”Kiky” och svensk service på tapeten då Industri­fac­kets fullmäk­tige samlades

Industri­fac­kets fullmäk­tige krävde förändring av den kommande regeringen. Det krympande medlem­san­talet, arbets­kraf­tin­vandring och höstens kollek­ti­vav­talsför­hand­lingar väckte diskus­sion. Det hördes även röster för mer svensk service inom industrifacket.

Industri­fac­kets fullmäk­tige samlades i anrika Paasi­torni i Helsing­fors 21–22 maj.

Ilkka Nordström, fullmäk­ti­ge­medlem, huvudfört­roen­deman vid metallfö­re­taget OSTP i Jakobstad och medlem i Industri­fac­kets svenska sektion, krävde att en webbt­jänst för kollek­ti­vav­talet (verkkotes) ska utvecklas även på svenska.

Nordström föreslog också att Industri­facket inleder förbe­re­del­serna för att utveckla en behändig mobilapp som man kan använda för att räkna ut rätt nivå på t. ex tillägg för övertid.

Förslagen fick ett stöd bland de övriga fullmäktigemedlemmarna.

– En bra idé!, sa Tommi Suvela från Birka­land på svenska.

Flera fullmäk­ti­ge­med­lemmar tog upp resul­tatet i vårens riksdagsval och pågående regeringsför­hand­lingar. Det är ingen självklarhet att den nya regeringen kommer att gå in för en lönta­gar­vän­li­gare politik, men förut­sätt­nin­garna är betyd­ligt bättre.

Peter Sjökvist från Närpes, styrelse- och fullmäk­ti­ge­medlem, skickade sina hälsningar till regeringsför­hand­larna i Ständerhuset.

– Sipilä-eran är förbi. Arbetet för en ljus framtid är nu vikti­gare än någonsin, sa Sjökvist, huvudfört­roen­deman vid Närko.

Tekijä tog en prats­tund med några av de svensksprå­kiga medlem­marna i Industri­fac­kets fullmäktige.

Vad är det vikti­gaste med tanke på höstens förhandlingar?

– Det vikti­gaste natur­ligtvis är att få bort kiky-timmarna. För det andra, så är så att vi kört med 0‑linje tillräckligt länge nu. Där skulle det få ske en förändring, säger fullmäk­ti­ge­medlem Ann-Louice Ormis­kangas.

Ormis­kangas tror ändå att höstens förhand­lingar kommer att bli svåra.

Hon anser att samar­betet mellan folköver sektorgrän­serna fungerar bra på svenska.

– Vi svensksprå­kiga förtroen­demän i Öster­botten har ett bra samar­bete. Vi håller kontakt bland annat genom Whatsapp, säger Ormiskangas.

Daniel Hannus, huvudfört­roen­deman vid kyldisk­till­ver­karen Viesmann i Borgå, håller med om den i talars­tolen ofta uttalade kritiken om att arbets­livsfrå­gorna så gott lyste med sin frånvaro under de sista veckorna inför riksdags­valet. Han ställde själv upp i valet och strävade efter att hålla arbets­livsfrågor framme under kampanjen.

På valfältet har han stött på en och annan väljare som närmast ropat om ”kötts­katt”.

– Det kan vara svårt att påverka någon som har en så stark åsikt. Vi måste hålla oss till fakta och motivera våra stånd­punkter, säger han.

Gällande kollek­ti­vav­talsför­hand­lin­garna i höst är Hannus mer än tydlig.

– Kiky ska bort, säger han.

– Det är bra att samar­betet mellan grupperna inom Industri­facket funkar bättre. Det är viktigt med samar­bete då vi långt har samma mål.

Hanna Borisov, huvudfört­roen­deman vid Optinova AB i Godby på Åland, är inne på samma linje.

– Det vikti­gaste är att få bort tvångs­tim­marna, löneför­höj­ningar är nummer två, säger Borisov.

På Borisovs arbetsplats har förläng­ningen av arbetstid genomförts genom att en lördag ha en gemensam Må Bra-dag för hela person­alen, så att det inte rör sig om regel­rätt talkoar­bete för arbets­gi­varen – vilket är fallet på flera arbetsplatser.

MED BLICKEN MOT HÖSTENS FÖRHANDLINGAR 

Fackav­del­nin­garna inom Industri­facket gjorde samman­lagt 1 228 förslag. 717 stod tekno­lo­gi­sek­torn för, 297 specialbranscherna, 154 kemisek­torn och 60 inom träsek­torn.  Förslagen har behand­lats inom sekto­rerna och i Industri­fac­kets styrelse.

Förbe­re­del­serna inför kollek­ti­vav­talsför­hand­lin­garna har varit igång  en god stund. De egent­liga förhand­lin­garna kommer att utspela sig mesta­dels under tidspe­rioden mellan september och november.

Förutom slopandet av de så kallade kiky-timmarna lyfter Industri­facket fram följande teman:

• En löneupp­gö­relse som försvarar medlem­marnas köpkraft
• Utveckling av regel­verket för arbetstid
• Förbättra de förtroen­de­valdas rättig­heter och ställning
• Tydli­gare spelregler för inhyrd arbets­kraft, utomstående arbets­kraft och utsända arbetstagare
• Utbild­ning; inlär­ning i arbetet och de förändringar som reformen av yrkesut­bild­ningen i landet föror­sakat på arbetsplatserna

ORDFÖRANDE RIKU AALTO: FINLAND ÄR EN STABIL MILJÖ FÖR INVESTERINGAR

I sitt tal till fullmäk­tige ville ordfö­rande Riku Aalto föra fram att Finland, trots att arbets­gi­varna och företa­ga­ror­ga­ni­sa­tio­nerna talar om en seg men samti­digt oförut­sägbar arbets­marknad, är en stabil miljö för investeringar.

Enligt Aalto utgjordes en av arbets­gi­var­lägrets vikti­gaste medde­landen under riksdags­valet av konstanta upprep­ningar om att Finland känne­tecknas av en instabil och oflexibel arbets­marknad, och det måste åtgärdas.

– I praktiken betyder det att så kallade ”olagliga strejker” eller politiska ska fås i styr, även om statis­tiken visar det inte rör sig om något större problem i Finland, sa Aalto.

Arbets­gi­varnas tunna ”babbel” låter konstigt i ljuset av senaste tidens nyheter. Skogs­jätten Metsä Group planerar en storin­ves­te­ring i Kemi.

– Industri­facket stöder det här projektet. Vår uppfatt­ning är att det handlar om en hållbar lösning såväl från våra skogars som ur miljöns synvinkel.

Aalto påpekade skickade också hälsningar till perso­nerna som hålelr på med att svarva ihop landets följande regering.

– Industri­facket vill också att regeringen satsar på en reform av yrkesut­bild­ningen, åtgärder mot den växande gråa ekonomin, frågor i anknyt­ning till arbets­kraft­sin­vandring, famil­je­le­dig­hets­re­formen och en förläng­ning av läroplikten. Vi kräver att den nya regeringen förbinder sig till ett genuint samar­bete med arbets­mark­nads­par­terna. Jag tror att flera av de saker vi tycker är viktiga kommer att finnas i någon form i regeringsprogrammet.

Aalto påpekade att Industri­facket kommer att idka intres­se­be­vak­ning och kämpa för att nå målsätt­nin­garna oberoende hur regerings­basen i landet ser ut.

Industri­fac­kets första vice ordfö­rande Turja Lehtonen önskar att medlemmar och anställda inom förbundet tog till åtgärder att öka medlem­san­talet. Trots att Industri­fac­kets ekonomi är i skick oroar det sjunkande medlemsantalet.

– Det kan inte fortsätta såhär. Medlem­san­ta­lets utveckling har inte varit önskad, utan det har varit oroväc­kande. Det här berör oss alla som är samlade i denna sal, sade Lehtonen i sitt tal inför Industri­fac­kets fullmäk­ti­ge­möte i Helsing­fors på tisdagen.

Industri­fac­kets fullmäk­tige har under sitt fullmäk­ti­ge­möte i Helsing­fors godkänt verksam­hets­be­rät­telsen för bokslutet för 2018. I verksam­hets­be­rät­telsen konsta­teras att året varit fullt av arbete och utmaningar. Orsakerna går att finna både inom organi­sa­tionen som på grund av yttre utmaningar.

En av de största interna utmanin­garna har natur­ligtvis utgjorts av att år 2018 varit Industri­fac­kets första verksam­hetsår. Industri­facket, som blev till genom en fusion av Metal­lar­be­tarför­bundet, industri­facket TEAM och Träfacket inledde sin verksamhet den 1 januari 2018. Samman­fo­gandet av verksam­hets­kul­turen inom tre olika förbund har krävt en hel del arbete.

De yttre utmanin­garna som Industri­facket stått inför har långt berott på det politiska läget i landet.  Regeringen Sipilä, arbets­givar- och företa­ga­ror­ga­ni­sa­tio­nerna har gått till angrepp mot hela fackfö­re­nings­rö­relsen. Trots att det funnits mörka moln på himlen, har situa­tion samti­digt svetsat samman förbun­dets led. Det kom fram till exempel i kampen mot den så kallade aktive­rings­mo­dellen och uppsägningslagen.

Industri­fac­kets vikti­gaste målsätt­ning för 2018 var att effek­tivt få igång det nya fackför­bun­dets verksamhet. Övriga fokusområden har varit att öka samhällspå­verkan samt utveckling av region­kon­toren, region­verk­sam­heten och fackavdelningarna.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO KITI HAILA