I Industrifackets nya strategi slår organisatorisk styrka högt i avtalsförhandlingarna

2/4: ORGANISATORISK STYRKA 

Artikelserien belyser de fyra hörnstenarna i Industrifackets strategi 

Industrifackets strategi för åren 2023–2028 tas upp för behandling på förbundskongressen 2023. I strategin slår förbundet fast Industrifackets mål och de medel som krävs för att uppnå målen under följande kongressperiod.

Den nya strategin bygger på fyra hörnstenar: arbetsmarknaden, organisatorisk styrka, samhällspåverkan samt något som kallas ”möjliggörare”.

Industrifackets organisationschef Vesa Aallosvirta berättar att Industrifackets organisatoriska styrka bygger på aktiva medlemmar.

– Hela förbundets verksamhet bygger på en hög organiseringsgrad och ett omfattande förtroendemannanätverk, säger Aallosvirta.

Här är det viktigt att utöka kunskapen om vad ett fackförbund är för något, varför det lönar sig att gå med i facket och varför man måste vara förberedd på stridsåtgärder vid behov.

– Medlemsrekrytering och organisering är den bästa medicinen. Vi skapar verksamhetsmodeller på lokal nivå genom vilka vi tar hand intressevakning på arbetsplatserna, säger Aallosvirta.

VI FÖRBEREDER OSS PÅ OLIKA FRAMTIDSSCENARIER

Strategin förbereds utgående från förberedelser inför olika framtidsscenarier. En utmaning som kan stå inför dörren är att arbetsmarkandsfältet splittras i allt mindre och mindre delar.

Inom den mekaniska skogsindustrin har vi redan sett hur arbetsgivarsidan lämnade förhandlingarna om rikstäckande kollektivavtal vilket ledde till situationen där förbundet förhandlar om avtal på företagsnivå.

– Det återstår att se om det var frågan om en ny bestående linjedragning eller var det ett försök som man nu slopar och återgår till mer centraliserade avtalslösningar, funderar Aallosvirta.

Att bygga organisatorisk styrka handlar om att aktivera arbetstagarna och locka med dem till fackföreningsverksamheten.

Det kan inte vara så att man bara tar enstaka beslut utan en helhetsbild av den linje förbundet valt. Det skulle bli en en enda röra

– På arbetsplatserna är det viktigt att man tar han om de anställda, tar väl emot dem, berättar om för dem varför det är viktigt med facket och intressebevakning för att inte glömma om de vill bli medlemmar, säger Aallosvirta.

En grupp som det speciellt lönar sig att satsa på är ungdomarna.

– Rutinmässiga möten intresserar inte alla. Det borde finnas evenemang där det är låg tröskel att delta, där man går igenom viktiga saker men där det också finns rum för friare program och samvaro, säger Aallosvirta.

FÅ DIN RÖST HÖRD I KONGRESSVALET

Industrifackets förbundskongress 2023 med tillhörande kongressval är en möjlighet att utveckla Industrifackets organisatoriska styrka. Ett högt valdeltagande berättar om att Industrifacket har ett starkt mandat till att förhandla för medlemmarna.

– På arbetsgivarsidan följer de med hur hög röstningsprocenten blir, säger Aallosvirta.

Fackavdelningarna har blivit ombedda att diskutera strategin under hösten och göra motioner som berör strategin till kongressen.

– Jag hoppas att vi i de här motionerna kommer att se en vision om hurdan fackavdelningens roll i framtiden kommer att vara och vad som är avdelningens viktigaste uppgifter, säger Aallosvirta.

Strategin skapar riktlinjer för följande femårsperiod för hela förbundet så därför är det önskvärt att fackavdelningarna kommer mer motioner som gäller den riktning som önskar att Industrifacket går.

– Industrifacket måste ha en linje som alla framtida beslut bygger på. Det kan inte vara så att man bara tar enstaka beslut utan en helhetsbild av den linje förbundet valt. Det skulle bli en en enda röra, säger Aallosvirta.

MEDLEMSREKRYTERING ÄR EN KÄRNFRÅGA

– Vi samlar ihop människor och för tillsammans fram medlemmarnas sak på arbetsmarknaden, säger, Veli-Pekka Heino, planerare vid Industrifackets utvecklingsenhet.

Industrifackets medlemmar jobbar på fler än 11 000 olika arbetsplatser. Där utgör de förtroendevaldas och andra aktiva medlemmars verksamhet grunden för förbundet.

– Helt konkret handlar förbundets organisatoriska styrka om medlemsrekrytering och medlemmarnas verksamhet, säger Heino.

På förbundets initiativ ordnas olika typer av organiseringskampanjer, men Industrifackets personal kan inte vara överallt hela tiden.

Nu inleds ett pilotprojekt där målet är att stärka fackavdelningarnas roll på arbetsplatserna.

– Fackavdelningarna bär ansvaret för organisering och att bygga kontakter till medlemmar på lokal nivå, säger Heino.

Kriser medför ofta situationer där man mäter hur stark en organisation egentligen är. Till exempel har organiseringsgraden stigit med snabbt efter att arbetsgivarsidan skrotade systemet med branschtäckande kollektivavtal på riksnivå.

Heino anser att aktivitet är viktigt också i vardagen mellan kriser och kampanjer. Livskraftiga fackavdelningar och mångsidig verksamhet är nyckeln till att aktivera medlemmarna.