Ordförande för danska facket: ”Finska regeringen är naiv”

Finland och Danmark har hållit till i toppen av listan över världens lyckligaste länder. Nu har silvermedaljören Danmark hälsningar till Finland, som hållit till som tabelletta i sju år i följd.

– Den finska regeringen borde vara mycket försiktig när den slår in på den här vägen. Om lagen om arbetsliv ändras så att det enbart gynnar den ena parten så leder det till motsättningar, säger Claus Jensen, ordförande för industrifackförbundet Dansk Metal.

Precis så har det gått i Finland. Regeringen Orpo verkar ha plockat samtliga punkter i regeringsprogrammet som gäller arbetslivet direkt från näringslivets intressebevakares önskelista.

– Regeringen är naiv om den tror att den kan gå in och ensidigt förändra arbetslivet, säger Jensen.

Ordförande Jensen fyllde nyligen 60 år. Han har en lång erfarenhet av facklig verksamhet och arbetsmarknadsfrågor. Karriären inledde han på varvet i Odense i början av 1980-talet, fortsatte på danska företaget Wittenborg, känt för sina dryckesautomater i Danmark och har lett till posten som ordförande för Dansk metall med över 100 000 medlemmar.

Jensen har varit ordförande sedan 2012.

Den finska regeringen borde vara mycket försiktig när den slår in på den här vägen.

Finlands regering har motiverat nedskärningarna i anställningsvillkoren och den sociala tryggheten med att det handlar om att man i Finland nu tvingas göra de reformer som till exempel Sverige och Danmark gjort för årtionden sedan.

Arbetsminister Arto Satonen besökte Danmark i november 2023 för att bekanta sig med arbetslivsfrågor. Satonen fick inte träffa Jensen, men däremot fick han höra om en genomgång av läget av fackcentralen Fagbevegelsens Hovedorganisation FH.

Jensen är fundersam kring framtiden för arbetsmarknadssystemet i Finland. Mitt under pågående politiska strejker har många också vänt blicken mot höstens förhandlingar på arbetsmarknaden.

– Det är en principiellt viktig sak att det är parterna på arbetsmarknaden och regeringen ingriper inte i de frågorna. Nu finns det en risk att hela systemet kollapsar, säger Jensen.

FLEX OCH STÖD

En av orsakerna till arbetsminister Satonens besök i Danmark i höstas stavas ”flexicurity”. I den danska modellen är det förhållandevis lättare att säga upp anställda än i Finland, men samtidigt är nivån på det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet betydligt högre.

I Danmark är arbetslöshetsersättningen högre än i Finland. Ersättningstaket är cirka 2 300 euro i månaden. Det kan man uppnå om man har haft en lön på runt 2 500 euro före arbetslösheten. I Finland ger samma månadslön endast omkring 1 500 euro i inkomstrelaterad dagpenning.

Samtidigt satsar man också  i Danmark betydligt mer på stöd och service för arbetslösa arbetssökande i Danmark. Totalt rör det sig om två procent av bruttonationalprodukten vilket är dubbelt i jämförelse med Finland.

Jensen vill understryka att den danska flexmodellen har blivit till genom förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden och beslutshavarna.

– Den har inte blivit till genom regeringens tvång, säger Jensen.

Flexicurity-modellen åtnjuter ett omfattande stöd i Danmark både bland politiska partier och befolkningen i stort. Det hörs sällan utspel där modellen utsätts för kritik.

Vissa förändringar har man gjort i Danmark genom åren.

– När jag kom in på arbetsmarknaden på 1980-talet kunde man få arbetslöshetsdagpenning permanent. Sedan sjönk tiden till nio år, sedan sju, fem, sedan fyra och idag gäller det två år.

I Finland är de flesta idag berättigade till inkomstrelaterad dagpenning i 400 dagar – och regeringen har beslutat om en nedskärning på 20 procent efter två månader. Efter åtta månader väntar ytterligare en nedskärning på fem procent.

I Danmark går man i motsatt riktning. För ett år sedan höjdes dagpenningen för de tre första månaderna med 350 danska kronor, det vill säga knappt 50 euro.

– Det var ett av våra viktiga mål. De flesta av våra medlemmar, runt 70 procent, hittar ett nytt jobb inom tre månader – och vi hjälper dem med det, säger Jensen.

I Danmark har arbetslöshetskassorna en viktig roll när det kommer till arbetsförmedling och andra arbetskraftstjänster.

Sysselsättningen i Danmark är god. Endast 1,6 procent av medlemmarna i Dansk Metal är arbetslösa för tillfället. I företagen märker man av det här i form av brist på utbildad arbetskraft.

Jensen ser att det bakom siffrorna finns en större fråga för samhället. Här har även facket en viktig roll.

– Alla unga kan inte studera på universitet. Vi vill visa och föra fram att det också går att leva ett gott liv och jobba inom industrin. Det är också något vi förhandlar om med beslutsfattarna.

Vi vill visa och föra fram att det också går att leva ett gott liv och jobba inom industrin.

Finlands regering har, påhejad av Företagarna i Finland rf, som mål att utöka lokala avtal också i företag som inte är organiserade i en arbetsgivarorganisation.

I Danmark har de anställda rätt till representation i beslutsfattande organ i företaget om det anställer 35  personer eller fler. I Finland ska gränsen fortsättningsvis gå vid 150 anställda.

– Det är också bra för företagen om där finns människor som känner till det konkreta arbetet. Jag har aldrig hört att någon skulle kritisera det, säger Jensen.

EU-VALET I SOMMAR

Valet till Europaparlamentet i juni är ett viktig val med tanke på arbetststagarnas rättigheter, anser Claus Jensen.

– Den inre marknaden inom EU är en nödvändighet för små ekonomier som Danmark eller Finland. Vi har räknat ut att för en halv miljon danskar är jobbet direkt beroende av den inre marknaden, säger Jensen.

I det senaste EU-valet gick två av tre danskar till valurnorna och lade sin röst. I Finland stannade valdeltagandet vid drygt 40 procent. Även i Danmark är valdeltagandet i EU-valet betydligt högre bland högutbildade och högst bland välbärgade.

Vi måste vara enade inom Europa om vi ska ha en chans att konkurrera med Kina eller USA.

Exempelvis Industrifackets vice ordförande Turja Lehtonen har sagt att all den lagstiftning som förbättrar de anställdas position i arbetslivet härstammar från EU, inte Finlands riksdag.

Högerpopulister och nationalistiska partier väntas gå framåt i sommarens EU-val.

– Vi kan stå in för en situation där vi EU-parlamentet har högerpopulister som tyska Afd och Marine Le Pens parti från Frankrike med mycket makt. Det handlar om partier som egentligen inte vill ha en union, så det oroar oss. Dessutom har historien visat att det är frågan om partier som motsätter sig facket.

Jensen tror inte högerpopulisterna kan, trots alla sina utspel kring den gröna omställningen och vad som borde göras eller snarare låta bli att göra, kan bevara den europeiska industrin.

Det att många arbetare ser EU som något avlägset och hotfullt oroar Jensen.

– Samarbete inom EU är vår enda möjlighet. Vi måste vara enade inom Europa om vi ska ha en chans att konkurrera med Kina eller USA.

Jensen vill också se en starkare samnordisk intressebevakning inom unionen. I färskt minne finns den ibland hätska diskussionen om en lagstadgad minimilön inom Europa.

– Vi vill ändå inte att man kommer in och rör om på vår arbetsmarknad. En lagstadgad minimilön passar inte oss.