Ordförande för danska facket: ”Finska regeringen är naiv”

Fin­land och Dan­mark har hål­lit till i top­pen av lis­tan över världens lyck­li­gaste län­der. Nu har sil­ver­medaljören Dan­mark häl­sningar till Fin­land, som hål­lit till som tabel­let­ta i sju år i följd.

– Den fin­s­ka regerin­gen bor­de vara myck­et för­sik­tig när den slår in på den här vägen. Om lagen om arbet­sliv ändras så att det enbart gyn­nar den ena parten så led­er det till mot­sät­tningar, säger Claus Jensen, ord­förande för indus­tri­fack­för­bun­det Dan­sk Met­al.

Pre­cis så har det gått i Fin­land. Regerin­gen Orpo verkar ha plock­at samtli­ga punk­ter i regering­spro­gram­met som gäller arbet­slivet direkt från näringslivets intresse­be­vakares önske­lista.

– Regerin­gen är naiv om den tror att den kan gå in och ensidigt förän­dra arbet­slivet, säger Jensen.

Ord­förande Jensen fyllde nyli­gen 60 år. Han har en lång erfaren­het av fack­lig verk­samhet och arbets­mark­nads­frå­gor. Kar­riären inled­de han på varvet i Odense i bör­jan av 1980-talet, fort­sat­te på dan­s­ka före­taget Wit­ten­borg, känt för sina dryck­e­sauto­mater i Dan­mark och har lett till posten som ord­förande för Dan­sk met­all med över 100 000 medlem­mar.

Jensen har var­it ord­förande sedan 2012.

Den fin­s­ka regerin­gen bor­de vara myck­et för­sik­tig när den slår in på den här vägen.

Fin­lands regering har motiver­at ned­skärningar­na i anställ­ningsvil­lko­ren och den sociala tryg­gheten med att det hand­lar om att man i Fin­land nu tvin­gas göra de reformer som till exem­pel Sverige och Dan­mark gjort för årtion­den sedan.

Arbetsmin­is­ter Arto Sato­nen besök­te Dan­mark i novem­ber 2023 för att bekan­ta sig med arbet­slivs­frå­gor. Sato­nen fick inte träf­fa Jensen, men däre­mot fick han höra om en genomgång av läget av fack­cen­tralen Fag­beveg­elsens Hov­e­dor­gan­i­sa­tion FH.

Jensen är fun­der­sam kring framti­den för arbets­mark­nadssys­temet i Fin­land. Mitt under pågående poli­tiska stre­jk­er har mån­ga ock­så vänt blick­en mot höstens förhan­dlin­gar på arbets­mark­naden.

– Det är en prin­cip­iellt vik­tig sak att det är parter­na på arbets­mark­naden och regerin­gen ingriper inte i de frå­gor­na. Nu finns det en risk att hela sys­temet kol­lap­sar, säger Jensen.

FLEX OCH STÖD

En av orsak­er­na till arbetsmin­is­ter Sato­nens besök i Dan­mark i hös­tas stavas ”flex­i­cu­ri­ty”. I den dan­s­ka mod­ellen är det förhål­lan­de­vis lättare att säga upp anställ­da än i Fin­land, men sam­tidigt är nivån på det inkom­stre­lat­er­ade arbet­slöshetssky­d­det bety­dligt högre.

I Dan­mark är arbet­slöshet­ser­sät­tnin­gen högre än i Fin­land. Ersät­tningstaket är cir­ka 2 300 euro i månaden. Det kan man upp­nå om man har haft en lön på runt 2 500 euro före arbet­slösheten. I Fin­land ger sam­ma månad­slön endast omkring 1 500 euro i inkom­stre­lat­er­ad dag­pen­ning.

Sam­tidigt sat­sar man ock­så  i Dan­mark bety­dligt mer på stöd och ser­vice för arbet­slösa arbetssökande i Dan­mark. Totalt rör det sig om två pro­cent av brut­to­na­tion­al­pro­duk­ten vilket är dubbelt i jäm­förelse med Fin­land.

Jensen vill under­stry­ka att den dan­s­ka flex­mod­ellen har bliv­it till genom förhan­dlin­gar mel­lan parter­na på arbets­mark­naden och beslut­shavar­na.

– Den har inte bliv­it till genom regerin­gens tvång, säger Jensen.

Flex­i­cu­ri­ty-mod­ellen åtnjuter ett omfat­tande stöd i Dan­mark både bland poli­tiska parti­er och befolknin­gen i stort. Det hörs säl­lan utspel där mod­ellen utsätts för kri­tik.

Vis­sa förän­dringar har man gjort i Dan­mark genom åren.

– När jag kom in på arbets­mark­naden på 1980-talet kunde man få arbet­slöshets­dag­pen­ning per­ma­nent. Sedan sjönk tiden till nio år, sedan sju, fem, sedan fyra och idag gäller det två år.

I Fin­land är de fles­ta idag berät­ti­gade till inkom­stre­lat­er­ad dag­pen­ning i 400 dagar – och regerin­gen har beslu­tat om en ned­skärn­ing på 20 pro­cent efter två månad­er. Efter åtta månad­er vän­tar ytterli­gare en ned­skärn­ing på fem pro­cent.

I Dan­mark går man i mot­satt rik­t­ning. För ett år sedan höjdes dag­pen­nin­gen för de tre förs­ta månader­na med 350 dan­s­ka kro­nor, det vill säga knappt 50 euro.

– Det var ett av våra vik­ti­ga mål. De fles­ta av våra medlem­mar, runt 70 pro­cent, hit­tar ett nytt jobb inom tre månad­er – och vi hjälper dem med det, säger Jensen.

I Dan­mark har arbet­slöshet­skas­sor­na en vik­tig roll när det kom­mer till arbets­förmedling och andra arbet­skraft­stjän­ster.

Sys­sel­sät­tnin­gen i Dan­mark är god. Endast 1,6 pro­cent av medlem­mar­na i Dan­sk Met­al är arbet­slösa för tillfäl­let. I före­ta­gen märk­er man av det här i form av brist på utbil­dad arbet­skraft.

Jensen ser att det bakom siffror­na finns en större frå­ga för samhäl­let. Här har även fack­et en vik­tig roll.

– Alla unga kan inte stud­era på uni­ver­sitet. Vi vill visa och föra fram att det ock­så går att leva ett gott liv och job­ba inom indus­trin. Det är ock­så något vi förhand­lar om med beslutsfat­tar­na.

Vi vill visa och föra fram att det ock­så går att leva ett gott liv och job­ba inom indus­trin.

Fin­lands regering har, påhe­jad av Före­ta­gar­na i Fin­land rf, som mål att utö­ka lokala avtal ock­så i före­tag som inte är organ­is­er­ade i en arbets­gi­varor­gan­i­sa­tion.

I Dan­mark har de anställ­da rätt till rep­re­sen­ta­tion i beslutsfat­tande organ i före­taget om det anställer 35  per­son­er eller fler. I Fin­land ska gränsen fort­sät­tningsvis gå vid 150 anställ­da.

– Det är ock­så bra för före­ta­gen om där finns män­niskor som kän­ner till det konkre­ta arbetet. Jag har aldrig hört att någon skulle kri­tis­era det, säger Jensen.

EU-VALET I SOMMAR

Valet till Europa­parla­mentet i juni är ett vik­tig val med tanke på arbet­st­sta­gar­nas rät­tigheter, anser Claus Jensen.

– Den inre mark­naden inom EU är en nöd­vändighet för små ekonomi­er som Dan­mark eller Fin­land. Vi har räk­nat ut att för en halv miljon dan­skar är job­bet direkt beroende av den inre mark­naden, säger Jensen.

I det senaste EU-valet gick två av tre dan­skar till val­urnor­na och lade sin röst. I Fin­land stan­nade valdelt­a­gan­det vid drygt 40 pro­cent. Även i Dan­mark är valdelt­a­gan­det i EU-valet bety­dligt högre bland högut­bil­dade och högst bland väl­bär­gade.

Vi måste vara enade inom Europa om vi ska ha en chans att konkur­rera med Kina eller USA.

Exem­pelvis Indus­tri­fack­ets vice ord­förande Tur­ja Lehto­nen har sagt att all den lags­tift­ning som för­bät­trar de anställ­das posi­tion i arbet­slivet härstam­mar från EU, inte Fin­lands riks­dag.

Höger­pop­ulis­ter och nation­al­is­tiska parti­er vän­tas gå framåt i som­marens EU-val.

– Vi kan stå in för en sit­u­a­tion där vi EU-par­la­mentet har höger­pop­ulis­ter som tys­ka Afd och Marine Le Pens par­ti från Frankrike med myck­et makt. Det hand­lar om parti­er som egentli­gen inte vill ha en union, så det oroar oss. Dessu­tom har his­to­rien visat att det är frå­gan om parti­er som mot­sät­ter sig fack­et.

Jensen tror inte höger­pop­ulis­ter­na kan, trots alla sina utspel kring den grö­na omställ­nin­gen och vad som bor­de göras eller snarare låta bli att göra, kan bevara den europeiska indus­trin.

Det att mån­ga arbetare ser EU som något avlägset och hot­fullt oroar Jensen.

– Samar­bete inom EU är vår enda möj­lighet. Vi måste vara enade inom Europa om vi ska ha en chans att konkur­rera med Kina eller USA.

Jensen vill ock­så se en starkare sam­nordisk intresse­be­vakn­ing inom unio­nen. I färskt minne finns den ibland hät­s­ka diskus­sio­nen om en lagstadgad min­im­ilön inom Europa.

– Vi vill ändå inte att man kom­mer in och rör om på vår arbets­mark­nad. En lagstadgad min­im­ilön pas­sar inte oss.