Industrifackets studerandemedlemmar Jyri Nieminen (t.v) och Alexander Anttila samt Abetarmuseet Werstas publikchef Ulla Rohunen lever sig in i fabriksarbetarnas vardag på 1890-talet. I den övre raden ser vi arbetare på Frenckells pappersfabrik. I förgrunden har vi kvinnor som arbetar på Tampellas väveri.

Välkom­men till Finlands Manc­hes­ter – ”Det förflutna löper ihop med nutiden”

9.5.2022

TEXT MEERI YLÄ-TUUHONEN
FOTO JYRKI LUUKKONEN
ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS

Två av Industri­fac­kets stude­ran­de­med­lem­mar bekan­tade sig med 200 år av industri­his­to­ria i Tammer­fors. Utställ­nin­gen erbjöd ungdo­marna mycket att tänka på.

ALEXANDER ANTTILA

Yrke­sexa­men i maskin- och produktionsteknika
Tammer­fors

JYRI NIEMINEN

Yrke­sexa­men i medie- och tryckeribranschen
Tammer­fors

Den finländska industria­li­se­rin­gen kom i gång på allvar på sågverk och hyvle­rier på 1860-talet. På den tiden var Tammer­fors en liten och livs­kraf­tig industris­tad som kalla­des Finlands Manc­hes­ter, efter den brit­tiska förebilden.

– Så Manse-benäm­nin­gen är så där gammal, kons­ta­te­rar Alexan­der Anttila.

Anttila är till­sam­mans med en annan av Industri­fac­kets stude­ran­de­med­lem­mar, Jyri Niemi­nen, på besök i Arbe­tar­museet Wers­tas utställ­ning Teol­li­suus­museo, där berät­tel­sen om hur Tammer­fors blev en industris­tad presen­te­ras. För 200 år sedan var industrin koncent­re­rad vid Tammer­fors ström.

– Nuför­ti­den finns inte lika mycket industri mitt i cent­rum, men visst finns det industri i föror­terna, säger Nieminen.

Jyri Niemi­nen bekan­tar sig med en stude­ran­des vardag på 1990-talet. ”Mina föräl­drar hade också C‑kassetter då jag var liten”.

Utställ­nin­gen gör avstamp i tiden före industria­li­se­rin­gen. Besö­karna får bekanta sig med hant­ver­kargrup­pen färgar­nas arbets­reds­kap och lära sig om hur man sorte­rade lump. I Tammer­fors blev lump till papper i hant­ver­kar­hän­der redan i slutet av 1700-talet.

Skot­ten James Finlay­son grun­dade en bomulls­fa­brik i staden 1820 och Frenc­kells pappers­fa­brik fick sin första pappers­mas­kin år 1842.

LÅNGA DAGAR, LÅGA LÖNER

Föru­tom industria­li­se­rin­gen presen­te­rar utställ­nin­gen också hur fabrik­sar­be­tar­nas vardag såg ut. På den tiden var det långa arbets­da­gar, låga löner och trånga bostä­der som känne­teck­nade livet.

Anttila läser på en tavla om att industrifö­re­tag i tiderna byggde bostä­der för person­alen för att säkra sig om att få arbetskraft.

– Om före­ta­gen idag byggde sådana bostä­der som anställda skulle ha råd med i närhe­ten av arbetsplat­sen skulle det kanske vara lättare att hitta perso­nal, funde­rar han.

För Alexan­der Anttila väcker Sarvis tvätt­fat, skopa och tvål­fo­dral minnen av mormor. Det 1921 grun­dade före­ta­get var ett av de första före­ta­gen i landet som till­ver­kade produk­ter i plast.

Niemi­nen i sin tur beun­drar fackav­del­nin­gen Tampe­reen Villa­teol­li­suus­työ­vä­kis flagga. Fackfö­re­nings­rö­rel­sen började komma igång på allvar i Finland i slutet av 1800-talet. Då grun­da­des också fackav­del­nin­gen Tampe­reen Kirja­työn­te­ki­jäin Yhdis­tys, där Niemi­nen är medlem.

– Vår fackav­del­ning fyllde nyli­gen 130 år. Den hör till de äldsta i landet, berät­tar han.

Kloc­kan på Frenc­kells pappers­fa­brik ringde alltid i början av arbetss­kif­tet, för matrast och då arbe­tet var slut för dagen. Orsa­ken var att folk på den tiden inte hade egna kloc­kar, berät­tar publikc­hef Ulla Rohu­nen på Arbe­tar­museet Werstas.

På utställ­ning berät­tas det om stor­strej­ken 1905 då arbe­tarna krävde löneför­höj­nin­gar och åtta timmars arbetsdag.

– Idag kämpar arbe­tare också för sina rättig­he­ter och genom den här kampen får man dem över­ty­gade om att det lönar sig att gå med i facket, kons­ta­te­rar Anttila.

NUTIDEN NÄRVARANDE

Utställ­nin­gen koncent­re­rar sig inte endast på gamla föremål utan besö­ka­ren kan också bekanta sig med dagens industri-Tammer­fors. Det repre­sen­te­ras bland annat av Frame­rys ljudi­so­le­rade tele­fonbås där man kan lyssna till arbetsljud.

– Det förflutna löper ihop med nuti­den. Frågor som arbets­tid, arbets­miljö, arbe­tars­kydd och lön är fort­fa­rande sådant som arbe­tare pratar om, säger Anttila och Nieminen.

Kompi­sarna har för avsikt att besöka arbe­tar­museet på nytt. Då får föräl­drar, mor- och farfö­räl­drar eller kanske någon arbets­kom­pis från prak­tikplat­sen följa med.

 

INDUSTRIMUSEET TEOLLISUUSMUSEO 

VAD? 200 år av industri­his­to­ria i Tammerfors
NÄR? Öppet ti–sö kl. 11–18
VAR? Arbe­tar­museet Wers­tas på Finlay­sons område i Tammer­fors, Väinö Linnan aukio 8

GRATIS INTRÄDE

Finland kryl­lar av utställ­nin­gar med fokus på det arbete som medlem­mar i Industri­fac­ket och dess föregån­gare jobbat med.  På Öster­bot­tens musei­por­tal finns exem­pel på flera möjliga somriga utfärdsmål. I Åboland finns till exem­pel Pargas industri­museum och geolo­giska utställ­ning, Dals­bruks bruks­museum och låsmuséet i Björkboda. 

I Nyland kan man besöka till exem­pel Fiskars museum i Rase­borg,  Arbe­tar­bos­tads­museet i Helsing­fors eller Bruks­museet i Ström­fors i Lovisa. På Ålands kultur­his­to­riska museum har den åländska industrin en given plats.