Jenni Matikainen från Villmanstrand ansvarar för informationsarbetet i Industrifackets verksamhetsområde i södra Finland.

Arbets­liv­sin­for­ma­tion och nya stude­ran­de­med­lem­mar – ”Det gläder att se intres­se­rade ansikten”

TEXT ANTTI HYVÄRINEN
FOTO PATRIK LINDSTRÖM

Industri­fac­kets infor­ma­törsprak­ti­kan­ter besö­ker yrkess­ko­lor och berät­tar om facket och arbets­li­vets spel­regler. Besö­ket på Varia i Vanda var välkom­met och facket fick många nya studerandemedlemmar.

I maskin- och produk­tions­tek­ni­kens loka­ler vid yrke­sut­bil­da­ren Varias verk­sam­hetss­tälle i Sand­kulla i Vanda övar man på att mangla metallplat­tor, det vill säga böja dem till en rund form.

Timlä­ra­ren Sami Kontiai­nen instrue­rar de stude­rande att skära en 50 milli­me­ter bred remsa från en plåt som är en milli­me­ter tjock och sedan böja remsan i en cirkel med en diame­ter på 100 milli­me­ter. Det lönar sig inte att böja plåten i plåt­man­geln för många gånger.

– Manglin­gen sträc­ker ut plåten, säger Kontiainen.

Timlä­rare Sami Kontiai­nen ger instruk­tio­ner för nästa övning.

Jasper Ruot­ti­nen, som är klar med mangling­supp­gif­ten berät­tar att studierna star­tade förra veckan.

– I mili­tä­ren gjorde jag liknande jobb som pansar­vagns­mon­tör. Efter mili­tä­ren förs­tod jag att den här typen av arbete var intres­sant, berät­tar Ruottinen.

I den här branschen finns det jobb.

Erfa­ren­he­terna från de första dagarna har varit posi­tiva: maski­nerna blir bekanta och studierna är intres­santa. Ruot­ti­nen ser speciellt fram emot svets­ning och maskin­bear­bet­ning. Det kommande arbets­li­vet verkar lovande, tror han.

– Det ser bra ut. I den här branschen finns det jobb, säger Ruottinen.

Jasper Ruot­ti­nen blev intres­se­rad av studier inom maskin- och produk­tions­tek­nik i mili­tä­ren, där han tjänstg­jorde som pansarvagnsmontör.

Ruot­ti­nen berät­tar att han inte vet mycket om fackfö­re­nings­rö­rel­sen och facket. Näst i tur är Industri­fac­kets infor­ma­tions­möte i skolans auditorium.

Under info­tillfäl­let, som leds av Industri­fac­kets infor­ma­törsprak­ti­kan­ter, behand­lar man anställ­nings­vill­kor, arbet­sav­tal, stude­ran­de­med­lems­kap och medlemsförmåner.

Ett tjugo­tal stude­ran­den fyller i och lämnar in formu­lä­ret och anslu­ter sig till Industri­fac­ket som studerandemedlem.

Resul­ta­tet av övnin­gen där man manglar en metallplatta ser ut så här.

GOTT HUMÖR, VIKTIGT ARBETE

Enligt Industri­fac­kets infor­ma­törsprak­ti­kan­ter Heta Uhtio, Jenni Mati­kai­nen och Aki Harju har Varias info­tillfäl­len och infor­ma­tion­sar­bete varit posi­tiva upplevelser.

– Jag upple­ver att jag har fått bra intro­duk­tion och stöd för detta arbete. Det känns tryggt att börja infor­mera, berät­tar Uhtio.

– Jag kommer inte ihåg att denna typ av infor­ma­tion skulle ha genomförts under mina studier. Detta drev mig också till denna uppgift. Jag vill att unga ska ha bättre infor­ma­tion, säger Harju.

Heta Uhtio delar ut blan­ket­ter till stude­rande vid Varia, med vilka man kan bli stude­ran­de­med­lem i Industrifacket.

Erfa­ren­he­ten visar att ungefär hälf­ten av dem som deltar i infor­ma­tions­tillfäl­lena blir studerandemedlemmar.

– Arbe­tet känns bra när man upple­ver det vara viktigt, säger Matikainen.

Industri­fac­kets stude­ran­de­med­lems­kap är gratis och omfat­tar nästan alla fackför­bun­dets medlemsförmå­ner. Som medlemsförmån får stude­ran­dena också ett SAKKI-student­kort och de stude­ran­deförmå­ner som kortet medför.

Arbe­tet känns bra när man upple­ver det vara viktigt.

Den fyra måna­der långa prak­ti­ken som inled­des i augusti omfat­tade en intro­duk­tions­vecka i Helsingfors.

– Mottag­nin­gen har varit varm. Man känner sig som en del av arbets­ge­mens­ka­pen, berät­tar Uhtio.

Aki Harju, Heta Uhtio och Jenni Mati­kai­nen kommer att hålla infor­ma­tions­tillfäl­len vid läroans­tal­ter runt om i Finland under slutet av 2024.

FRÅN KONGRESSBESLUT TILL PRAKTIK

Orga­ni­sa­tion­som­buds­män­nen Tuomas Suih­ko­nen och Mikael Kölhi hand­le­der infor­ma­törsprak­ti­kan­terna. Att aktivt infor­mera stude­rande och rekry­tera stude­ran­de­med­lem­mar grun­dar sig på rikt­lin­jerna från Industri­fac­kets förbunds­kongress våren 2023.

– Vi följer vad medlem­marna har beslu­tat på kongres­sen, berät­tar Suihkonen.

Industri­fac­kets stra­tegi, som kongres­sen har bekräf­tat, stakar ut som mål för 2028 att största delen av stude­ran­dena inom fackför­bun­dets sekto­rer blir medlem­mar redan under studietiden.

Vi följer vad förbunds­med­lem­marna har beslu­tat på förbundsstämman.

Prak­ti­kan­terna ordnar infor­ma­tions­tillfäl­len vid läroans­tal­terna till­sam­mans med frivil­liga läroans­talt­sin­for­ma­tö­rer. Helsing­fors­bon Uhtio sköter om Industri­fac­kets verk­sam­het­sområde i Nyland, Vill­man­strand­bon Mati­kai­nen sköter om södra Finland och Harju som är från Brahes­tad sköter om norra Finland.

– Prak­ti­kan­terna ansva­rar för läroans­tal­terna i sina egna områ­den, berät­tar Köln.

DET FINNS EN EFTERFRÅGAN PÅ INFORMATION

Prak­ti­kan­terna reflek­te­rar utifrån sina egna erfa­ren­he­ter över beho­vet av mer utbild­ning i arbets­li­vets grun­der i grunds­ko­lan och på andra stadiet, till exem­pel om fackförbunden.

– Arbetsplat­sens huvudfört­roen­de­man frågade om jag vill bli medlem. Det hade varit bra om man efter studierna hade vetat vad en huvudfört­roen­de­man är, minns Mati­kai­nen om sin första kontakt med fackförbunden.

Många unga vet inte att löner och andra anställ­nings­vill­kor har uppnåtts till­sam­mans med kollek­tiv styrka.

– Jag anser att man borde prata mer om de här frågorna, kons­ta­te­rar Harju.

– Infor­ma­tion­sar­be­tet känns viktigt efter­som största delen av stude­ran­dena inte vkän­ner till facket, säger Uhtio.

Infor­ma­tion­sar­be­tet känns viktigt efter­som största delen av stude­ran­dena inte vet om fackförbunden.

Läroans­tal­terna har tagit emot fackför­bun­dets infor­ma­tions­tillfäl­len med glädje.

– Man märker att lärarna blir glada när vi kontak­tar dem, berät­tar Matikainen.

Även stude­ran­dena har varit respekt­fulla och atmosfä­ren har varit bra.

– Man blir väldigt glad när man ser intres­se­rade ansik­ten framför sig i salen, säger Matikainen.

Leevi Rainet­salo bedö­mer svets­fo­gens kvalitet.

FRÅN BYGGPLATSEN TILL SVETSARE

Efter infor­ma­tions­tillfäl­let och målti­den åter­vän­der vi till under­vis­nings­lo­ka­lerna. Bakom skydds­gar­di­nen vid svetss­ta­tio­nen syns en ljusbåge när andraårss­tu­de­rande Leevi Rainet­salo övar på att svetsa.

- Här finns högklas­siga svets­mas­ki­ner, både gamla model­ler och helt nya. Med dessa får man prova på allting, säger Rainetsalo.

Han har tidi­gare avlagt en yrke­sexa­men i byggbranschen och arbe­tat som betongarmerare.

– I byggbranschen är situa­tio­nen så dålig att jag var tvun­gen att hitta ett annat yrke.

Inom metal­lin­dustrin ser syssel­sätt­nings­lä­get bättre ut.

– Meyer får nya fartygs­bes­täll­nin­gar, så där finns det jobb, anger Rainet­salo som ett exempel.

Leevi Rainet­salo sökte ett nytt yrke efter­som syssel­sätt­nings­lä­get på byggbranschen är dåligt.

Rainet­salo är medlem i Bygg­nadsför­bun­det, men i fort­sätt­nin­gen bestäm­mer arbet­supp­gif­terna medlemskapet.

– Om jag börjar jobba heltid som svet­sare är det bättre att bli medlem i Industrifacket.

Medlems­ka­pet ger trygg­het bland annat om man råkar bli arbetslös.

– I skolan får man en grun­didé, men på jobbet förstår man vad fackför­bun­den finns till för, säger Rainetsalo.

Förs­taårss­tu­de­rande Sami Malmila förbö­jer en metallplatta så att den kan manglas rund.

INFORMATION OM FACKET HEMIFRÅN

Sami Malmila, som nyss inlett sina studier på Varia, berät­tar att en famil­je­med­lem fick honom att söka sig till maskin- och produktionsteknik.

– Svets­ning är mest intres­se­rad just nu. Det kunde even­tuellt bli mitt yrke, säger Malmila.

I skolan behand­lade man fackför­bun­den ganska lite. Om de behand­la­des gjor­des det ytligt.

Malmila fyllde i blan­ket­ten och blev stude­ran­de­med­lem vid ett av Industri­fac­kets informationstillfällen.

– Fackför­bun­dets besök var mycket bra. Besö­ken erbju­der infor­ma­tion som nödvän­digt­vis inte finns online.

Sami Malmila berät­tar att hans famil­je­med­lem­mar har lärt honom om fackförbunden.

Malmila har lärt sig grun­derna i fackfö­re­nings­rö­rel­sen hemma.

– I skolan behand­lade man fackför­bun­den ganska lite. Om de behand­la­des gjor­des det ytligt. Jag har fått djupare infor­ma­tion från mina familjemedlemmar.

Andraårss­tu­de­rande Marcus Forsel förbe­re­der sig för att öva svetsning.

FÖR PROFFS FINNS DET JOBB

Andraårss­tu­de­rande Marcus Forsel har åter­vänt till studierna efter ett mellanår i militären.

– Det känns bra. Under­vis­nin­gen är högklas­sig och man får jobba självs­tän­digt, säger Forsel.

Hjäl­pen är nära när man har frågor eller behö­ver få sin arbetspres­ta­tion utvärderad.

När du har lärt dig göra en högklas­sig svets­fog kan du specia­li­sera sig.

– Allt funge­rar. Vår utrust­ning är väl underhål­len och vi lär också ut hur svet­sa­ren kan underhålla sin utrust­ning själv.

Forsel har också över­vägt vidare studier och att specia­li­sera sig som undervattenssvetsare.

– Här får du goda grund­läg­gande färdig­he­ter i svets­ning. När du har lärt dig göra en högklas­sig svets­fog kan du specia­li­sera sig.

Enligt Marcus Forsel når fackför­bun­den unga bland annat genom att besöka läroans­tal­terna och kommu­nicera på sociala medier.

Han är över­ty­gad om att hans karriär kommer igång efter studierna.

– Det finns en hel del jobb inom metal­lin­dustrin och arbetsplat­serna behö­ver svet­sare. Om du kan utföra arbet­supp­gif­terna och har behö­rig­he­terna får du nog jobb.

Forsel deltog i Industri­fac­kets infor­ma­tions­tillfälle under sitt första studieår. Enligt honom borde fackför­bun­den infor­mera unga i flera kanaler.

– Sociala medier är säkert det bästa sättet att nå unga på. Till exem­pel Insta­gram är mycket popu­lär, säger Forsel.

Studie­hand­le­dare Sirpa Latva­koski anser att fackför­bun­dens besök vid läroans­tal­terna är viktiga.

FACKFÖRBUNDENS BESÖK ÄR VIKTIGA

Studie­hand­le­dare Sirpa Latva­koski från Varia berät­tar att fackför­bun­den besö­ker yrkes­högs­ko­lan regelbundet.

– Dessa besök är viktiga. Bland stude­ran­dena finns stude­ran­den som kommer direkt från grunds­ko­lan. De vet knap­past mycket om fackför­bun­den, säger Latvakoski.

I grunds­ko­lan har samhälls­lära en ganska liten roll, och läro­kur­sen är inte stor inom yrkess­tu­dierna heller.

– Det finns en obli­ga­to­risk kurs i samhälls­kuns­kap. Det är väldigt lite.

Man ser tydligt att vissa stude­ran­den har fackför­bunds­med­lem­mar hemma och andra inte.

– Vissa föräl­drar är upplysta och kan vägleda sina barn.

Det finns en obli­ga­to­risk kurs i samhälls­kuns­kap. Det är väldigt lite.

Arbete inom teknikbranschen utförs vanligt­vis i fabri­ker och på arbetsplat­ser, och dessa är inte till­gängliga till exem­pel i grunds­ko­lans arbets­liv­so­rien­te­ring. Alla unga vet inte om hurdant arbe­tet inom teknikbranschen är i praktiken.

Enligt Latva­koski är det viktigt att grunds­ko­lee­le­ver får besöka yrkeshögskolorna.

– De som deltar på besö­ken vet vart de ansöker.

Varia delar också med sig infor­ma­tion under skolbesöken.

– Förra året inledde vi Varia Tour. Till exem­pel besökte verks­tads­me­ka­ni­ker inom maskin- och produk­tions­tek­nik grunds­ko­lor och visade sina dato­rer och 3D-printrar.

Timlä­rare Jarkko Saari­koski anser att profes­sio­nella lärare har liknande uppgif­ter som idrottstränare.

UNGA OCH VUXNA TILLSAMMANS

Jarkko Saari­koski, en timlä­rare inom maskin- och produk­tions­tek­nik, säger att början på skolå­ret tradi­tio­nellt är en hektisk tid. Stude­ran­de­nas kompe­ten­ser kart­läggs så att övnin­gar inte är för svåra eller lätta.

– Perso­na­li­se­rin­gen medför normal brådska. Det kräver att man stan­nar upp med stude­ran­den, berät­tar Saarikoski.

Nyli­gen skedde en stor reform i yrke­sut­bild­nin­gen där studierna för unga före­na­des med vuxenstudierna.

– Det var bra för de unga. De unga får bra kuns­kap av dem som redan har erfa­ren­het av arbetslivet.

Det är nödvän­digt att fackför­bund och arbets­gi­vare berät­tar om arbets­li­vet genast i början av studierna.

Besö­ken av repre­sen­tan­ter för arbets­mark­nad­sor­ga­ni­sa­tio­nerna ökar också kunskapen.

– Det är självklart nödvän­digt att fackför­bun­den och arbets­gi­varna berät­tar om arbets­li­vet genast i början av studierna.

Saari­koski jämför yrkes­lä­rar­nas arbete med arbe­tet som idrott­strä­nare. Arbe­tet inom maskin- och produk­tions­tek­nik kräver upprep­ning och hastig­het, liksom många idrottsgrenar.

– Vi spar­rar och är mer som tränare än lärare. Frågorna inom idrott­strä­ning gäller ganska bra även här, säger Saarikoski.

FRÅN TEORI TILL PRAKTIK

Studierna börjar med en tio veckor lång period på läroans­tal­ten och fort­sät­ter på arbetsplat­serna med ett utbild­ning­sav­tal i tio veckor. Saari­koski bedö­mer att samar­be­tet med arbetsplat­serna har funge­rat bra, även om det kan uppstå konkur­rens om samarbetsföretagen.

– Utma­nin­gen är att vi har även andra läroans­tal­ter i detta område, säger Saarikoski.

Planen är att förlänga den inle­dande perio­den på läroans­tal­ten, så att stude­ran­dena skulle ha bättre förut­sätt­nin­gar att gå till företagen.

– Stude­ran­dena har klarat sig ganska bra, men vi vill utveckla kvali­te­ten på undervisningen.

Grun­dut­rust­nin­gen ska vara sådan att den mots­va­rar arbetslivet.

Modern utrust­ning bidrar också till högklas­sig undervisning.

– Grun­dut­rust­nin­gen ska vara sådan att den mots­va­rar arbets­li­vet. Utrust­nin­gen kommer att uppda­te­ras. Där finns tio nya svets­mas­ki­ner i sina förpack­nin­gar, säger Saari­koski och pekar på den intil­lig­gande hallen.

Arbets­li­vet är grun­den för under­vis­nin­gen: målet är att överföra lärar­nas färdig­he­ter till stude­ran­dena genom praxis.

– Teori är nödvän­digt, men vi tar den från klass­rum­met hit så fort som möjligt, berät­tar Saarikoski.

 

Arbetsro efter­ly­ses

Yrke­sut­bild­nin­gen har levt i en omvälv­ning de senaste åren. Refor­men av yrke­sut­bild­nin­gen, som genomför­des 2018, har före­nat utbild­nin­gen för unga med vuxe­nut­bild­nin­gen och ökat på lärande i arbets­li­vet. Refor­men är fort­fa­rande inte helt klar.

Samti­digt har man juste­rat finan­sie­rin­gen både uppåt och neråt. Rege­rin­gen Sipilä gjorde stora neds­kär­nin­gar i utbild­nin­gen, rege­rin­gen Marin åters­tällde en del av finan­sie­rin­gen och nu skär rege­rin­gen Orpo-Purra ner 120 miljo­ner euro i den årliga finan­sie­rin­gen för yrkesutbildningen.

Eero Löytö­mäki

– Yrke­sut­bild­nin­gen har inte haft arbetsro på en mycket lång tid, säger Eero Löytö­mäki, utbild­nings­po­li­tisk sakkun­nig vid Industrifacket.

Neds­kär­nin­garna riktas mot vuxens­tu­de­ran­den, dvs. de som redan har en examen. Samti­digt lider teknikbranschen av brist på arbets­kraft, vilket man borde motar­beta också med branschbytare.

– Den unga åldersklas­sen är så liten att den inte täcker pensio­ne­rin­gar, berät­tar Löytömäki.

VUXENUTBILDNINGEN ÅTSRAMAS

Intres­se­be­va­ka­ren för utbild­ning­sa­nord­nare, AMKE ry, har upps­kat­tat att neds­kär­nin­garna innebär 11 000 färre vuxens­tu­de­rande, som har kunnat uppda­tera sin kompe­tens inför det förän­der­liga arbetslivet.

– I struk­turfö­rändrin­gen borde man utbilda männis­kor i nya yrken, men nu blir det svårare, säger Löytömäki.

Samti­digt har rege­rin­gen avskaf­fat vuxenutbildningsstödet.

– Rege­rin­gens utbild­nings­po­li­tik innebär att vuxe­nut­bild­nin­gen åtstramas.

Neds­kär­nin­garna träf­far vuxna men gäller hela systemet.

Stude­rande som stude­rar för sin första examen har lämnats utanför neds­kär­nin­garna, men det är inte lätt att dra grän­sen efter­som unga och vuxna stude­rar tillsammans.

– Neds­kär­nin­garna träf­far vuxna men berör hela systemet.

Lärande i arbets­li­vet spelar en viktig roll i ungas utbild­ning. Samar­be­tet mellan skolor och arbetsplat­ser avgör däre­mot utbild­nin­gens kvalitet.

– Hinner skolorna utbilda arbetsplatshand­le­dare och hur väl funge­rar samar­be­tet när bespa­rin­garna leder till en fruk­tans­värd brådska, frågar Löytömäki.

ARBETSMARKNADSLÄRA FRÅN FACKFÖRBUNDEN

Utma­nin­garna med yrke­sut­bild­nin­gen är stora, men enligt Löytö­mäki har utbild­ning­sa­nord­narna utfört sina uppgif­ter med ära.

– Yrke­sut­bild­nin­gen är bättre än sitt rykte. För det mesta produce­rar den kvalitet.

Fackför­bun­den löser unders­kot­tet som inte har fått plats i officiella läropla­ner eller som man inte har velat införa i dem.

Under­vis­nin­gen i arbets­livsfär­dig­he­ter kunde göras mer omfat­tande. Stude­rande som kommer direkt ur grunds­ko­lan och andra stadiet har nödvän­digt­vis inte en heltäc­kande bild av arbets­mark­na­den, fackför­bun­den och kollektivavtal.

– Fackför­bun­den löser unders­kot­tet som inte har fått plats i officiella läropla­ner eller som man inte har velat införa i dem.

Industri­fac­kets läroans­talt­sin­for­ma­tö­rer löser unders­kot­tet genom att besöka läroans­tal­ter och berät­tar om grun­derna i arbetslivet.

– Vi är en aktör med ett samhäl­le­ligt ansvar som vill att stude­ran­dena ska klara sig i arbets­li­vet, säger Löytömäki.