”Vi gick från en kris till en annan” – kriget orsakar osäkerhet inom industrin

Ryssland inledde anfallet mot Ukraina den 24 februari. Kriget har orsakat och orsakar mänskligt lidande i Ukraina, men kriget får följder även på andra håll i världen.

I Finland kommer effekterna av kriget i Ukraina snabbast att kännas genom höjda priser, säger Industrifackets forskningschef Anu-Hanna Anttila.

– En allt större del av den summan som finländska arbetare blir med i handen kommer speciellt i glesbygden att gå åt till bränsle- och uppvärmningskostnader, säger Anttila.

Exporten och importen med Ryssland stannar upp på grund av sanktionerna mot Ryssland och i företagen är man nu tvingade till att anpassa sig till situationen.

Det finns en risk att det uppkommer problem med tillgång på råvara och färdiga produkter kan ligga kvar i lagren.

– Om inte företagen hittar nya kunder, nya marknader och alternativa varuleverantörer står vi sannolikt inför omställningsförhandlingar och permitteringar i finländska företag, konstaterar Anttila.

Sysselsättningen i Finland påverkas också av att arbetskraft som anlänt till Finland via ryska underleverantörer inte längre kommer till landet. Det återstår att se om det blir finländska underleverantörer som tar över.

ORDERBÖCKERNA FORTFARANDE FYLLDA

Industrifackets specialforskare Timo Eklund berättar orderböckerna i flera finländska industriföretag är fyllda för det här året och delvis till och med nästa år.

– Jag tror att industrin kommer att klara det här med rätt så lindriga skador. I det här skedet verkar det som om det inte som om vi kommer att se indragna beställningar i större utsträckning utanför sådan verksamhet som direkt berör Ryssland eller Ukraina, säger Eklund.

Utländska företag har dagligen gått ut med att de lämnar Ryssland.  För långt ifrån alla företag handlar det direkt om att de skulle beröras direkt av de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland.

– Före kriget skulle jag inte ha kunnat föreställa mig att finska och andra utländska företag på bred front kör ner sin verksamhet i Ryssland. Det här ett nytt fenomen, säger Eklund.

SVÅRT ATT FÖRUTSPÅ FRAMTIDEN UNDER KRIG

Sakari Lähdemäki är specialforskare vid forskningsinstitutet Labore (tidigare Löntagarnas forskingsinsitut).  Han påpekar att de ekonomiska utsikterna såg rätt bra ut för flera år i framtiden. Rysslands anfallskrig mot Ukraina vände snabbt upp och ner på situationen.

– Vi gick från en kris till en annan, konstaterar Lähdemäki.

Det är svårt att förutspå svängarna i ekonomin även i ett normalläge. Eftersom man nu bara kan gissa hur kriget och säkerhetsläget kommer att utvecklas är det också mycket svårt komma med säkra ekonomiska prognoser.

– Det är svårt att slå fast scenarier, säger Lähdemäki.

Ryssland koncentrerade sina trupper vid gränsen inför invasionen. Trots det kom ett fullskaligt anfallskrig som en överraskning för de allra flesta. Få hade förberett sig på krigets följder.

– Många önsketänkte och ansåg att det är osannolikt att Ryssland skulle inleda ett fullskaligt krig, säger Lähdemäki.

SANKTIONER VÄRLDEN ALDRIG SKÅDAT

Väst införde sanktioner mot Ryssland år 2014 då Ryssland olagligt annekterade Krim. De nuvarande ekonomiska sanktionerna är ändå i en klass för sig. Bankväsendet och finanssystemet utsätts för häftiga begränsningar.

– Vi kan anta att sanktionerna på många sätt får den ryska ekonomin på knä, berättar Lähdemäki.

Enligt Lähdemäki är flera europeiska länders beroende av den ryska gasen ett vapen i ryska händer. Därför letar man nu i Europa febrilt efter sätt att bli kvitt beroende av rysk energi. USA har redan infört förbud mot import av rysk gas och olja.

Vi kan anta att sanktionerna på många sätt får den ryska ekonomin på knä

Inledningsvis har förbudet mot export till Ryssland gällt främst högteknologiprodukter som till exempel flygplansdelar. Flera finska företag har ändå uppgett att de börjar köra ner sin verksamhet i Ryssland.

– En stor fråga där är den skada som kan orsakas företagets anseende. Man vill inte samarbeta med ett land som inleder ett massivt krig i Europa, säger Lähdemäki.

Att lösgöra sig från den ryska marknaden kan ändå bli svårt för företagen. Ryssland har exempelvis förbjudit västföretag från att sälja sina dotterbolag i landet.

FÖRLORADE KONKURRENSFÖRDELAR

Rysslands andel av den totala importen till Finland har legat under tio procent. Mer än hälften, runt 60 procent, utgörs av råvaror. Olja utgör en stor del av importen men även gas, virke och metaller.

– Ryssland är en betydande leverantör av råvara för energisektorn, konstaterar Lähdemäki.

Han uppskattar att importen av råolja kan vara svår att ersätta. Det råder i sig inte brist på råvara men priset stiger avsevärt i och med de långa avstånden och därmed transportsträckorna.

– Rysslandshandeln har givit oss konkurrensfördelar då vi fått tag på råvaror förhållandevis förmånligt, säger Lähdemäki.

Finlands främsta exportartiklar till Ryssland har utgjorts av olika typer av maskiner samt produkter inom kemi- och skogsindustrin. Ryssland har stått för omkring fem procent av den totala exporten.

Ryssland är inte en obetydlig exportmarknad

– Ryssland är inte en obetydlig exportmarknad, säger Lähdemäki.

Andelen är ändå betydligt mindre än under sovjettidens så kallade östhandel.

Det finns stora skillnader i hur Rysslands krig mot Ukraina påverkar i olika branscher och företag.

– För ett enskilt företag kan det spela en stor roll och en del av företagen som idkar omfattande handel med Ryssland kommer att få problem, tror Eklund.

Det är inte frågan om en hopplös situation då efterfrågan ändå för tillfället ligger på en god nivå  runtom i världen.

– Det kan vara förhållandevis lätt att hitta nya kunder. En del finska företag kan till och med gynnas av situationen då en del kunder kanske slopar samarbetet med ryska företag och i stället köper från finska företag, säger Eklund.