Varje röst i EU-valet har en inver­kan på hur arbets­li­vet i Europa ser ut i fram­ti­den. Det hand­lar om att trygga arbets­vill­kor och förs­vara arbets­ta­gar­nas liv och hälsa.

Precis som det ytterst jämna riks­dags­va­let är förbi och rege­rings­bild­nin­gen kommit igång står följande val  i tur – valet där vi väljer leda­mö­ter till det Euro­peiska parla­men­tet. Euro­peiska unio­nen är mycket mer än famil­je­port­rätt på slips­gub­bar eller virala videos­nut­tar på kommis­sio­nens ordfö­rande som snubblar. Det hand­lar om att trygga arbets­vill­kor och förs­vara arbets­ta­gar­nas liv och hälsa.

EUROOPPAPARLAMENTSVALET 2019

VALDAG 26.5.
FÖRHANDSRÖSTNING 15.–21.5.

Det är folket i EU-länderna som väljer vem som får fatta beslu­ten i Euro­pa­par­la­men­tet, och parla­men­tet har ofta fått säga sitt när det gäller frågor som berör arbets­li­vet inom unio­nen. Under den senaste femårs­pe­rio­den har parla­men­tet bland annat förhin­drat avregle­ring av kemi­ka­lie­re­gel­ver­ket och gjort situa­tio­nen bättre för anställda på så kallade nollavtal.

Inom EU beslu­ter man om saker som berör arbets­ta­gare som långt åters­peglas också i finsk lags­tift­ning. Fackets mål är att få bukt med orätt­visa arbets­vill­kor och förhin­dra att före­tag konkur­re­rar genom att tumma på arbets­vill­kor inom unionen.

EU-lags­tift­nin­gen om arbets­tid anses vara så bra att den brit­tiska fackcent­ra­len TUC har krävt att landet följer EU-lagen, även efter att brit­terna lämnar EU.

TUC har också krävt att arbets­lags­tift­nin­gen  i landet ska refor­me­ras med konti­nen­tala Europa som förebild.

NEJ TILL KONKURRENS MED ARBETSVILLKOR

Ibland går det så att förbätt­rin­gar blir till genom över­ras­kande vänd­nin­gar.  Kommis­sio­nen föres­log förbätt­rin­gar i de utsända arbets­ta­gar­nas situa­tion och förs­la­get gick igenom i minis­terrå­det med starkt stöd av Fran­kri­kes presi­dent Emma­nuel Macron, säger de finländska fackfö­re­nin­gar­nas man i Brys­sel, Aleksi Kuusisto, på FinUnions.

– I fram­ti­den måste utsända arbets­ta­gare få lön enligt kollek­ti­vav­tal i alla EU-medlems­län­der. I Finland sker det här genom allmän­bin­dande kollek­ti­vav­tal, men i fram­ti­den ska utsända arbets­ta­gare också få ersätt­ning för logi, resor och matkostnader.

Det vikti­gaste är att rättig­he­terna för finländska arbets­ta­gare och arbets­ta­gare som blivit utskic­kade till Finland kommer närmare varandra.

– Det mins­kar på det osunda konkur­re­ran­det med arbets­vill­kor, säger Kuusisto.

ARBETARSÄKERHETEN HAR BLIVIT BÄTTRE

Föru­tom arbets­vill­kor konkur­re­rar före­tag med arbe­tars­kyd­det. Ju lägre krav­nivå och krite­rier,  desto billi­gare blir kost­na­der för arbe­tet för företagen.

Andrew Smith, kommu­ni­ka­tionschef vid Euro­peiska arbets­mil­jö­byrån EU-OSHA, räknar upp en rad regler och förord­nin­gar inom arbe­tars­kyd­det som vi inte hade i dag om inte det vore för unionen.

Den euro­peiska byrån har sitt huvud­kon­tor i Bilbao. EU-OSHA för kampanj för att få ner mäng­den karci­no­gena ämnen i Europa. EU har bland annat infört sänkt godkända gräns­vär­den för krom, kisel­dioxid och så kallat hårt trädamm. Det innebär att cancer­ris­ken för svet­sare och snic­kare ska sjunka även i Finland.

– Det att arbe­tars­kyd­det har blivit bättre kan räknas till Euro­peiska unio­nens största framgån­gar, säger Smith.

Som medlem väger enskilda länders röst tyngre

Den vanliga arbets­ta­ga­rens och bergsrå­dets röst väger lika tungt i EU-valet. Vi väljer ett antal parla­men­ta­ri­ker, det vill säga ”meppar”, men samti­digt påver­kar vi kommis­sio­nen. Det här paret sitter på mycket makt om de lyckas vara samspelta.

För att fatta beslut behövs också de indi­vi­duella medlems­län­derna. Vårt riks­dags­val i Finland påver­kar i sin tur rege­rings­bild­nin­gen och samti­digt det vem som repre­sen­te­rar Finland i EU- ministerrådet.

– Minis­terrå­det har brom­sat upp flera arbets­livs- och socials­kydds­re­for­mer. Trots det, har vi idag en mini­mi­nivå för famil­je­le­dig­he­terna. Minis­terrå­det sänkte dock mini­mi­nivån från fyra måna­der till två. Det innebär ändå att pappor i flera EU-länder nu för första gången har lags­tad­gad rätt att vara lediga från jobbet för att sköta sina barn.

Lagförs­la­get innehål­ler också en rätt till ledigt för vård av anhö­rig i fem dagar. En sådan klausul har inte funnits i Finland. Det kommer till exem­pel att göra det lättare för dem som sköter om sjuka föräl­drar, säger Aleksi Kuusisto på FinUnions.

NORMTALKOT GAV EN BITTER EFTERSMAK

Resul­ta­tet i EU-valet för fem år sedan förutspådde en hel del problem. Det nyvalda parla­men­tent inledde sitt arbete, men det gick trögt. Medbor­gar­nas fört­roende för unio­nen fick sig en törn bland annat på grund av det utdragna grälet om hur kommis­sio­nen ska se ut.

Då kommis­sio­nen anmälde att de inle­der ett så kallat ”norm­talko”, blev den euro­peiska lönta­gar­rö­rel­sen orolig. Ett av förs­la­gen gick ut på att mindre före­tag inte skulle behöva följa kemi­ka­lie­begräns­nin­garna lika noggrant som storföretagen.

Kemi­ka­lie­di­rek­ti­vet luckra­des inte upp, långt tack vare fackets och parla­men­ta­ri­ker­nas motstånd.

Ett av argu­men­ten gick uttryckli­gen ut på att så gott som 9 av 10 euro­peiska arbets­ta­gare jobbar i små eller medels­tora före­tag. Det skulle ha lett till en omfat­tande försäm­ring i arbe­tars­kyd­det för anställda.

UNIONEN KAN SNABBA PÅ FÖRBÄTTRINGARNA

Precis efter att norm­tal­kot stött på patrull, medde­lade kommis­sio­nen att man går in för ambi­tösa sats­nin­gar på förbätt­rin­gen av sociala rätt­vi­san i Europa.

Till pake­tet om sociala rättig­he­ter hör bland annat initia­ti­vet om att en euro­peisk arbe­tars­kydds­myn­dig­het. Bland lönta­ga­ror­ga­ni­sa­tio­nerna väckte kommis­sio­nens förs­lag både förvå­ning och intresse.

I prak­ti­ken innebär det här till exem­pel att finländska arbe­tars­kydd­sins­pek­tö­rer får det lättare att utreda arbe­tars­kydds­brott som begås av ofta östeu­ro­peiska före­tag i Finland.

JÄMSTÄLLDHET GENOM EU

Emeri­tus­pro­fes­sor Pertti Kois­ti­nen tar upp förbätt­rin­gen av de viss­tid­sans­täll­das situa­tion och ökade jäms­tälld­het mellan könen som exem­pel på vilket sätt EU hjälpt löntagarna.

– I Finland är vi säkra på att män och kvin­nor har samma möjlig­he­ter. Trots det har til lexem­pel en del EU-projekt tvin­gat  oss att uppmärk­samma  jäms­tälld­hetsfrå­gor noggan­nare än tidi­gare, säger Koistinen.

Kois­ti­nen arbe­tar vid arbets­li­vets forsk­ning­sen­het vid Tammer­fors univer­si­tet. Han anser att EU utgör en bra ”övnings­motstån­dare” för finländska lösnin­gar. Som exem­pel tar han diskus­sio­nen om en lags­tad­gad mini­mi­lön, som är verklig­het i flera EU-länder.

– Det tvin­gar oss till att ställa oss själva frågan om sakerna står rätt till hos oss, eller borde vi också ingföra mini­mi­lön. Det här knyter till frågan om grundtrygghet.

Enligt Kois­ti­nen lever vi dock för närva­rande i den natio­nella själ­visk­he­tens tidevarv.

– Det är svårt att få till stånd en gemen­sam plan då skill­na­derna i levnadss­tan­dar­den är så stora, till exem­pel mellan Östeu­ropa och Västeu­ropa, och mellan syd och norr.

Kois­ti­nen anser att det största hotet i för den ekono­miska och sociala utvecklin­gen i Europa är de ökande sociala klyf­torna mellan männis­kor inom unionen.

Att få bukt med de växande klyf­torna är en ödesfråga för hela unio­nen, anser han.

ARBETE OCH UTKOMST

EU hand­lar också om arbete och utkomst. Hela 60 procent av Finlands export går till andra EU-länder. Utan den inre mark­na­den skulle EU-länder samla tull, vilket skulle försvåra expor­ten. Samti­digt skulle impor­te­rade gods vara dyrare för konsumenten.

Finland är en liten aktör på världs­mark­na­den, men det gäller också för EU. Trots det väger de handel­sav­tal som EU unde­teck­nat tungt.

– Euro­peiska unio­nens andel av världs­han­deln ligger på sju procent. Maail­man­kau­pasta EU:n osuus on vain seit­se­män prosent­tia. Hur skulle det gå för de mindre medlems­län­derna om de tvin­ga­des ingå sina handel­sav­tal helt själv, frågade kommis­sio­nens vice ordfö­rande Frans Timmer­mans då han besökte Finland i januari.

– Nu måste värl­dens industri­jät­tar, Kina och USA, lyssna på vad EU har att säga.

Kuusisto på FinU­nions anser att unio­nen hämtar med sig trygg­het i den ibland oberäk­ne­liga världspolitiken.

– Utan EU skulle Finlands ställ­ning i en turbu­lent värld vara mycket otryggare.

Vi kan lita på att unio­nen ska till­sam­man förs­vara demo­kra­tin, rätts­ta­ten och mänskliga rättig­he­ter. I vissa medlems­län­der är de här rättig­he­terna hotade på grund av en popu­lis­tisk politik.

Kuusisto önskar att popu­lis­terna och ytter­lig­hets­rö­rel­ser­nas fram­marsch avstan­nade i det kommande EU-valet. Det finns en risk för att popu­lis­ter­nas seger skulle lamslå parla­men­tet, anser han.

– Därför är det viktigt att rösta på kandi­da­ter som förstår att Europa klarar sig och kan trygga medbor­gar­nas rättig­he­ter endast genom samar­bete, genom att driva gemen­samma intressen.

TEXT BIRGITTA SUORSA /​ UP
ILLSUTRATIONER TUOMAS IKONEN

ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS