På svenska
Utredning: Höginkomsttagarna vinner – en arbetslös ensamförsörjare förlorar mest
Enligt färska beräkningar från forskningsinstitutet Labore förbättrar skattesänkningarna ytterligare den ekonomiska ställningen för hushåll med höga inkomster. Däremot förbättras inte köpkraften nämnvärt för ensamförsörjare och arbetslösa.
De skattesänkningar som regeringen genomfört gynnar särskilt familjer där med höga inkomster. Enligt exempelberäkningar från Labore förbättras köpkraften mest för höginkomsttagare och familjer med föräldrar i arbetaryrken under åren 2025–2027. Däremot är utvecklingen av köpkraften för ensamförsörjare och arbetslösa dyster.
– Exempelberäkningarna visar att inkomstskillnaderna och skillnaderna i köpkraft mellan familjer ser ut att öka. Det här beror både på regeringens ekonomiska politik och andra faktorer, sa Labores ledande forskare Milla Nyyssölä då hon presenterade sina resultat i Helsingfors i oktober.
Labore gick fram till 2021 under namnet Löntagarnas forskningsinstitut. Labore har granskat hur förändringar i arbetsinkomster, transfereringar, skatter och skattepliktiga avgifter påverkar köpkraften hos fiktiva exempelhushåll.
För varje familj har man även beräknat in även en hushållsspecifik konsumtionskorg beräknats in räkningen. Det förtydligar inflationens inverkan på hushållets ekonomi.
Exemplen visar att både inkomstskillnaderna och skillnaderna i köpkraft mellan familjer ser ut att öka.
Inkomstskillnaderna och skillnaderna i köpkraft mellan familjer ser ut att öka.
Prognoschef Juho Koistinen påminde vid presskonferensen att beräkningarna även beaktar skillnader mellan att bo i en bostad man äger och att bo på hyra. Särskilt under tidigare år har kostnadsökningen varit kraftig för bostadsägare, vilket påverkat deras köpkraft. Det här beror bland annat på höjda räntor.
På lång sikt, över mer än tio år, har utvecklingen av finländarnas köpkraft inte varit mycket att hurra för. Enligt Labores beräkningar har köpkraften för arbetarfamiljer, arbetslösa som får arbetsmarknadsstöd och pensionärspar förbättrats jämfört med år 2015. Nyyssölä påminner dock om att utvecklingen inte varit särskilt imponerande för någon.
– När man beaktar inflationen ser köpkraftsutvecklingen i Finland ut att gå långsamt för alla exempelhushåll. Den har inte förbättrats tydligt för någon, och för vissa har den till och med försämrats markant, sa Nyyssölä.
ENSAMFÖRSÖRJARE OCH ARBETSLÖSA DRABBAS HÅRDAST
Enligt Labores beräkningar är ensamförsörjare tydliga förlorare på den ekonomiska politik Petteri Orpos (Saml) regering driver. För en exempelperson, Sari, som arbetar med ett lågavlönat städarbete och är ensamstående förälder till ett barn minskade köpkraften med nästan sex procent förra året.
Även i år försvagas Saris köpkraft enligt Labores beräkningar, ökar något 2026 och minskar igen 2027. I beräkningen tjänar Sari drygt 2 500 euro i månaden.
– De två tidigare regeringarna såg till att köpkraften för ensamförsörjare som Sari inte försämrades. Men nu verkar det som att det sker, säger Nyyssölä.
– För henne påverkar särskilt nedskärningar i bostadsbidraget. Hon påverkas också av hyreshöjningar till följd av inflationen.
De som är arbetslösa upplever också en dyster köpkraftsutveckling. Särskilt dramatisk är utvecklingen för dem som varit arbetslösa en längre tid. Nedtrappningen av inkomstrelaterad arbetslöshetspenning och övergång till arbetsmarknadsstöd som betalas ut av Folkpensionsanstalten sänker inkomsten kraftigt.
– Det är förstås en svår situation. Det kan innebära att man tvingas flytta till en mindre bostad. Att sänka sin levnadsstandard kan vara svårt. 
SMÅ FÖRÄNDRINGAR FÖR ARBETANDE OCH ENSAMBOENDE
För en arbetarfamilj med två barn och en högutbildad ensamstående ser förändringarna i köpkraften positiva ut men samtidigt är utvecklingen inte stor.
För arbetarfamiljen har köpkraften förbättrats under 2024–2025, men därefter är förändringarna små.
– Deras inkomster ökar något. De påverkas också av hyresrelaterad inflation. Skatterna minskar inte nämnvärt för dem.
En högutbildad ensamstående person ser enligt Labores beräkningar en något bättre förbättring än arbetarfamiljen. En ensamstående med bostadslån har gynnats av räntesänkningar.
HÖGINKOMSTTAGARE ÄR VINNARE
De tydliga vinnarna på regeringens ekonomiska politik är höginkomsttagare. Bland Labores exempelhushåll förbättras köpkraften för ett barnlöst höginkomstpar tydligt under 2025–2026. I beräkningen tjänar mannen över 8 000 euro och kvinnan knappt 7 000 euro i månaden.
Deras köpkraft ökar enligt Labores beräkningar med 2,9 procent i år och hela 3,7 procent nästa år.
– För den här familjen utvecklades köpkraften negativt under åren 2015–2023 på grund av coronapandemin och andra orsaker. Men efter det har köpkraften förbättrats avsevärt. De är de största vinnarna, säger Nyyssölä.
Det är förstås en svår situation.
– Deras disponibla inkomster ökar nästa år med flera hundra euro. Skattesänkningen är historisk. Ingen annan av de exempelhushåll jag granskat har fått en sådan skattesänkning tidigare.
Även en tjänstemannafamilj med två barn får se att köpkraften förbättras något. En familj med måttliga inkomster och bostadslån gynnas särskilt i år av räntesänkningar. Däremot ger nästa års skatteförändringar dem knappt någon nytta.
Pensionärsparets köpkraft förbättrades tydligt ifjol tack vare indexjusteringar. I år är förändringen fortfarande klart positiv, men därefter blir utvecklingen svag.
