Forskare: Då förtroendet är kört i botten blir det svårt att reparera

– Förtroendet är en grundläggande värdering i vårt samhälle och förtroende har också utgjort en grundsten i de nordiska ländernas framgång, säger Mikko Majander, docent i politisk historia. Majander arbetar som forskare på tankesmedjan Magma.

Det ömsesidiga förtroendet har körts i botten och vi står inför någon typa av brytpunkt, anser Harri Melin, emeritusprofessor i sociologi vid Tammerfors universitet. Det kan bli svårt att reparera och återbygga förtroendet som engång förbrukats.

– Det kommer att bli smärtsamt att bygga nytt i en ny tid. För tillfället ser jag inga tecken på något sådant. Ingen tar det första steget. Jag är aningen rädd för vad det här kommer att leda till, säger Melin.

INGET FÖRTROENDE UTAN RESPEKT

Melin lyfter fram en tydlig orsak till bristen på förtroende på arbetsmarknaden.

– Det verkar som om respekten lyser med sin frånvaro för tillfället. Respekt är ett viktigt element i byggandet av förtroende.

Bristen på respekt kommer fram i sättet som regeringen och arbetsgivarna förhåller sig till facket. Flera utspel om fackföreningsrörelsen har varit iögonfallande övermodiga.t

Bakom attitydändringen på arbetsgivarsidan finns flera saker: för det första har det skett en generationsväxling i arbetsgivarborgen och för det andra har det skett en ideologisk förändring.

– Där finns nya chefer som fått en annorlunda utbildning. Ett nyliberalistiskt ekonomiskt tänk verkar vara starkt. Tanken är att staten ska vara så lite som möjligt och det viktigaste är företagen kan göra goda resultat och belöna ägarna.

Kännetecknande för ett nyliberalt tankesätt är en uppfattning om de förträffligheten i en så kallad ”trickle-down”-effekt i ekonomin där mindre bemedlade gynnas ekonomiskt av att förmögenheten och inkomsterna bland de rikaste ökar.

Det är frågan om en teori som stött på en hel del kritik både inom den akademiska världen som i mer vardagliga iakttagelser av samhällen som präglas av enorma och ofta växande inkomstskillnader.

Jag är aningen rädd för vad det här kommer att leda till

Företagsledarnas världsbild formas också av att verksamhetsmiljön för företagen har förändrats en hel del jämfört med bara några tiotals år sedan då den finska ekonomin byggde starka och framgångsrika företag inom skogs- och metallindustrin. Företagsvärlden har blivit allt mer global.

– Man tänker inte längre på ”hemboet” när målet är att klara sig på den amerikanska eller kinesiska marknaden. Finland är bara ett litet perifert marknadsområde, säger Melin.

Majander anser att det också mer allmänt har skett ett politiskt skifte högerut. Inom samlingspartiet, som traditionellt haft en socialliberal falang som till exempel talat för utbildning, har nu de marknadsorienterade politikerna övertaget.

– Dessutom har sannfinländarna kört om samlingspartiet och ligger nu längre högerut, säger Majander.

Till och med regeringen Juha Sipilä ville att samtliga parter godkänner konkurrenskraftsavtalet, eller ”kiky”, men nu kör regeringen igenom sin politik med hjälp av en liten majoritet i riksdagen.

Majander anser att den pågående konflikten är en följ av att samhället fragmenterats, det vill säga det finns allt fler gränsdragningar mellan grupper.

– Under presidentvalet talades det mycket om den goda andan och hur korrekt kandidaterna betedde sig när de berömde varandra. Samtidigt pågick ändå motsättningar på arbetsmarknaden och den här gången var regeringen en part när den gått in för att direkt ta arbetsgivarnas sida.

Majander gör en jämförelse med 1990-talets djupa recession. Då steg Finland upp ur en betydligt djupare ekonomisk svacka än den som vi befinner oss nu i genom en bred koalitionsregering som lyckades få facket bakom sin ekonomiska politik. För tillfället finns inte någon motsvarande modell på bordet.

– Till och med regeringen Juha Sipilä ville att samtliga parter godkänner konkurrenskraftsavtalet, eller ”kiky”, men nu kör regeringen igenom sin politik med hjälp av en liten majoritet i riksdagen.

Melin tror inte att förtroendebristen på arbetsmarknaden åtminstone på kort sikt påverkar den allmänna nivån på förtroendet i samhället.

– Stora förändringar i kulturen sker ofta snabbt och de kommer fram smygande, men visst har vi förtroende kvar i Finland. Det är främst så kallade hårda institutioner som polisen och försvaret som njuter av ett högt förtroende bland folket.

Man går åt förtroendet till medierna, universiteten, vetenskaplig forskning och rättsväsendet.

Han påpekar ändå att regeringspartiet sannfinländarnas sätt att göra politik tär på det förtroende som människor har till institutioner.

– De verkar på ett liknande sätt som Donald Trump eller högerpopulistiska rörelser i Europa. Man går åt förtroendet till medierna, universiteten, vetenskaplig forskning och rättsväsendet.

VILL DE FÖRÄNDRA FINLAND FÖR GOTT?

Vad borde göras för att nå en lösning på den pågående situationen. Finlands näringsliv EK kan möjligtvis påverka regeringen men Melin tror inte att så kommer att ske.

– Arbetsgivarna gömde sig länge bakom regeringens rygg och var alldeles tysta trots att det var solklart att skrivningarna i regeringsprogrammet gällande arbetsmarknaden var ett i ett med deras önskemål.

– Sedan ökade trycket och arbetsgivarna kom fram och gav regeringen sitt fulla stöd. Jag tror inte att Petteri Orpo är villig att börja med att öppna knutar och bygga upp ett nytt förtroende.

Det mest oroväckande är ändå det att allt arbete som arbetsgivarna och arbetstagarna tillsammans gjort för att utveckla arbetslivet på lång sikt läggs på is på grund av grälet.

– Det enda egentliga nollsummespelet i arbetslivet är löneförhandlingarna, anser jag. I övrigt finns det alltid chanser till win-win.

Priset som betalas för i förhållande rätt små resultat är väldigt högt.

Majander anser att framtidsutsikterna är höljda i dunkel. Regeringen erbjuder sina åtgärder som ett svar på de stora utmaningarna för ekonomin. Det handlar om en sned åldersstruktur i befolkningspyramiden och bristen på arbetskraft.

– Finlands läge är en svår ekvation, ingen nekar till det. Regeringens åtgärder påverkar ändå ekonomin endast marginellt och man kan ifrågasätta uträkningarna. Priset som betalas för i förhållande rätt små resultat är väldigt högt.

Men det kanske inte är resultaten som är huvudsaken, funderar Majander och påminner om att den konservativa premiärministern Margaret Thatcher knäckte facket genom hårda åtgärder i Storbritannien på 1980-talet. När Tony Blairs nya labour tog över makten 1997 gick han inte in för att föra Storbritannien till en tid före Thatcher-eran.

– Det kan hända att det i bakgrunden finns en liknande logik. Man vill förändra Finland så mycket att det inte längre finns en väg tillbaka. Björn Wahlroos sa en gång i en intervju att det krävs en hård krasch för att systemet ska förändras.