På svenska
Industrifackets ordförande Riku Aalto: ”Ett avtal vi klarar oss med”
Industrifackets styrelse godkände avtalsuppgörelserna i teknologiindustrin och kemiindustrin. Lönerna höjs med 8 procent på tre år. Industrifackets ordförande Riku Aalto anser att avtalen fyller de viktigaste målen som förbundet lade fram inför förhandlingarna.
Industrifackets styrelse har godkänt avtalsuppgörelsen med Teknologiindustrins arbetsgivare rf. för ett nytt kollektivavtal för teknologiindustrin.
Styrelsen godkände även förhandlingsresultaten för de tre så kallade huvudavtalen inom kemiindustrin samt avtalet för malmgruvorna. Avtalsperioden för samtliga fem avtal är tre år.
Lönerna stiger med sammanlagt 7,8 procent under tre år.
År 2025 stiger lönerna genom allmän höjning på 2,1 procent och en lokal andel på 0,4 procent som arbetsgivaren delar ut. Det innebär att den så kallade kostnadseffekten 2025 är 2,5 procent.
År 2026 stiger lönerna genom allmän höjning på 2,3 procent och en lokal andel på 0,6 procent. Det innebär att den så kallade kostnadseffekten 2025 är 2,9 procent.
År 2027 stiger lönerna med en allmän lönehöjning på 2 procent och en lokalt fördelad andel på 0,4 procent. Det innebär att den så kallade kostnadseffekten år 2027 är sammanlagt 2,4 procent.
Industrifackets styrelse godkände överenskommelserna med en bred majoritet. Rösterna föll 17 mot 4.
Efter styrelsemötet träffade ledningen för Industrifacket pressen under en träff i Helsingfors.
Industrifackets ordförande Riku Aalto anser att avtalen fyller de viktigaste målen som förbundet lade fram inför förhandlingarna.
– Vårt mål var att fylla ”köpkraftsgropen” och de här siffrorna innebär att gropen fylls. Jag gissar att det fanns förhoppningar om större siffror, nu landade vi ändå här, sa Aalto.
Facken inom Finlands fackförbunds centralförbund FFC lade inför förhandlingarna ett gemensamt mål för löneförhöjningar. Kravet för det första året var ett lönepåslag på 6 procent och en minimihöjning på 150 euro i månadslönerna. Det andra året skulle arbetstagarna få ett lönepåslag på 4 procent och minst 100 euro.
Det som var nytt för den här avtalsrörelsen är att förbunden tillsammans gick ut med sina mål när det kommer till lönepåslag. I de överenskommelser man nu gått in för påminner siffrorna om tidigare avtalsuppgörelser.
– Man kan alltid säga ”om” och ”men”, men under förhandlingarna kommer det alltid den där stunden då man helt enkelt måste göra ett avtal. Jag själv är av den åsikten att det här var rätt stund och vi gjorde upp ett avtal vi klarar oss med, sa Aalto.
Vi fick avtalsvägen hindrat flera saker som regeringen lagstiftat om.
Aalto anser att det fanns flera skrivelser i avtalsuppgörelsen för teknologiindustrin som talade för att det lönade sig för facket att visa tummen upp. Speciellt viktiga är de ändringar i avtalstexterna som innebär att de anställdas ställning inte blir svagare, som regeringen föreslagit.
– Vi fick avtalsvägen hindrat flera saker som regeringen lagstiftat om. Nu gäller lagändringarna inte fullt ut för de arbetstagare som omfattas av avtalen.
Det handlar till exempel om omställningsskyddet, tidsramen för omställningsförhandlingar och att ett vägande skäl fortsättningsvis krävs vid uppsägning av en anställd.
– När det kommer till lokala avtal har vi också fått förbättrat avtalet på det sättet att förtroendeombud inte kan förhandla om och ingå lokala avtal.
Det krävs alltså även i fortsättningen att en facklig förtroendeman för att ingå lokala avtal. Arbetarskyddsfullmäktiges rätt till att på arbetstid utföra sitt uppdrag liksom ersättningen för det höjdes också till samma nivå som för huvudförtroendemännen.
”VI HADE INTE KOMMIT SÅ HÄR LÅNGT UTAN STÖD”
Avtalsuppgörelsen innebär att strejkerna som Industrifacket tidigare aviserat i teknologi- och kemiindustrin ställs in. Industrifackets strejker har pågått kontinuerligt sedan slutet av februari.
Industrifackets ordförande Riku Aalto vill tacka medlemmar och förtroendevalda för att de orkat kämpa. Kollektivavtalsförhandlingarna började redan i höstas.
– Resan har varit lång. Jag vill tacka alla våra medlemmar och våra brödraförbund för det stöd och den hjälp vi fått, sa Aalto.
Ett avtal på tre år innebär också förutom att arbetsfred råder också att det nu finns tid för att få ordning på arbetsmarknaden.
Resan har varit lång. Jag vill tacka alla våra medlemmar och våra brödraförbund för det stöd och den hjälp vi fått.
Industrifackets vice ordförande Turja Lehtonen önskar att man i fortsättningen skulle nå överenskommelser utan att det krävs stridsåtgärder.
– Jag hoppas att vi alla riktiga parter på arbetsmarknaden skulle dra nytta av den kommande treårsperioden. Vårt arbetsmarknadssystem har varit sönder. Varje avtalsrörelse har inneburit konflikter. Det här är inte den finländska modellen. Jag anser att man ska klara av att hitta lösningar vid förhandlingsbordet, sa Lehtonen.
– Jag hoppas att arbetsgivarna har tid och möjlighet för genuina samtal så att vi tillsammans kan få vår arbetsmarknad i det skick som den var 2016 och innan det.
