Nu kan du samla studie­poäng för Industri­fac­kets kurser – ”En välkommen förändring”

TEXT ANTTI HYVÄRINEN
FOTO JYRKI LUUKKONEN
ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS

Sedan i somras har man kunnat samla studie­poäng för avlagda kurser inom den fria utbild­ningen. Utbild­ningen vid Industri­fac­kets Murik­kains­titut ger nu studie­poäng som kan räknas tillgodo i samband med senare studier.

En färsk lagändring innebär att man sedan augusti ifjol kan avlägga studie­poäng för studier inom ramen för den fria bildningen. Facklig utbild­ning är ett exempel på fritt bildning­sar­bete.  Studie­po­ängen registreras i Utbild­nignss­ty­rel­sens infor­ma­tions­re­surs Koski.

Infor­ma­tions­re­sursen Koski innehåller riksom­fat­tande studiepres­ta­tions- och examen­supp­gifter om den grund­läg­gande utbild­ningen, gymna­sieut­bild­ningen och yrkesutbildningen.

– Det här är verkligen en välkommen förändring. Det är fint att man samlar studie­poäng för kurserna och att infor­mai­onen lagras, säger huvudfört­roen­deman Niko Honka.

Murik­kains­ti­tutet har tagit i bruk det nya systemet för valda kurser från början av året 2022. Reformen gör det lättare att läsa tillgodo de avlagda studierna i ett senare skede.

Honka deltog i fortsätt­nings­kursen för förtroen­demän på Murik­kains­ti­tutet i mitten av januari. Kursen är tvådelad och den andra delen genomförs i form av en kursvecka i februari.

– Kursen är jätteint­res­sant och vi har ett bra gäng. Jag har inget negativt att säga, säger Honka.

Det är också viktigt att man kommer åt att nätverka. Det är roligt att snacka med människor.

Studie­po­ängen registreras då man blivit godkänd i kursen, det vill säga att man kan grunderna i det som står i kursbeskrivningen.

– Ingen kommer åt att säga att man tjänar studie­poäng genom att bara sitta där, säger Honka.

Honka har i det här skedet inte på det klara var han skulle kunna dra nytta av studie­po­ängen, men det lönar sig absolut att ta vara på dem.

Stude­rande kan kolla upp sina studiepres­ta­tioner i Koski genom servicet­jänsten Läros­tigen Oma opinto­polku.

KUNSKAP OCH NÄTVERK

Honka har jobbat i 24 år för tammer­fors­bo­laget ATA Gears Oy som tillverkar överfö­rings­kom­po­nenter. Honka valdes till huvudfört­roen­deman i maj 2021 efter att den tidigare sagt upp sig.

Kurserna i Murikka fungerar som ett utmärkt stöd i förtroen­deupp­draget, anser Honka. Grund­kursen har han redan avlagt och han har också redan anmält sig till kursen i lokalt avtalande.

– Genom att gå på kurserna blir det tydligt hur mycket man egent­ligen måste veta, säger Honka.

Det lönar sig absolut att absolut att gå på kurs

Under fortsätt­nings­kursen första vecka låg fokus bland annat på arbets­tids­lagen och tolkning av kollek­ti­vav­talet samt hur sjukle­dig­heter påverkar semestern.

– Det är också viktigt att man kommer åt att nätverka. Det är roligt att snacka med människor. Samti­digt ser man att man inte är helt ensam med sitt uppdrag, säger Honka.

Honka berättar att samar­betet på hans egen arbetsplats funkar bra. Diskus­sionskli­matet mellan arbets­gi­varen och person­alen fungerar och man kan förhandla och avtala om saker.

– De frågar om vad vi tycker om saker även då det inte måst göra det. Det är trevligt att arbets­gi­varen bryr sig.

Det kom som en överrask­ning för Honka att långt ifrån alla förtroen­demän deltar i utbild­ningar som förbundet erbjuder. Han vill därför skicka hälsningar till förtroen­de­männen och också alla medlemmar i Industrifacket.

– Det lönar sig absolut att absolut att gå på kurs.

FÖRSTA GÅNGEN I MURIKKA

Studie­po­ängs­re­formen gläder också arbetars­kydds­full­mäk­tige Kirsi Pihlaja, som deltog i grund­kursen i arbetars­kydd i Murikka den 17–21 januari 2022.

– Det här är en jättebra grej. Inte vet man ju någonsin om man kanske skulle studera vidare i något skede, säger Pihlaja.

Pihlaja tog över som arbetars­kydds­full­mäk­tige på Treston Oy:s fabrik i Jyväs­kylä vid årsskiftet. Företaget tillverkar Innehållet i grund­kursen gav en insikt i grunderna i arbetars­kyddet och till exempel i hur man ska handskas med trakas­se­rier, berättar hon.

– Jag lärde mig en massa nytt. Kursen kom verkligen lägligt.

Människor vill känna sig sedda i arbetslivet

Pihlaja har jobbat på arbetss­ta­tions­till­ver­karen Treston i 15 år. I egenskap av arbetars­kydds­full­mäk­tige vill hon gärna jobba för ett människligt och männis­ko­nära grepp som har en positiv inverkan på arbetsgemenskapen.

Grund­kursen i arbetars­kydd innebär Pihlajas första besök på Murik­kains­ti­tutet. Det kommer ändå knappast att dröja så länge innan följande besök.

– Jag har redan kollat upp när fortsätt­nings­kursen går av stapeln, berättar Pihlaja.

DRÖMMEN BLEV SANN

– Fackfö­re­nin­garna och den breda arbetar­rö­relsen har redan länge drömt om att studier inom den fria bildningen skulle kunna läsas till godo på ett eller annat sätt i samband med studier eller då man söker jobb, säger Hannu Siltala, utbild­ningschef på Industrifacket.

Nu kan den nya reformen bana vägen till vidare studier. Studie­poäng som man avlagt på fackliga kurser kan till exempel vara till nytta om man söker till en yrkeshögskola.

På ett mer allmänt plan så bidrar också reformen till den fria utbild­nin­gens anseende. Studie­po­ängen kan också fungera som en morot för att locka medlemmar till de fackliga kurserna.

Hannu Siltala

Utbild­ning inom fritt bildning­sar­bete erbjuds av folkhögs­kolor, medbor­ga­rins­titut, studiecent­raler, idrott­sut­bild­ningscenter (idrott­sins­titut) och sommaruniversitet.

– Jag anser att det rör sig om en betydel­se­full reform som gynnar medlem­marna i Industri­facket, säger Siltala.

Trots att man kanske inte själv vet i detta nu var man skulle kunna ”använda sig” av studie­po­ängen lönar det sig änmdå att se till att få de avlagda studie­po­ängen registrerade.

– Reformen innebär också att man i fortsätt­ningen kanske inte måste gå om samma utbild­ning två eller tre gånger, påminner Siltala.