Vuxenutbildningsstödet förpassas till historien år 2024.

Slut på vuxenutbildningsstöd och alterneringsledighet – ”Orättvist och innebär också ett bakslag för kompetensutvecklingen”

27.6.2024

TEXT TIIA KYYNÄRÄINEN
ILLUSTRATION EMILIE UGGLA
ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS

Regerin­gens beslut att slopa vux­enut­bild­ningsstödet, alterner­ingsledigheten och yrke­sex­a­m­ensstipendi­um kom­mer att leda till ökad ojäm­likhet.

– Det är orättvist och innebär ock­så ett bak­slag för kom­pe­ten­sutveck­lin­gen. Det talas om att en kom­pe­tent per­son­al är ett före­tags starkaste resurs, men det här beslutet stöder inte det tän­ket ett dugg, säger Indus­tri­fack­ets utbild­ningschef Veli-Mat­ti Kaup­pinen.

Regerin­gen Orpo-Purra beslöt redan under regerings­förhan­dlin­gar­na att vux­enut­bild­ningsstödet och möj­ligheten till alterner­ingsledighet skulle bort. Regerin­gen lade ock­så yrke­sut­bild­ningsstipendi­et in på lis­tan över ned­skärningar.

I bör­jan av året kom regerin­gen med lagförslaget och som­maren 2024 för­pas­sas vux­enut­bild­ningsstödet, alterner­ingsledigheten och yrke­sut­bild­ningsstipendi­et till his­to­rien.

Vux­enut­bild­ningsstöd är ekonomiskt stöd som bevil­jas en arbet­sta­gare eller före­ta­gare för studi­er som stöder yrke­sutveck­ling. Med stöd av vux­enut­bild­ningsstödet har per­son­er stud­er­at för hela exam­i­na eller kortare utbild­ningar vid mån­ga läroanstal­ter runt om i Fin­land.

Enligt lagen kan man inte under några omständigheter få vux­enut­bild­ningsstöd för studi­er som inleds hösten 2024.  Det är Sys­sel­sät­tnings­fonden som har beta­lat ut stödet.

Alterner­ingsledighet är ett arrange­mang där en anställd tar ledigt i högst sex månad­er och får en ersät­tning genom arbet­slöshet­skas­san. Arbets­gi­varen anställer en arbet­slös arbetssökande för den här tidspe­ri­o­den.

Det talas om att en kom­pe­tent per­son­al är ett före­tags starkaste resurs, men det här beslutet stöder inte det tän­ket ett dugg.

År 2022 fick runt 30 000 per­son­er vux­enut­bild­ningsstöd. Sam­man­lagt rör det sig om 178 miljon­er euro. Omkring 5 400 per­son­er fick ersät­tning för alterner­ingsledighet.

Utbild­ningschef Veli-Mat­ti Kaup­pinen vill påmin­na om att regerin­gen föru­tom dessa ned­skärningar beslöt i sam­band med bud­get­man­glin­gen i våras att skära i yrke­sut­bild­nin­gen med 100 miljon­er euro.

Kaup­pinen anser att ned­skärningar­na drab­bar lön­ta­gare speciellt hårt och är där­för orättvisa.

– Det finns säk­ert mån­ga som fun­der­ar på om de har möj­lighet att utbil­da sig till exem­pel för jobb i en annan bran­sch eller hur de ska kun­na beta­la för utbild­nin­gen.

JUSTERING AV SYSTEMET, INTE NEDSKÄRNINGAR

Regerin­gen motiver­ar sitt beslut bland annat genom att vux­enut­bild­ningsstödet fram­för allt använts av högt utbil­dade. Sam­tidigt har stödet bliv­it en vik­tig del i utveck­lin­gen av kar­riärste­gar inom den offentli­ga sek­torn genom påbyg­gnadsut­bild­ning. Flera närvår­dare har exem­pelvis stud­er­at till sjuk­skötare med hjälp av vux­enut­bild­ningsstödet. m

– Fack­et anser att man i stäl­let bor­de ha utveck­lat sys­temet. Det är inte vet­tigt att slopa det helt och hål­let, säger Kaup­pinen.

Man bor­de först ha gått igenom de gre­jer som funkar.

– Man bor­de först ha gått igenom de gre­jer som funkar och utveck­lat det som inte gör det. Vi anser att stödet bor­de rik­tas i större utsträck­n­ing till per­son­er med låg utbild­nings­grad eller per­son­er som risker­ar att för­lo­ra sina jobb.

Kaup­pinen oroar sig för att slopan­det av vux­enut­bild­ningsstödet kom­mer speciellt att påver­ka kvinn­odomin­er­ade låglöne­bran­sch­er.

– Då man inte utveck­lat ett sys­tem som ska ersät­ta vux­enut­bild­ningsstödet så är det klart att det kom­mer att ta flera år innan vi har något motsvarande sys­tem.

TA LÅN FÖR STUDIER?

Den arbets­grupp som haft som uppgift att fun­dera över ett ersät­tande sys­tem för vux­enut­bild­ningsstödet räck­te över sin rap­port till arbets- och näringsmin­is­ter Arto Sato­nen i april.

Arbets­grup­pen, som inled­de sitt arbete i augusti i fjol, hade föres­lår att det i fort­sät­tnin­gen ska vara indiv­i­den själv och arbets­gi­var­na som ska stå för kost­nader­na för utbild­ning. Arbets­grup­pen var inte enig i sitt utlå­tande.

Arbets­grup­pen har till exem­pel gjort ett förslag om att stat­en skulle kun­na gå i bor­gen för ett lån genom vilket den studerande skulle kun­na finan­siera sina studi­er.

Den här mod­ellen skulle min­s­ka på vid folks vil­ja att utbil­da sig.

Kaup­pinen är inte en anhän­gare av en sådan mod­ell. Han tror att det till exem­pel bland Indus­tri­fack­ets medlem­mar finns få som skulle vara bered­da att ta lån för att utbil­da sig till ett nytt yrke eller genomgå en påbyg­gnadsut­bild­ning.

– Den här mod­ellen skulle min­s­ka på vid folks vil­ja att utbil­da sig. Visst finns det säk­ert av dem som är bered­da att stud­era vid sidan av job­bet, men det är kanske inte så mån­ga, säger Kaup­pinen.

Kaup­pinen anser ock­så att en mod­ell som byg­ger på lån­tagn­ing skulle öka på den ekonomiska ojäm­likheten. Att ta ett lån är helt enkelt inte möjligt för alla.

Arbets­grup­pen anser ock­så att sys­temet med läroav­tal ska utökas på ett sådant sätt att man skulle kun­na använ­da sig av det för att byg­ga på kom­pe­tensen hos per­son­alen i ett före­tag.

– Vi har gjort medlem­sun­der­sökningar där resul­tat­en stöder vår hypotes om att arbet­sta­gar­na är bered­da att utbil­da sig mer om arbets­gi­var­na är bered­da att beta­la för det. Läget har var­it oförän­drat i åratal. Den här typen av förän­drin­gen kom­mer knap­past att öka på arbets­gi­var­nas vil­ja att pun­ga ut för utbild­ning.

BEHOVET AV UTBILDNING VÄXER

Kaup­pinen anser att någon typ av mod­ell för vux­enut­bild­ning krävs. Det skulle till exem­pel kun­na vara någon typ av fond där ock­så arbets­gi­var­na skulle delta.

– I Sverige, Norge och Dan­mark finns det den här typen av fonder som stöder kom­pe­ten­sutveck­lin­gen, säger Kaup­pinen.

I Sverige kan en anställd få till och med 80 pro­cent av lönen för kom­pe­ten­sutveck­lande utbild­ning.

Behovet av påbyg­gnadsut­bild­ning för per­son­er i arbet­slivet kom­mer inte att försvin­na – tvär­tom. Kraven på kom­pe­tens har bara ökat i arbet­slivet och dessu­tom pågår grundläg­gande förän­dringar.

– Dig­i­talis­er­ing­sprocessen går vidare. Tjän­stemän­nens och pro­duk­tion­sar­be­tar­nas arbets­bilder blir mera lika varan­dra hela tiden. Skill­naden blir bara min­dre i framti­den.