Utmarsch på Viessmann i Borgå: ”Regeringsprogrammet är helt åt skogen”

Industrifackets medlemmar fortsatte med protesterna mot regeringens planer på försämringar i arbetslagstiftningen och nedskärningar i den sociala tryggheten. Inom Nylands valkrets ägde utmarscher rum på tio arbetsplatser torsdagen den 5 oktober.

Förutom Viessmann Refrigeration Systems i Borgå ordnades det även arbetsnedläggelser på Fincoil LU-VE i Vanda, K. Hartwall i Sibbo, Loval i Lovisa, Mansner i Högfors, Mitsubishi Logisnext Europe i Träskända, Sew Industrial Gears i Högfors, Steris Europe Inc i Tusby, Teknos i Rajamäki och Vaisala i Vanda.

Klockan halv två på eftermiddagen tågade de anställda i produktion på Viessmann i Borgå ut. Företaget tillverkar bland annat kyldiskar och kylaggregat. Ett antal tjänstemän som är medlemmar i fackförbundet Pro lämnade jobbet en halv timme senare.

Huvudförtroendeman Tom Sundvall vidhåller att utmarschen inte riktar sig mot arbetsgivaren utan mot regeringen – och det är ju fortfarande möjligt för dem att tänka om.

– Genast då Orpo och Purra kom ut med regeringsprogrammet började folk jobbet fråga att ”nog måste ju väl facket göra någonting” för att hindra det här. Det talades om utmarscher innan förbundet hade sagt något.

Det är framför allt den första lönefria sjukdagen och strejkrätten som väckt diskussion. Sundvall saknar verkliga, äkta förhandlingar mellan parterna på arbetsmarknaden och regeringen.

Om strejkrätten försvinner så blir vi en slagpåse.

– Det verkar som om regeringen vill skrota det samhälle vi tillsammans byggt upp flera tiotals år. Förr ville arbetsgivare, arbetstagare och regeringen förhandla och diskutera. Nu verkar det som att man vill kolla ett kort åt gången och köra med det.

– Om strejkrätten försvinner så blir vi en slagpåse. Då får man bara vänja sig vid vad som kommer uppifrån. I ett sådant fall är vi på väg tillbaka till 1800-talet där brukspatronerna bestämde vad som ska göras och hur mycket man får lön, säger Sundvall.

Sundvall har varit med förr. Det tyngsta minnet från fackliga uppdrag är från det tidigare jobbet inom tryckeribranschen då 700 personer fick gå då så gott som halva personalstyrkan skulle bort.

För tillfället är läget på Viessmann rätt bra och orderstocken ser bättre ut än på flera år, intygar huvudförtroendemannen.

”DET SKAPAS INTE FLER JOBB TROTS ATT STATEN SKULLE TA DET SISTA AV EN”

Fackklubben på Viessmann, en del av Industrifackets fackavdelning 86 Östnylands industriarbetare, bjöd på kaffe med tilltugg till dem som deltog i utmarschen som ägde rum i samband med skiftesbytet.

Krista Karne har jobbat jobba drygt 20 år på Viessmann. Hon och Sari Virtanen är kritiska till regeringens val att gå åt det inkomstrelaterade arbetslöshetsskyddet. Karne berättar att hon följt med läget bland dem som jobbar för företaget som inhyrd arbetskraft på korta kontrakt och samtidigt sökt jobb.

– Det var en kille i trettioårsåldern som sökte flera jobb i veckan, men inte fick han något. Inte skapas det några fler jobb även om staten skulle skära bort de sista pengarna av en.

Virtanen och Karne vill lyfta fram att det speciellt för arbetstagare som passerat en viss ålder bir hela tiden svårare att få jobb.

– Det är trots att man skulle ha mycket erfarenhet och samlat på sig yrkesskicklighet, säger Virtanen.

– Jag har tänkt att om man själv skulle det bli problem då jag har tre minderåriga barn och regeringen tänker avskaffa barnförhöjningarna och allt blir dyrare. Då värmer inte någon utebliven bensinrea, säger Karne.

Inte skapas det några fler jobb även om staten skulle skära bort de sista pengarna av en.

Förutom familjer och låginkomsttagare slår regeringens nedskärningar mot äldre arbetstagare. Arbetstagarens ålder påverkar på flera sätt villkoren för arbetslöshetsskyddet.

Målet har varit att skydda en arbetstagare med en lång yrkeskarriär bakom sig vid förändringar strax innan pensionsåldern. Regeringen har sagt att de vill avskaffa alla ”åldersbundna förmåner”.

Artur Kowalczyk har 15 år bakom sig på Viessmann medan Kayode Folorunso har jobbat på måleriet i bara drygt tre månader.

– Jag har nyligen varit arbetslös så jag vet hur svårt det kan vara, säger Folorunso.

Folorunso har tidigare jobbat bland annat på sex år på Valmet och påpekar att han varit medlem i Industrifacket redan länge.

Både Folorunso och Kowalczyk har redan bott och jobbat länge i Finland och växlar mellan engelska och finska i arbetet. De anser att följande utmarsch skulle kunna vara en strejk på en vecka.

För förhållandevis nyanlända utländska arbetstagare innehåller regeringsprogrammet en möjlig mina.

Regeringen vill att det ska vara möjligt att dra in uppehållstillståndet för utländska personer om personen efter tre månaders arbetslöshet inte har hittat ett nytt jobb. I konjunkturkänsliga branscher som vissa industribrancher kan tiden bli kort, anser man här.

”JAG HAR INTE RÖSTAT FÖR DET HÄR”

– Regeringsprogrammet är skit. Kort och gott. Men det är ju så att folket har röstat för det här så folk får kanske skylla sig själva, konstaterar Johan Moilanen.

Han har allt som allt 30 år bakom sig på företaget.

– Jag har inte röstat för det här, säger Jan Andersin, som hör till de yngre deltagarna i utmarschen.

Det börjar sakteligen glesna i leden på parkeringsplatsen och kaffet börjar vara slut.

Huvudförtroendeman Tom Sundvall tror inte att regeringen kommer att ge sig så lätt.

Själv tänker han delta i demonstrationen som stödföreningen för fackligt aktiva arbetslösa Tatsi organiserar i samarbete med andra organisationer den 12 oktober i Helsingfors.

Industrifacket inledde politiska stridsåtgärder tisdagen den 26 september i protest mot regeringens planer på försämringar i arbetslivet och den sociala tryggheten. Förbundets åtgärder utgör en del av fackcentralen FFC:s gemensamma kampanj Vägande skäl. Kampanjens mål är att försvara arbetstagarna mot regeringens ensidiga nedskärningsplaner.

Läs mer om Industrifackets åtgärder.