Bastutrend i USA håller jobben kvar i Hangö

Höstvinden blåser hårt från havet på och söker sig under rocken. Det är vid sådan här tillfällen det skulle smaka med bastu, men nu är det inte riktigt läge för det.

Vice huvudförtroendeman Eeva Kärkkäinen och arbetarskyddsfullmäktige Eija Lehtola tillsammans med fabrikschef Ben Jansson visar Tekijä runt på fabriken.

Här på Tulludden i Hangö har det tillverkats bastuugnar under flera olika namn genom åren. Det som kanske är bekantast är Helo.

Även mer bildligt blåser det nya vindar i Hangö. I somras fick företaget en ny ägare då den amerikanska välmåendekoncernen Watkins Wellness tog över.

Det är frågan om ett dotterbolag till den amerikanska tillverkningsjätten Masco.

Kärkkäinen började på dåvarande Helo redan 1987 och Lehtola har också drygt 10 år bakom sig i huset. Fabrikschef Jansson är däremot rätt ny och har varit ett år i bastubranschen efter att ha jobbat för andra i Västnyland verksamma industribolag.

– Det ser bättre ut nu än på länge, konstaterar Björn Gustavsson där han lägger ihop en vedeldad bastuugn av märket Kastor. Han beskriver sig som en allt-i-allo på företaget där han jobbat i 23 år.

Det ser bättre ut än på länge

Enligt ledningen ska inte fabriken i Hangö vara hotad på grund av ägarbytet. Tvärtom så satsas det på fabriken.

En ny värmeanläggning som drivs med pellets byggs på området. När den står klar ska fabriken inte behöva använda sig av olja för uppvärmning.

Finländarna älskar sin bastu, men ganska få aggregat som monteras här stannar i landet utan majoriteten går på export ”till alla världens hörn”, heter det här.

– Ibland undrar man nog att vad i hela världen gör de med en bastu där det är så varmt, säger Lehtola som jobbar för det mesta i lagret och skickar produkter ut i världen.

Rysslandsexporten som hade uppsving i 2000-talets början har försvunnit från paletten på grund av landets angrepp mot Ukraina, men ersatts av andra marknader, intygar Ben Jansson.

– Det var mest vedugnar som gick åt där så visst måste man säga att det som ersatt Rysslandsexporten kommer från andra segment.

Nu väntar företaget tillväxt speciellt i USA där något av en bastuboom pågått redan en tid. Företaget har också en fabrik i Minnesota, som utgör en del av ”bastubältet” vid de stora sjöarna i USA, där det bor många amerikaner med finskt ursprung.

Det är välmåendetrenden företaget önskar segla på.

Dessutom fick bastubadandet ytterligare internationellt erkännande då bastukulturen togs upp på Unescos lista över mänsklighetens kulturarv för tre år sedan.

Trenderna styr även i bastubranschen. Färgskalan har gått alltmer mot svart och krom och de röda och gröna bastuaggregaten blir hela tiden mer sällsynta.

I Hangö tillverkas också styrcentraler för bastuaggtregaten. De har sakteligen ökat i popularitet, men någon enorm försäljningsuccé kan man inte kalla dem.

– Det verkar ändå som om folk gillar det där med att själv lägga på bastun när de vill bada, säger Jansson. Dessutom blir olika mobillösningar vanligare.

DE ALLRA FLESTA HÖR TILL FACKET

I produktion jobbar i nuläget knappt 20 anställda. Det är en omfattande nedgång från det som vice huvudförtroendeman Eeva Kärkkäinen kallar ”de galna åren” på 1990-talet då antalet anställda låg en bra bit över hundra.

– Vi hade en annan enhet i Hangö Norra. Där jobbade man i två skift med att tillverka ångaggregat, berättar Kärkkäinen.

Idag är det dagsskifte mellan klockan sju och halv fyra som gäller.

Vid det som kallas ”vägglinjen” håller Satu Hedback och Heidi Henriksson till. Det är här man lägger av de i regel minde elektriska bastuaggregaten som man fäster i väggen. Tillsammans har de långt över 40 år bakom sig på jobbet.

Sammanlagt blir det ett femtiotal bastuugnar per dag, uppskattar hon.

– Jag vet inte om det beror på ägarbytet, men jag har märkt att det nu kommer mycket de här amerikanska bastuugnarna, säger Hedback medan hon monterar ett bastuaggregat. Sammanlagt blir det ett femtiotal per dag, uppskattar hon.

Föreskrifterna gällande elsäkerheten i USA är ett kapitel för sig. Bland annat ska det finnas ett särskilt skydd för värmemotståndet.

De som jobbar i produktion har genom åren fått vänja sig med det går upp och ner. Delvis därför har också organiseringsgraden varit hög på fabriken.

De allra flesta här hör till facket.

– De allra flesta här hör till facket. De är också bra med tanke på att vi tidigare varit permitterade ganska ofta, senast i våras, säger Henriksson.

Både Hedback och Henriksson säger att de hör till gänget som ”alltid varit här och alltid kommer att vara det”.

– Lönen skulle förstås alltid kunna vara bättre, men vi har ju inte helgjobb och jobbar inte kvällar heller. Vi jobbar heller inte längre på ackord, vilket kunde hända tidigare, säger Hedback.

VAD SOM HELST FÖR STENAR DUGER INTE

Den stora bilden är att man i jobbet  mot mera montering av färdiga komponenter och mindre tillverkning från början till slut. Maskinerna som används i produktion har också blivit lättare, vilket är en delorsak till att personalstyrkan minskat över årtionden.

– Det behövs mer och mer mångsidigt kunnande och att man ska kunna jobba överallt i produktion. Förstås finns de alltid av dem som föredrar att göra samma sak, säger vice huvudförtroendeman Kärkkäinen.

Stenarna utgör naturligtvis en del av bastuupplevelsen. Härom tvistar det lärda om vilken typ av stenar som gäller och hur ofta stenarna ska bytas ut.

Den röda Hangögraniten är vacker, men tyvärr spricker den också lätt vid temperaturväxlingar.

– Den röda Hangögraniten är vacker, men tyvärr spricker den också lätt vid temperaturväxlingar, berättar Ben Jansson.

I stället används inhemsk vulkanit.

Arbetarskyddsfullmäktige Eija Lehtola säger att samarbetet i arbetarskyddsfrågor för det mesta går bra. Vid ingången står en infotavla som berättar att det gått mer än 500 dagar sedan senaste olycka i arbetet.

Något man jobbar med är skilja åt lederna för persontrafiken och trucktrafiken på fabriken.

Men orkar man då bada bastu på fritiden också då man kollat på bastuaggregat hela dagen på jobbet?

– Jag tycker bäst om vedeldad bastu. Det är något speciellt med den stämningen, säger Lehtola.

– Vi har en bastu i husbolaget, men jag tror inte jag någonsin ens besökt den. Jag badar bastu då jag besöker mina barn och barnbarn, säger Kärkkäinen.

Bastu är en viktig del av upplevelsen på Industrifackets utbildningscenter Murikka. Tekijä skrev i juni 2022 om Industrifackets medlemmars förhållande till bastun.