Arbetslivsinformation och nya studerandemedlemmar – ”Det gläder att se intresserade ansikten”

I maskin- och produktionsteknikens lokaler vid yrkesutbildaren Varias verksamhetsställe i Sandkulla i Vanda övar man på att mangla metallplattor, det vill säga böja dem till en rund form.

Timläraren Sami Kontiainen instruerar de studerande att skära en 50 millimeter bred remsa från en plåt som är en millimeter tjock och sedan böja remsan i en cirkel med en diameter på 100 millimeter. Det lönar sig inte att böja plåten i plåtmangeln för många gånger.

– Manglingen sträcker ut plåten, säger Kontiainen.

Jasper Ruottinen, som är klar med manglingsuppgiften berättar att studierna startade förra veckan.

– I militären gjorde jag liknande jobb som pansarvagnsmontör. Efter militären förstod jag att den här typen av arbete var intressant, berättar Ruottinen.

I den här branschen finns det jobb.

Erfarenheterna från de första dagarna har varit positiva: maskinerna blir bekanta och studierna är intressanta. Ruottinen ser speciellt fram emot svetsning och maskinbearbetning. Det kommande arbetslivet verkar lovande, tror han.

– Det ser bra ut. I den här branschen finns det jobb, säger Ruottinen.

Ruottinen berättar att han inte vet mycket om fackföreningsrörelsen och facket. Näst i tur är Industrifackets informationsmöte i skolans auditorium.

Under infotillfället, som leds av Industrifackets informatörspraktikanter, behandlar man anställningsvillkor, arbetsavtal, studerandemedlemskap och medlemsförmåner.

Ett tjugotal studeranden fyller i och lämnar in formuläret och ansluter sig till Industrifacket som studerandemedlem.

GOTT HUMÖR, VIKTIGT ARBETE

Enligt Industrifackets informatörspraktikanter Heta Uhtio, Jenni Matikainen och Aki Harju har Varias infotillfällen och informationsarbete varit positiva upplevelser.

– Jag upplever att jag har fått bra introduktion och stöd för detta arbete. Det känns tryggt att börja informera, berättar Uhtio.

– Jag kommer inte ihåg att denna typ av information skulle ha genomförts under mina studier. Detta drev mig också till denna uppgift. Jag vill att unga ska ha bättre information, säger Harju.

Erfarenheten visar att ungefär hälften av dem som deltar i informationstillfällena blir studerandemedlemmar.

– Arbetet känns bra när man upplever det vara viktigt, säger Matikainen.

Industrifackets studerandemedlemskap är gratis och omfattar nästan alla fackförbundets medlemsförmåner. Som medlemsförmån får studerandena också ett SAKKI-studentkort och de studerandeförmåner som kortet medför.

Arbetet känns bra när man upplever det vara viktigt.

Den fyra månader långa praktiken som inleddes i augusti omfattade en introduktionsvecka i Helsingfors.

– Mottagningen har varit varm. Man känner sig som en del av arbetsgemenskapen, berättar Uhtio.

FRÅN KONGRESSBESLUT TILL PRAKTIK

Organisationsombudsmännen Tuomas Suihkonen och Mikael Kölhi handleder informatörspraktikanterna. Att aktivt informera studerande och rekrytera studerandemedlemmar grundar sig på riktlinjerna från Industrifackets förbundskongress våren 2023.

– Vi följer vad medlemmarna har beslutat på kongressen, berättar Suihkonen.

Industrifackets strategi, som kongressen har bekräftat, stakar ut som mål för 2028 att största delen av studerandena inom fackförbundets sektorer blir medlemmar redan under studietiden.

Vi följer vad förbundsmedlemmarna har beslutat på förbundsstämman.

Praktikanterna ordnar informationstillfällen vid läroanstalterna tillsammans med frivilliga läroanstaltsinformatörer. Helsingforsbon Uhtio sköter om Industrifackets verksamhetsområde i Nyland, Villmanstrandbon Matikainen sköter om södra Finland och Harju som är från Brahestad sköter om norra Finland.

– Praktikanterna ansvarar för läroanstalterna i sina egna områden, berättar Köln.

DET FINNS EN EFTERFRÅGAN PÅ INFORMATION

Praktikanterna reflekterar utifrån sina egna erfarenheter över behovet av mer utbildning i arbetslivets grunder i grundskolan och på andra stadiet, till exempel om fackförbunden.

– Arbetsplatsens huvudförtroendeman frågade om jag vill bli medlem. Det hade varit bra om man efter studierna hade vetat vad en huvudförtroendeman är, minns Matikainen om sin första kontakt med fackförbunden.

Många unga vet inte att löner och andra anställningsvillkor har uppnåtts tillsammans med kollektiv styrka.

– Jag anser att man borde prata mer om de här frågorna, konstaterar Harju.

– Informationsarbetet känns viktigt eftersom största delen av studerandena inte vkänner till facket, säger Uhtio.

Informationsarbetet känns viktigt eftersom största delen av studerandena inte vet om fackförbunden.

Läroanstalterna har tagit emot fackförbundets informationstillfällen med glädje.

– Man märker att lärarna blir glada när vi kontaktar dem, berättar Matikainen.

Även studerandena har varit respektfulla och atmosfären har varit bra.

– Man blir väldigt glad när man ser intresserade ansikten framför sig i salen, säger Matikainen.

FRÅN BYGGPLATSEN TILL SVETSARE

Efter informationstillfället och måltiden återvänder vi till undervisningslokalerna. Bakom skyddsgardinen vid svetsstationen syns en ljusbåge när andraårsstuderande Leevi Rainetsalo övar på att svetsa.

– Här finns högklassiga svetsmaskiner, både gamla modeller och helt nya. Med dessa får man prova på allting, säger Rainetsalo.

Han har tidigare avlagt en yrkesexamen i byggbranschen och arbetat som betongarmerare.

– I byggbranschen är situationen så dålig att jag var tvungen att hitta ett annat yrke.

Inom metallindustrin ser sysselsättningsläget bättre ut.

– Meyer får nya fartygsbeställningar, så där finns det jobb, anger Rainetsalo som ett exempel.

Rainetsalo är medlem i Byggnadsförbundet, men i fortsättningen bestämmer arbetsuppgifterna medlemskapet.

– Om jag börjar jobba heltid som svetsare är det bättre att bli medlem i Industrifacket.

Medlemskapet ger trygghet bland annat om man råkar bli arbetslös.

– I skolan får man en grundidé, men på jobbet förstår man vad fackförbunden finns till för, säger Rainetsalo.

INFORMATION OM FACKET HEMIFRÅN

Sami Malmila, som nyss inlett sina studier på Varia, berättar att en familjemedlem fick honom att söka sig till maskin- och produktionsteknik.

– Svetsning är mest intresserad just nu. Det kunde eventuellt bli mitt yrke, säger Malmila.

I skolan behandlade man fackförbunden ganska lite. Om de behandlades gjordes det ytligt.

Malmila fyllde i blanketten och blev studerandemedlem vid ett av Industrifackets informationstillfällen.

– Fackförbundets besök var mycket bra. Besöken erbjuder information som nödvändigtvis inte finns online.

Malmila har lärt sig grunderna i fackföreningsrörelsen hemma.

– I skolan behandlade man fackförbunden ganska lite. Om de behandlades gjordes det ytligt. Jag har fått djupare information från mina familjemedlemmar.

FÖR PROFFS FINNS DET JOBB

Andraårsstuderande Marcus Forsel har återvänt till studierna efter ett mellanår i militären.

– Det känns bra. Undervisningen är högklassig och man får jobba självständigt, säger Forsel.

Hjälpen är nära när man har frågor eller behöver få sin arbetsprestation utvärderad.

När du har lärt dig göra en högklassig svetsfog kan du specialisera sig.

– Allt fungerar. Vår utrustning är väl underhållen och vi lär också ut hur svetsaren kan underhålla sin utrustning själv.

Forsel har också övervägt vidare studier och att specialisera sig som undervattenssvetsare.

– Här får du goda grundläggande färdigheter i svetsning. När du har lärt dig göra en högklassig svetsfog kan du specialisera sig.

Han är övertygad om att hans karriär kommer igång efter studierna.

– Det finns en hel del jobb inom metallindustrin och arbetsplatserna behöver svetsare. Om du kan utföra arbetsuppgifterna och har behörigheterna får du nog jobb.

Forsel deltog i Industrifackets informationstillfälle under sitt första studieår. Enligt honom borde fackförbunden informera unga i flera kanaler.

– Sociala medier är säkert det bästa sättet att nå unga på. Till exempel Instagram är mycket populär, säger Forsel.

FACKFÖRBUNDENS BESÖK ÄR VIKTIGA

Studiehandledare Sirpa Latvakoski från Varia berättar att fackförbunden besöker yrkeshögskolan regelbundet.

– Dessa besök är viktiga. Bland studerandena finns studeranden som kommer direkt från grundskolan. De vet knappast mycket om fackförbunden, säger Latvakoski.

I grundskolan har samhällslära en ganska liten roll, och lärokursen är inte stor inom yrkesstudierna heller.

– Det finns en obligatorisk kurs i samhällskunskap. Det är väldigt lite.

Man ser tydligt att vissa studeranden har fackförbundsmedlemmar hemma och andra inte.

– Vissa föräldrar är upplysta och kan vägleda sina barn.

Det finns en obligatorisk kurs i samhällskunskap. Det är väldigt lite.

Arbete inom teknikbranschen utförs vanligtvis i fabriker och på arbetsplatser, och dessa är inte tillgängliga till exempel i grundskolans arbetslivsorientering. Alla unga vet inte om hurdant arbetet inom teknikbranschen är i praktiken.

Enligt Latvakoski är det viktigt att grundskoleelever får besöka yrkeshögskolorna.

– De som deltar på besöken vet vart de ansöker.

Varia delar också med sig information under skolbesöken.

– Förra året inledde vi Varia Tour. Till exempel besökte verkstadsmekaniker inom maskin- och produktionsteknik grundskolor och visade sina datorer och 3D-printrar.

UNGA OCH VUXNA TILLSAMMANS

Jarkko Saarikoski, en timlärare inom maskin- och produktionsteknik, säger att början på skolåret traditionellt är en hektisk tid. Studerandenas kompetenser kartläggs så att övningar inte är för svåra eller lätta.

– Personaliseringen medför normal brådska. Det kräver att man stannar upp med studeranden, berättar Saarikoski.

Nyligen skedde en stor reform i yrkesutbildningen där studierna för unga förenades med vuxenstudierna.

– Det var bra för de unga. De unga får bra kunskap av dem som redan har erfarenhet av arbetslivet.

Det är nödvändigt att fackförbund och arbetsgivare berättar om arbetslivet genast i början av studierna.

Besöken av representanter för arbetsmarknadsorganisationerna ökar också kunskapen.

– Det är självklart nödvändigt att fackförbunden och arbetsgivarna berättar om arbetslivet genast i början av studierna.

Saarikoski jämför yrkeslärarnas arbete med arbetet som idrottstränare. Arbetet inom maskin- och produktionsteknik kräver upprepning och hastighet, liksom många idrottsgrenar.

– Vi sparrar och är mer som tränare än lärare. Frågorna inom idrottsträning gäller ganska bra även här, säger Saarikoski.

FRÅN TEORI TILL PRAKTIK

Studierna börjar med en tio veckor lång period på läroanstalten och fortsätter på arbetsplatserna med ett utbildningsavtal i tio veckor. Saarikoski bedömer att samarbetet med arbetsplatserna har fungerat bra, även om det kan uppstå konkurrens om samarbetsföretagen.

– Utmaningen är att vi har även andra läroanstalter i detta område, säger Saarikoski.

Planen är att förlänga den inledande perioden på läroanstalten, så att studerandena skulle ha bättre förutsättningar att gå till företagen.

– Studerandena har klarat sig ganska bra, men vi vill utveckla kvaliteten på undervisningen.

Grundutrustningen ska vara sådan att den motsvarar arbetslivet.

Modern utrustning bidrar också till högklassig undervisning.

– Grundutrustningen ska vara sådan att den motsvarar arbetslivet. Utrustningen kommer att uppdateras. Där finns tio nya svetsmaskiner i sina förpackningar, säger Saarikoski och pekar på den intilliggande hallen.

Arbetslivet är grunden för undervisningen: målet är att överföra lärarnas färdigheter till studerandena genom praxis.

– Teori är nödvändigt, men vi tar den från klassrummet hit så fort som möjligt, berättar Saarikoski.

Arbetsro efterlyses

Samtidigt har man justerat finansieringen både uppåt och neråt. Regeringen Sipilä gjorde stora nedskärningar i utbildningen, regeringen Marin återställde en del av finansieringen och nu skär regeringen Orpo-Purra ner 120 miljoner euro i den årliga finansieringen för yrkesutbildningen.

– Yrkesutbildningen har inte haft arbetsro på en mycket lång tid, säger Eero Löytömäki, utbildningspolitisk sakkunnig vid Industrifacket.

Nedskärningarna riktas mot vuxenstuderanden, dvs. de som redan har en examen. Samtidigt lider teknikbranschen av brist på arbetskraft, vilket man borde motarbeta också med branschbytare.

– Den unga åldersklassen är så liten att den inte täcker pensioneringar, berättar Löytömäki.

VUXENUTBILDNINGEN ÅTSRAMAS

Intressebevakaren för utbildningsanordnare, AMKE ry, har uppskattat att nedskärningarna innebär 11 000 färre vuxenstuderande, som har kunnat uppdatera sin kompetens inför det föränderliga arbetslivet.

– I strukturförändringen borde man utbilda människor i nya yrken, men nu blir det svårare, säger Löytömäki.

Samtidigt har regeringen avskaffat vuxenutbildningsstödet.

– Regeringens utbildningspolitik innebär att vuxenutbildningen åtstramas.

Nedskärningarna träffar vuxna men gäller hela systemet.

Studerande som studerar för sin första examen har lämnats utanför nedskärningarna, men det är inte lätt att dra gränsen eftersom unga och vuxna studerar tillsammans.

– Nedskärningarna träffar vuxna men berör hela systemet.

Lärande i arbetslivet spelar en viktig roll i ungas utbildning. Samarbetet mellan skolor och arbetsplatser avgör däremot utbildningens kvalitet.

– Hinner skolorna utbilda arbetsplatshandledare och hur väl fungerar samarbetet när besparingarna leder till en fruktansvärd brådska, frågar Löytömäki.

ARBETSMARKNADSLÄRA FRÅN FACKFÖRBUNDEN

Utmaningarna med yrkesutbildningen är stora, men enligt Löytömäki har utbildningsanordnarna utfört sina uppgifter med ära.

– Yrkesutbildningen är bättre än sitt rykte. För det mesta producerar den kvalitet.

Fackförbunden löser underskottet som inte har fått plats i officiella läroplaner eller som man inte har velat införa i dem.

Undervisningen i arbetslivsfärdigheter kunde göras mer omfattande. Studerande som kommer direkt ur grundskolan och andra stadiet har nödvändigtvis inte en heltäckande bild av arbetsmarknaden, fackförbunden och kollektivavtal.

– Fackförbunden löser underskottet som inte har fått plats i officiella läroplaner eller som man inte har velat införa i dem.

Industrifackets läroanstaltsinformatörer löser underskottet genom att besöka läroanstalter och berättar om grunderna i arbetslivet.

– Vi är en aktör med ett samhälleligt ansvar som vill att studerandena ska klara sig i arbetslivet, säger Löytömäki.