Skatteavdrag för fackmedlemmar i Tyskland – ”Rätten till organisering är en grundpelare i rättsstaten”
TEXT HEIKKI JOKINEN FOTO JOHN MACDOUGALL/AFP/LEHTIKUVA ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS
I Tyskland har regeringen utvidgat rätten till skatteavdrag för fackföreningsavgifter. Reformen ska stärka den fackliga organiseringen som en del av rättsstaten.
Skattelättnaden träder i kraft från och med 2026. Beslutet grundar sig på regeringsprogrammet under förbundskansler Friedrich Merz (CDU), där skatteincitament för medlemskap i fackföreningar lyfts fram som ett sätt att som ska stöda det demokratiska civilsamhället.
I sitt anförande till parlamentet betonade Merz att arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna bär ett samhällsansvar och därför behöver statens förtroende. Han efterlyste mindre reglering och misstro och mer handlingsutrymme.
I den tyska beskattningen tillämpas ett avdrag för arbetsrelaterade kostnader på 1 230 euro. Det kallas Werbungskostenpauschale. Avdraget beviljas automatiskt till alla förvärvsarbetande om de inte kan visa på högre godtagbara kostnader.
Tidigare ingick fackföreningsavgiften i skatteavdraget. Om de sammanlagda arbetsrelaterade kostnaderna, inklusive medlemsavgiften i fackförbund, inte översteg 1 230 euro gav medlemskapet ingen skattemässig fördel.
Facket har öppet kritiserat det här. Den fackliga centralorganisationen DGB ansåg att systemet i praktiken saknade skatteincitament för medlemskap i facket och innebar att fackligt anslutna arbetstagare hamnade i ett sämre läge än icke-medlemmar.
DGB motsvarar i Finland ungefär fackcentralen FFC där Industrifacket är största medlemsförbund. Medlemsavgifterna i DGB-facken uppgår i regel till mellan 300–600 euro per år.
Den tyska regeringen består av kristdemokraterna CDU och partiets bayerska systerparti CSU samt socialdemokraterna SPD. Regeringen har betonat behovet av att stärka civilsamhället och tilliten i ett politiskt och socialt polariserat läge.
FINLAND GÅR EN ANNAN VÄG
Parlamentet har nu beslutat att fackföreningsavgiften från och med 2026 ska kunna dras av i sin helhet i beskattningen. Avgiften skiljs därmed från schablonavdraget för arbetsrelaterade kostnader.
Reformen motsvarar den som nyligen avskaffades i Finland av Petteri Orpos regering. I det tyska parlamentet fick lagändringen stöd av samtliga partier, inklusive oppositionen, med undantag för det högerextrema partiet AfD.
I motiveringarna till lagförslaget konstaterar regeringen att fackföreningarna har en central roll i Förbundsrepubliken Tysklands arbets- och näringsliv. Den kollektiva organisationsfriheten beskrivs som en grundpelare i rättsstaten.
Enlig den tyska regeringen stärker skatteändringen den fackliga organisationsfrihet som tryggas i grundlagen. Skattereformen anses förbättra arbetsmarknadsparternas funktionsförmåga och öka medlemmarnas deltagande.
Industrifacket IG Metall har beräknat att förändringen sänker medlemsavgiftens nettokostnad med 25–36 procent. Om en anställd tjänar 52 000 euro per år uppgår medlemsavgiften till 522 euro.
För en ensamstående medlem med denna inkomst ökade nettoinkomsten från 33 477 euro till 33 644 euro. Det innebär en besparing på 167 euro, enligt fackets beräkningar.
