Niklas Wahlroos arbetsbeskrivning är kort men varierande: ”Jag gör allt som inte elektrikerna gör”

Borgåbon Niklas Wahlroos jobb är att se till att kraftverk och andra industrianläggningar hålls i skick. Det är ett jobb som inneburit såväl översättningsuppdrag i Sverige som underhåll på kärnkraftverket i Lovisa.  

7.6.2021

Fortums kraftvärmeverk i Finno i Esbo är borgåbon Niklas Wahlroos arbetsplats den här veckan. Med kraftvärme avses den energiteknik som gör det möjligt att samtidigt producera elektricitet och fjärrvärme med hög verkningsgrad.

Det på 1970-talet invigda kraftverket har genomgått omfattande förändringar under de senaste åren. En stenkolspanna lades ner i fjol som en del av målet att minska på utsläppen i fjärrvärmeproduktionen fram till 2025.

Men än så länge är det i gång och i pannorna skapas fjärrvärme för runt 200 000 hushåll i Esbo, Grankulla och Kyrkslätt. Det är Wahlroos arbetsgivare Caverion som sköter om underhållet på kraftverket.

– Ibland är det större jobb och i mellan är det mindre. Ofta handlar det om att göra underhåll på så att de inte går sönder då processen är igång, för då blir det dyrt. I de här kraftverken är det ofta frågan om aska och kol och annat som sliter hårt på maskinerna.

Det handlar om mekaniskt underhåll och förebyggande service. Att lappa, svetsa, serva, underhålla, och ibland vänta på reservdelar.

– Egentligen gör jag allt som ”strukarna”, eller elektrikerna, inte gör.

Och det är inte så lite det.

SNUBBLADE IN I BRANSCHEN

Det är egentligen av en slump som det blev så att Wahlroos började jobba med mekaniskt underhåll och teknisk service för fem år sedan.

– Jag är ju egentligen husbyggare och snickare till utbildningen, det har inte mycket att göra med det här. Men man lär ju sig på jobbet, säger Wahlroos.

Han bodde med sin flickvän i Åbo där hon studerade. Wahlroos började se sig om efter arbete och svarade på en annons där en hyresfirma sökte arbetare till ett rivningsjobb på en månad.

Det gick som det ibland går och den ena månaden blev två, sedan tre och till sist blev Wahlroos erbjuden anställning på Maintpartner, som företaget då fortfarande hette.

Caverion köpte upp Maintpartners verksamhet i Finland, Estland och Polen för två år sedan.

Ungefär vid samma tidpunkt flyttade också Wahlroos tillbaka till Nyland och blev en del av teamet där. Själva enheten ligger i Vanda, men där har han knappt satt sin fot under den senaste tiden.

–  Jag är ju egentligen husbyggare och snickare till utbildningen, det har inte mycket att göra med det här. Men man lär ju sig på jobbet.

I hans team jobbar runt 10 personer. De jobbar för det mesta i par, men den här veckan kör Wahlroos solo på grund av att arbetskompisen är på semester.

– Den viktigaste orsaken till att man ska vara två är säkerheten. Det kan vara till exempel att den ena vaktar luckan då den andra jobbar inne i en cistern. Om något händer så kan det vara svårt att ta sig ut. Därför är vi två.

En annan grej som kräver att arbetarskyddet fungerar till max är hetarbeten, till exempel svetsning eller lödning.

– Men här är brandrisken väldigt liten, intygar han.

RESER RUNT

Tjugofemåringen Wahlroos pendlar till jobbet från Borgå där han bor med sambo och hund. Det blir 700 kilometer i veckan för tillfället. Även på jobbet är han ofta på resande fot.

I dagens läge jobbar han framför allt på kraftverk och industrianläggningar i Nyland. Tidigare, då han hade Reso i Åbotrakten som hemmabas, var det inte ovanligt att jobbet krävde också längre vistelser i Sverige.

– Det längsta har varit tre månader i Eskilstuna. Till en början var jag tolk när de behövde någon som kunde svenska. Det gjorde jag i två veckor, ett ganska lätt jobb, minns Wahlroos.

I regel jobbar han ändå några veckor eller en månad på ett och samma ställe innan det blir dags för flytt, men det finns undantag.

– Då det är servicestopp på kärnkraftverket i Lovisa brukar det ta tre månader. Där har jag varit två gånger, berättar Wahlroos.

Wahlroos har också kommit in i den fackliga svängen då han valdes till vice förtroendeman. Han har tillsvidare deltagit i ett inledande tillfälle för förtroendemän som ordnades över nätet på grund de begränsningar som kampen mot coronapandemin innebär.

CORONATIDEN INTE SÅ SPECIELL

Wahlroos berättar att coronapandemin ändå på det stora hela inte märkts av på jobbet, förutom då i form av näs- och munskydden som ibland gör att skyddsglasen immar till.

– Det är ofta stora enheter och det finns gott om rum för alla att hålla avstånd. Inte är det någon rusning precis i matsalen heller, berättar han.

Snart börjar Wahlroos jobb i kraftverket i Esbo vara över för den här gången.

Nästa anhalt finns högst antagligen i Ingå. Där väntar ett arbete i tunnlar under jorden, där det kan vara si och så med mobilsignal.

– Man måste fara dit arbetet finns, avslutar Wahlroos.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO PATRIK LINDSTRÖM