda missförhållanden.

Sorainen berättar att det nu till Finland anländer ukrainare som kanske inte har en tydlig uppfattning om vart de kommit. Förare jobbar mot betalning och kan köra människor till hamnen i en skåpbil.

– Det har varit som en auktion i Polen, vem åker och vem stannar, berättar Sorainen.

I Finland har det tagit en stund före man fått upp ögonen för frågor kring arbetsrelaterat utnyttjande. Man tänkte länge att det inte är ett problem som berör Finland. Arbetet mot arbetsrelaterat utnyttjande kom i gång på allvar i början av den här regeringsperioden, men det är 20 år för sent, anser Sorainen.

Det är frågan om ett långvarigt problem som byter form

– Det är frågan om ett långvarigt problem som byter form. Det finns andra bovar i spelet än bara de arbetsgivare som handlar oetiskt, säger Sorainen.

Han vill påminna om att det alltid då stora människogrupper är i rörelse över gränser också finns av dem som vill sko sig ekonomiskt på det hela. Arbetsgivarna i Finland är nödvändigtvis inte medvetna om det här.

Ukrainarna kan jobba i Finland då det fått ett beslut om tillfälligt skydd. För tillfället tar det runt en månad att få ett sådant beslut. Möjligheten att ansöka och bevilja tillfälligt skydd togs i bruk i början av mars.

– Man har rätt att jobba först då beslutet är beviljat, men familjerna som flytt Ukraina har behov av en utkomst med det samma. Det utsätter dem för skumma och avgiftsbelagda arbetserbjudanden.

DET BEHÖVS NYA METODER

I Finland finns ingen lagstadgad minimilön vilket innebär att det är svårt att bedöma att det handlar om brott då arbetsgivare betalar lön under den nivå som fastställs i kollektivavtalet för branschen.

I nuläget är det inte frågan om något straffbart utan arbetsgivaren måste bara betala den uteblivna lönedelen genom lönegaranti, om man vet hur man ska gå till väga.

Sorainen berättar att regeringen inom ramen för regeringens sysselsättningspaket som bäst utredet om arbetarskyddsmyndigheterna skulle kunna genom utfärda bötesstraff vid lönedumpningsfall.

Risken för att tvingas betala dyra böter kanske motiverar en att se till att rätt lön betalas ut lönerna precis då de ska betalas ut.

Ett annat sätt att råda bot på problemen kring arbetsrelaterat utnyttjande är en förändring i utlänningslagen. Arbetsgivarna skulle under hot om sanktioner vara förpliktigade att se till att inga skumma ”medhjälpare” och arbetsförmedlare skulle ha använts i samband med rekryteringen.

– Sannolikt finns det inte en lösning på problemet utan vi måste ha flera verktyg i lådan, säger Sorainen.