”Vi gick från en kris till en annan” – kriget orsakar osäkerhet inom industrin

Ryssland inledde anfallet mot Ukraina den 24 februari. Kriget har orsakat och orsakar mänskligt lidande i Ukraina, men kriget får följder även på andra håll i världen.

I Finland kommer effek­terna av kriget i Ukraina snabbast att kännas genom höjda priser, säger Industri­fac­kets forsk­ningschef Anu-Hanna Anttila.

– En allt större del av den summan som finländska arbetare blir med i handen kommer speciellt i glesbygden att gå åt till bränsle- och uppvärm­nings­kost­nader, säger Anttila.

Exporten och importen med Ryssland stannar upp på grund av sanktio­nerna mot Ryssland och i företagen är man nu tvingade till att anpassa sig till situationen.

Det finns en risk att det uppkommer problem med tillgång på råvara och färdiga produkter kan ligga kvar i lagren.

– Om inte företagen hittar nya kunder, nya marknader och alter­na­tiva varule­ve­ran­törer står vi sanno­likt inför omställ­ningsför­hand­lingar och permit­te­ringar i finländska företag, konsta­terar Anttila.

Syssel­sätt­ningen i Finland påverkas också av att arbets­kraft som anlänt till Finland via ryska under­le­ve­ran­törer inte längre kommer till landet. Det återstår att se om det blir finländska under­le­ve­ran­törer som tar över.

ORDERBÖCKERNA FORTFARANDE FYLLDA

Industri­fac­kets special­fors­kare Timo Eklund berättar orderböc­kerna i flera finländska industrifö­retag är fyllda för det här året och delvis till och med nästa år.

– Jag tror att industrin kommer att klara det här med rätt så lindriga skador. I det här skedet verkar det som om det inte som om vi kommer att se indragna beställ­ningar i större utsträck­ning utanför sådan verksamhet som direkt berör Ryssland eller Ukraina, säger Eklund.

Utländska företag har dagligen gått ut med att de lämnar Ryssland.  För långt ifrån alla företag handlar det direkt om att de skulle beröras direkt av de ekono­miska sanktio­nerna mot Ryssland.

– Före kriget skulle jag inte ha kunnat föres­tälla mig att finska och andra utländska företag på bred front kör ner sin verksamhet i Ryssland. Det här ett nytt fenomen, säger Eklund.

SVÅRT ATT FÖRUTSPÅ FRAMTIDEN UNDER KRIG

Sakari Lähde­mäki är special­fors­kare vid forsk­ning­sins­ti­tutet Labore (tidigare Lönta­garnas forsking­sin­situt).  Han påpekar att de ekono­miska utsik­terna såg rätt bra ut för flera år i framtiden. Rysslands anfalls­krig mot Ukraina vände snabbt upp och ner på situationen.

– Vi gick från en kris till en annan, konsta­terar Lähdemäki.

Det är svårt att förutspå svängarna i ekonomin även i ett normal­läge. Eftersom man nu bara kan gissa hur kriget och säker­hets­läget kommer att utvecklas är det också mycket svårt komma med säkra ekono­miska prognoser.

– Det är svårt att slå fast scena­rier, säger Lähdemäki.

Ryssland koncent­re­rade sina trupper vid gränsen inför invasionen. Trots det kom ett fulls­ka­ligt anfalls­krig som en överrask­ning för de allra flesta. Få hade förbe­rett sig på krigets följder.

– Många önske­tänkte och ansåg att det är osanno­likt att Ryssland skulle inleda ett fulls­ka­ligt krig, säger Lähdemäki.

SANKTIONER VÄRLDEN ALDRIG SKÅDAT

Väst införde sanktioner mot Ryssland år 2014 då Ryssland olagligt annek­te­rade Krim. De nuvarande ekono­miska sanktio­nerna är ändå i en klass för sig. Bankvä­sendet och finans­sys­temet utsätts för häftiga begränsningar.

– Vi kan anta att sanktio­nerna på många sätt får den ryska ekonomin på knä, berättar Lähdemäki.

Enligt Lähde­mäki är flera europeiska länders beroende av den ryska gasen ett vapen i ryska händer. Därför letar man nu i Europa febrilt efter sätt att bli kvitt beroende av rysk energi. USA har redan infört förbud mot import av rysk gas och olja.

Vi kan anta att sanktio­nerna på många sätt får den ryska ekonomin på knä

Inled­ningsvis har förbudet mot export till Ryssland gällt främst högtek­no­lo­gi­pro­dukter som till exempel flygplans­delar. Flera finska företag har ändå uppgett att de börjar köra ner sin verksamhet i Ryssland.

– En stor fråga där är den skada som kan orsakas företa­gets anseende. Man vill inte samar­beta med ett land som inleder ett massivt krig i Europa, säger Lähdemäki.

Att lösgöra sig från den ryska marknaden kan ändå bli svårt för företagen. Ryssland har exempelvis förbjudit västfö­retag från att sälja sina dotter­bolag i landet.

FÖRLORADE KONKURRENSFÖRDELAR

Rysslands andel av den totala importen till Finland har legat under tio procent. Mer än hälften, runt 60 procent, utgörs av råvaror. Olja utgör en stor del av importen men även gas, virke och metaller.

– Ryssland är en betydande leverantör av råvara för energi­sek­torn, konsta­terar Lähdemäki.

Han uppskattar att importen av råolja kan vara svår att ersätta. Det råder i sig inte brist på råvara men priset stiger avsevärt i och med de långa avstånden och därmed transportsträckorna.

– Rysslands­han­deln har givit oss konkur­rensför­delar då vi fått tag på råvaror förhål­lan­devis förmån­ligt, säger Lähdemäki.

Finlands främsta expor­tar­tiklar till Ryssland har utgjorts av olika typer av maskiner samt produkter inom kemi- och skogsin­dustrin. Ryssland har stått för omkring fem procent av den totala exporten.

Ryssland är inte en obetydlig exportmarknad

– Ryssland är inte en obetydlig export­marknad, säger Lähdemäki.

Andelen är ändå betyd­ligt mindre än under sovjet­ti­dens så kallade östhandel.

Det finns stora skill­nader i hur Rysslands krig mot Ukraina påverkar i olika branscher och företag.

– För ett enskilt företag kan det spela en stor roll och en del av företagen som idkar omfat­tande handel med Ryssland kommer att få problem, tror Eklund.

Det är inte frågan om en hopplös situa­tion då efterfrågan ändå för tillfället ligger på en god nivå  runtom i världen.

– Det kan vara förhål­lan­devis lätt att hitta nya kunder. En del finska företag kan till och med gynnas av situa­tionen då en del kunder kanske slopar samar­betet med ryska företag och i stället köper från finska företag, säger Eklund.