Två år av strejk på Tesla i Sverige – finländskt före­tag försatt i blockad

Den 27 okto­ber 2023 inled­des fackför­bun­det IF Metalls strejk på sju Tesla­verks­tä­der i Sverige. Det innebär att strej­ken nu pågått i drygt två år.

Facket kräver att Teslas dotter­bo­lag i Sverige, TM Sweden, förhand­lar om och skri­ver på kollek­ti­vav­tal med IF Metall som repre­sen­te­rar de verks­tad­sans­tällda. Före­ta­get vägrar göra det någons­tans i världen.

Trots små frams­teg under de senaste två åren i form av diskus­sio­ner står parterna fort­fa­rande långt från varan­dra. Det är frågan om en två till grun­den olika synsätt som står på kollisionskurs.

Verks­tads­me­ka­ni­kerna och facket vill att arbets­gi­va­ren skri­ver på kollek­ti­vav­tal och följer dess skrivningar.

Facket anser att Tesla inte vill garan­tera sina anställda årliga löne­ök­nin­gar i nivå med det så kallade ”märket” i Sverige.

Förbun­det anser också att före­ta­get inte är beredda att garan­tera någon form av arbets­tidsför­kort­ning, så som andra anställda på bilverks­tä­der har enligt kollek­ti­vav­tal. Dessu­tom råder det en tvist om pensionslösningar.

Föret­rä­dare för Tesla har konse­kvent hävdat att anställ­nings­vill­ko­ren för Tesla-anställda är bra och i flera fall även över mini­mi­nivån i kollektivavtalet.

FINLÄNDSKA KONES ANSTÄLLDA I BLOCKAD

Redan tidi­gare har bland annat medlem­mar i service- och kommu­nal­fac­ket Seko bland annat vägrat tömma soptun­norna på Teslas enhe­ter i Sverige.

I början av konflik­ten fick också svenska post­fac­ket en del global uppmärk­sam­het då facket bloc­ke­rade hante­rin­gen av regis­terplå­tar som skulle skic­kas per post till Tesla-ägare i Sverige.

Under hösten har fackför­bun­det IF Metall trap­pat upp konflik­ten genom ytter­li­gare bloc­ka­der. Det här har gällt speciellt efter att Medling­sins­ti­tu­tet medde­lat att de inte längre försö­ker medla i konflik­ten. I Sverige har Medling­sins­ti­tu­tet långt den roll som riks­med­la­ren har i Finland.

Bland annat ska anställda vid den finländska hiss­jät­ten Kone inte utföra något som helst arbete för Tesla i Sverige från och med 6 november.

Bloc­ka­den på Kone är den femtonde stridsåt­gär­den som IF Metall infört sedan början av september.

Kone har runt 1 000 anställda i Sverige.

”ETT DJUPT ANTIFACKLIGT BOLAG”

IF Metalls ordfö­rande Marie Nils­son kommen­te­rade läget i strej­ken inför tvåårs­da­gen till Dagens Arbete.

– Jag vill säga att Tesla inte är ett stac­kars litet före­tag som vi försö­ker krossa på något sätt. Utan det här är en global spelare och vi kan inte accep­tera att de ska ha andra vill­kor i Sverige än vad andra före­ta­gare har. Det här är en stor och viktig spelare, och därför behö­ver vi ta den här konflik­ten. Det är omöj­ligt för oss att göra något annat, sa Nilsson.

I höst kom German Benders bok Fron­talk­rock som hand­lar om Tesla­strej­ken ut lämpligt i bokmäs­so­ti­der. Bender är utred­ningschef för lönta­gar­tan­kes­med­jan Arena Idé i Sverige.

Elon Musks vägran att accep­tera kollek­ti­vav­tal för de anställda någons­tans i värl­den som en uttryckli­gen ideo­lo­gisk fråga – det hand­lar i första hand inte om en ekono­misk kalkyl för värl­dens rikaste människa, anser författaren.

– Tesla är ett djupt anti­fackligt bolag som har en vd och majo­ri­tet­sä­gare i Musk, som har sagt att han inte tror på idén med fackför­bund, sa Bend­ner till Dagens Arena.

Tesla inte är ett stac­kars litet före­tag som vi försö­ker krossa på något sätt.

Även på EU-nivå har det hörts kritik mot Teslas agerande i Sverige.

Kommis­sio­nä­ren för arbets­mark­nadsfrå­gor i EU, Roxana Mînzatu från Rumä­nien utta­lade sig i frågan i en intervju med Sveri­ges Radio i oktober.

– Alla inves­te­rare som kommer till Europa måste respek­tera euro­peisk stan­dard, och jag tycker att de borde skapa jobb för européer, säger hon.

På en fråga om det är viktigt att Tesla teck­nar kollek­ti­vav­tal, svarade Mînzatu tydligt:

– Precis, det är vad jag säger. Det är viktigt att vi tittar på den stan­dard som Sverige har.

I kommis­sio­nen sitter en kommis­sio­när från varje EU-land. Perso­nen bär ansvar för ett särs­kilt poli­ti­kområde. Det kan handla till exem­pel om förs­var, miljö eller arbets­mark­nad. Finlands kommis­sio­när är Henna Virk­ku­nen som ansva­rar för frågor som berör teknik och framför allt säker­hetsfrå­gor i anslut­ning till teknik.

INTE EN VANLIG KONFLIKT

Strej­ken vid Tesla i Sverige är inte bara en vanlig arbets­marknads­tvist som gäller enskilda meka­ni­ker eller andra anställda på service­verkstäder, även om facket IF Metall även själv i vissa samman­hang velat port­rät­tera saken så. Visst, det hand­lar om anställ­nings­vill­ko­ren för 130 arbetare.

Det är också frågan om en symbol­isk strid för den nordiska model­len för arbets­mark­na­den och för hur inter­na­tio­nella bolag förhål­ler sig till facklig orga­ni­se­ring och kollektivavtal.

För Tesla innebär det ökade kost­na­der och risk för imageförlust.

Genom facklig orga­ni­se­ring och sympa­tiåt­gär­der från andra fackför­bund har konflik­ten utvid­gats till att beröra anställda långt utöver den ursprungliga grup­pen meka­ni­ker i strejk på Teslas verks­tä­der i Sverige.

För Tesla innebär det ökade kost­na­der och risk för image­förlust i ett läge där före­ta­gets anseende och varu­märke redan dalat i flera opinionsundersökningar.

Dessu­tom hand­lar det för Teslas del om pröv­ning av hur före­ta­get agerar på en mark­nad som präglas av en tradi­tion på arbets­mark­na­den som kan stå i konflikt med före­ta­gets verk­sam­hets­mo­dell och defi­ni­tivt med före­ta­gets kultur.

För facket och är utma­nin­gen att lyckas förs­vara sin roll, anställ­nings­vill­kor och den nordiska model­len för arbets­mark­na­den även mot globala storfö­re­tag som

Om konflik­ten får ett slut eller fort­sät­ter att dra ut på tiden ytter­li­gare återstår att se. En sak är fort­sätt­nings­vis klar så här två år inne på Tesla-strej­ken. Sverige har hamnat i en typ av gräns­land, där en global bil­tillverkare ledd av en något excent­risk före­tags­mag­nat med i flera frågor tvive­lak­tig samhälls­syn möter en fast rotad och beprö­vad arbets­marknadskultur som bygger på förhand­lin­gar och avtal.

Det är där vi står idag. Därför håller man även i Finland ögonen på vad som händer hos grannen.