Arbets­mil­jö­en­he­ten hjäl­per, ger råd och stöd­jer i arbetsmiljöfrågor

– Industri­fac­kets arbets­mil­jö­en­het omfat­tar arbe­tars­kydd och arbetshälsa och hur det här förs till arbetsplat­serna. Dessu­tom utvecklar vår enhet arbets­li­vet på många olika sätt och i många olika arbetsgrup­per genom lags­tift­nin­gen. Vi har även många ären­den som berör den sociala trygg­he­ten och social­po­li­tiska frågor på vårt bord, säger Vesa Kota­viita, chef för arbetsmiljöenheten.

– Dessu­tom tar vi hand om jäms­tälld­hets- och lika­be­hand­lings­re­la­te­rade ären­den och främ­jar dem på många olika sätt i samar­bete med fackets arbets­miljö- och jämställdhetssektion.

Arbets­mil­jö­en­he­ten har ett nära samar­bete med fackets intres­se­be­vak­nings­sek­to­rer. Enhe­ten stöder kollek­tivför­hand­lin­gar genom enhe­tens cent­rala frågor och deltar i utar­be­tan­det av fackets riktlinjer.

– Vi har nära kontakt med arbe­tars­kydds­full­mäk­tige och de kontak­tar oss. Dessu­tom är vi en stor anord­nare av olika utbild­nin­gar både på Murikka-insti­tu­tet och i fackavdelningarna.

Industri­fac­kets arbets­mil­jö­en­het omfat­tar arbe­tars­kydd och arbetshälsa och att dessa förs till arbetsplatsen.

Arbets­mil­jö­en­he­tens verk­sam­het syns konkret för medlem­marna, till exem­pel genom rådgiv­ning i frågor som gäller arbets­miljö och social trygg­het. Det är frågan om en service som erbjuds dagli­gen. Jouren hjäl­per, ger råd och stöder medlem­mar och arbets­ge­mens­ka­per i olika arbets­mil­jöfrå­gor och sociala frågor.

– Medlem­marna får infor­ma­tion om arbe­tars­kydd via arbe­tars­kydds­full­mäk­tige och annan kommu­ni­ka­tion från vår enhet. Oavsett om det gäller skydd­sut­rust­ning eller arbete i en varm miljö. Dessu­tom möjlig­gör vi juri­disk hjälp till medlem­marna när det gäller allvar­liga arbetsolyckor.

ARBETSMILJÖN I FÖRÄNDRING

Enligt Kota­viita har nivån på arbe­tars­kyd­det på arbetsplat­ser som hör till Industri­fac­kets avtalsbranscher genom åren blivit bättre, men det finns fort­fa­rande mycket kvar att göra. Skill­na­der mellan arbetsplat­serna har blivit större, anser Kotaviita.

– Det finns före­tag som sköter sig. Där går man igenom arbe­tars­kyddsfrå­gor dagli­gen. Man utre­der faror och gör risk­be­döm­ning. Men det finns fort­fa­rande före­tag där det är dåligt ställt. De här före­ta­gen vidtar endast korri­ge­rande åtgär­der när något inträf­far. Lags­tad­gade former av framförhål­lande verk­sam­het saknas. Man lever mitt bland faror och riskerna i arbets­mil­jön är stän­digt närvarande.

Det finländska arbets­li­vet förän­dras och det påver­kar också arbe­tars­kyd­det. Enligt Kota­viita förän­dras begrep­pet arbe­tars­kydd också av förändrin­garna i kraven på hur arbe­tet utförs.

– Det blir allt vikti­gare att ta hänsyn till arbe­tets psyko­sociala belast­nings­fak­to­rer. Digi­ta­li­se­ring, robo­tik och arti­ficiell intel­li­gens förän­drar männis­kors sätt att arbeta och påver­kar också arbe­tars­kyd­det, säger Kotaviita.

– I fram­ti­dens arbete kommer kogni­tiva fakto­rer som minne, tänkande och infor­ma­tions­han­te­ring att spela en allt­mer cent­ral roll i arbe­tars­kyd­det. Att säkers­tälla arbets­ta­gar­nas kompe­tens och att utföra arbe­tet på ett säkert sätt måste säkers­täl­las på arbetsplatsen.

Arti­keln finns på nio språk i Tekijä-webbtidningen!