Varje röst i EU-valet har en inverkan på hur arbets­livet i Europa ser ut i framtiden. Det handlar om att trygga arbets­villkor och försvara arbets­ta­garnas liv och hälsa.

Precis som det ytterst jämna riksdags­valet är förbi och regerings­bild­ningen kommit igång står följande val  i tur – valet där vi väljer ledamöter till det Europeiska parla­mentet. Europeiska unionen är mycket mer än famil­je­port­rätt på slips­gubbar eller virala videos­nuttar på kommis­sio­nens ordfö­rande som snubblar. Det handlar om att trygga arbets­villkor och försvara arbets­ta­garnas liv och hälsa.

EUROOPPAPARLAMENTSVALET 2019

VALDAG 26.5.
FÖRHANDSRÖSTNING 15.–21.5.

Det är folket i EU-länderna som väljer vem som får fatta besluten i Europa­par­la­mentet, och parla­mentet har ofta fått säga sitt när det gäller frågor som berör arbets­livet inom unionen. Under den senaste femårs­pe­rioden har parla­mentet bland annat förhin­drat avregle­ring av kemika­lie­re­gel­verket och gjort situa­tionen bättre för anställda på så kallade nollavtal.

Inom EU besluter man om saker som berör arbets­ta­gare som långt åters­peglas också i finsk lagstift­ning. Fackets mål är att få bukt med orätt­visa arbets­villkor och förhindra att företag konkur­rerar genom att tumma på arbets­villkor inom unionen.

EU-lagstift­ningen om arbetstid anses vara så bra att den brittiska fackcent­ralen TUC har krävt att landet följer EU-lagen, även efter att britterna lämnar EU.

TUC har också krävt att arbets­lags­tift­ningen  i landet ska refor­meras med konti­nen­tala Europa som förebild.

NEJ TILL KONKURRENS MED ARBETSVILLKOR

Ibland går det så att förbätt­ringar blir till genom överras­kande vändningar.  Kommis­sionen föreslog förbätt­ringar i de utsända arbets­ta­garnas situa­tion och förslaget gick igenom i minis­terrådet med starkt stöd av Frankrikes presi­dent Emmanuel Macron, säger de finländska fackfö­re­nin­garnas man i Bryssel, Aleksi Kuusisto, på FinUnions.

– I framtiden måste utsända arbets­ta­gare få lön enligt kollek­ti­vavtal i alla EU-medlems­länder. I Finland sker det här genom allmän­bin­dande kollek­ti­vavtal, men i framtiden ska utsända arbets­ta­gare också få ersätt­ning för logi, resor och matkostnader.

Det vikti­gaste är att rättig­he­terna för finländska arbets­ta­gare och arbets­ta­gare som blivit utskic­kade till Finland kommer närmare varandra.

– Det minskar på det osunda konkur­re­randet med arbets­villkor, säger Kuusisto.

ARBETARSÄKERHETEN HAR BLIVIT BÄTTRE

Förutom arbets­villkor konkur­rerar företag med arbetars­kyddet. Ju lägre kravnivå och krite­rier,  desto billi­gare blir kostnader för arbetet för företagen.

Andrew Smith, kommu­ni­ka­tionschef vid Europeiska arbets­mil­jö­byrån EU-OSHA, räknar upp en rad regler och förord­ningar inom arbetars­kyddet som vi inte hade i dag om inte det vore för unionen.

Den europeiska byrån har sitt huvud­kontor i Bilbao. EU-OSHA för kampanj för att få ner mängden karci­no­gena ämnen i Europa. EU har bland annat infört sänkt godkända gräns­värden för krom, kisel­dioxid och så kallat hårt trädamm. Det innebär att cancer­risken för svetsare och snickare ska sjunka även i Finland.

– Det att arbetars­kyddet har blivit bättre kan räknas till Europeiska unionens största framgångar, säger Smith.

Som medlem väger enskilda länders röst tyngre

Den vanliga arbets­ta­ga­rens och bergsrå­dets röst väger lika tungt i EU-valet. Vi väljer ett antal parla­men­ta­riker, det vill säga ”meppar”, men samti­digt påverkar vi kommis­sionen. Det här paret sitter på mycket makt om de lyckas vara samspelta.

För att fatta beslut behövs också de indivi­duella medlems­län­derna. Vårt riksdagsval i Finland påverkar i sin tur regerings­bild­ningen och samti­digt det vem som repre­sen­terar Finland i EU- ministerrådet.

– Minis­terrådet har bromsat upp flera arbets­livs- och socials­kydds­re­former. Trots det, har vi idag en minimi­nivå för famil­je­le­dig­he­terna. Minis­terrådet sänkte dock minimi­nivån från fyra månader till två. Det innebär ändå att pappor i flera EU-länder nu för första gången har lagstadgad rätt att vara lediga från jobbet för att sköta sina barn.

Lagförs­laget innehåller också en rätt till ledigt för vård av anhörig i fem dagar. En sådan klausul har inte funnits i Finland. Det kommer till exempel att göra det lättare för dem som sköter om sjuka föräl­drar, säger Aleksi Kuusisto på FinUnions.

NORMTALKOT GAV EN BITTER EFTERSMAK

Resul­tatet i EU-valet för fem år sedan förutspådde en hel del problem. Det nyvalda parla­men­tent inledde sitt arbete, men det gick trögt. Medbor­garnas förtroende för unionen fick sig en törn bland annat på grund av det utdragna grälet om hur kommis­sionen ska se ut.

Då kommis­sionen anmälde att de inleder ett så kallat ”normtalko”, blev den europeiska lönta­gar­rö­relsen orolig. Ett av förslagen gick ut på att mindre företag inte skulle behöva följa kemika­lie­begräns­nin­garna lika noggrant som storföretagen.

Kemika­lie­di­rek­tivet luckrades inte upp, långt tack vare fackets och parla­men­ta­ri­kernas motstånd.

Ett av argumenten gick uttryckligen ut på att så gott som 9 av 10 europeiska arbets­ta­gare jobbar i små eller medels­tora företag. Det skulle ha lett till en omfat­tande försäm­ring i arbetars­kyddet för anställda.

UNIONEN KAN SNABBA PÅ FÖRBÄTTRINGARNA

Precis efter att normtalkot stött på patrull, medde­lade kommis­sionen att man går in för ambitösa satsningar på förbätt­ringen av sociala rättvisan i Europa.

Till paketet om sociala rättig­heter hör bland annat initia­tivet om att en europeisk arbetars­kydds­myn­dighet. Bland lönta­ga­ror­ga­ni­sa­tio­nerna väckte kommis­sio­nens förslag både förvå­ning och intresse.

I praktiken innebär det här till exempel att finländska arbetars­kydd­sins­pek­törer får det lättare att utreda arbetars­kydds­brott som begås av ofta östeu­ro­peiska företag i Finland.

JÄMSTÄLLDHET GENOM EU

Emeri­tus­pro­fessor Pertti Koistinen tar upp förbätt­ringen av de visstid­sans­tälldas situa­tion och ökade jämställdhet mellan könen som exempel på vilket sätt EU hjälpt löntagarna.

– I Finland är vi säkra på att män och kvinnor har samma möjlig­heter. Trots det har til lexempel en del EU-projekt tvingat  oss att uppmärk­samma  jämställd­hetsfrågor noggan­nare än tidigare, säger Koistinen.

Koistinen arbetar vid arbets­li­vets forsk­ning­senhet vid Tammer­fors univer­sitet. Han anser att EU utgör en bra ”övnings­motstån­dare” för finländska lösningar. Som exempel tar han diskus­sionen om en lagstadgad minimilön, som är verklighet i flera EU-länder.

– Det tvingar oss till att ställa oss själva frågan om sakerna står rätt till hos oss, eller borde vi också ingföra minimilön. Det här knyter till frågan om grundtrygghet.

Enligt Koistinen lever vi dock för närva­rande i den natio­nella självisk­he­tens tidevarv.

– Det är svårt att få till stånd en gemensam plan då skill­na­derna i levnadss­tan­darden är så stora, till exempel mellan Östeu­ropa och Västeu­ropa, och mellan syd och norr.

Koistinen anser att det största hotet i för den ekono­miska och sociala utvecklingen i Europa är de ökande sociala klyftorna mellan människor inom unionen.

Att få bukt med de växande klyftorna är en ödesfråga för hela unionen, anser han.

ARBETE OCH UTKOMST

EU handlar också om arbete och utkomst. Hela 60 procent av Finlands export går till andra EU-länder. Utan den inre marknaden skulle EU-länder samla tull, vilket skulle försvåra exporten. Samti­digt skulle impor­te­rade gods vara dyrare för konsumenten.

Finland är en liten aktör på världs­mark­naden, men det gäller också för EU. Trots det väger de handel­savtal som EU undetecknat tungt.

– Europeiska unionens andel av världs­han­deln ligger på sju procent. Maail­man­kau­pasta EU:n osuus on vain seitsemän prosenttia. Hur skulle det gå för de mindre medlems­län­derna om de tvingades ingå sina handel­savtal helt själv, frågade kommis­sio­nens vice ordfö­rande Frans Timmer­mans då han besökte Finland i januari.

– Nu måste världens industri­jättar, Kina och USA, lyssna på vad EU har att säga.

Kuusisto på FinUnions anser att unionen hämtar med sig trygghet i den ibland oberäk­ne­liga världspolitiken.

– Utan EU skulle Finlands ställ­ning i en turbu­lent värld vara mycket otryggare.

Vi kan lita på att unionen ska tillsamman försvara demokratin, rätts­taten och mänskliga rättig­heter. I vissa medlems­länder är de här rättig­he­terna hotade på grund av en populis­tisk politik.

Kuusisto önskar att populis­terna och ytter­lig­hets­rö­rel­sernas frammarsch avstan­nade i det kommande EU-valet. Det finns en risk för att populis­ternas seger skulle lamslå parla­mentet, anser han.

– Därför är det viktigt att rösta på kandi­dater som förstår att Europa klarar sig och kan trygga medbor­garnas rättig­heter endast genom samar­bete, genom att driva gemen­samma intressen.

TEXT BIRGITTA SUORSA /​ UP
ILLSUTRATIONER TUOMAS IKONEN

ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS