De anställda på Rani Plast i Terjärv tågade ut från arbetet 4.10. I från vänster vice huvudförtroendeman Samuli Joutsen, arbetarskyddsfullmäktige Kimmo Järvenpää och huvudförtroedeman Miika Peltola.

Utmarsch på Rani Plast i Terjärv: ”Vi skakar inte på den här sidan heller”

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO JOHANNES TERVO 

Lediga dagar och sjukle­dig­het stop­pade inte folk från att delta i utmarschen i protest mot försäm­rin­garna i rege­rings­pro­gram­met. På Rani Plast är de anställda beredda på hårdare åtgärder.

Industri­fac­kets medlem­mar fort­satte med protes­terna mot rege­rin­gens planer på försäm­rin­gar i arbets­lags­tift­nin­gen och neds­kär­nin­gar i den sociala trygg­he­ten. I de öster­bott­niska lands­ka­pen ägde utmarscher rum på nio arbetsplat­ser den 4 oktober.

Föru­tom Rani Plast i Terjärv i Kronoby kommun deltog även anställda vid två enhe­ter inom ABB i Vasa, JTK Power i Stor­kyrö och Vörå, OSTP Finland i Jakobs­tad, Nordec i Seinä­joki, Alavus Ikku­nat i Alavo och Fortaco Ostro­both­nia i Kurikka i utmarscherna i Österbotten.

Huvudfört­roen­de­man Miika Peltola, arbe­tars­kydds­full­mäk­tige Kimmo Järven­pää och vice huvudfört­roen­de­man Samuli Jout­sen går i första ledet ut genom fabriksportarna.

Utmarschen ägde rum kloc­kan 14. ett 70-tal anställda deltog i protesten.

– Det känns som om folk har börjat vakna nu. Det kommer fram där i diskus­sio­nerna runt kaffe­bor­det på jobbet när man går igenom vad rege­rings­pro­gram­met innehål­ler. Det börjar nog vara en sådan ”feelis” att vi inte kommer att ge upp, säger Peltola.

”Statss­kul­den mins­kar inte alls av att man kniper av arbe­tarna. Speciellt inte om man samti­digt ger skat­te­lätt­na­der till högin­komst­ta­garna”, säger huvudfört­roen­de­man Miika Peltola. I bakgrun­den Samuli Joutsen.

Stäm­nin­gen är god men samti­digt målmed­ve­ten under efter­mid­dags­kaf­fet som dukats fram utanför fabriks­por­tarna. Ett sjut­tio­tal anställda deltar i arbets­ned­läg­gel­sen i samband med skif­tes­by­tet kloc­kan 14.

På en fabrik med 180 medlem­mar i Industri­fac­ket och flera olika arbetss­kift är det rätt bra, ansåg de förtroendevalda.

Vi är beredda på att ta följande steg.

– Finans­mi­nis­ter Riikka Purra har sagt att hon inte är skakig på grund av vad facket säger. Jag kan berätta att på den här sidan skakar vi verkli­gen inte heller. Vi är beredda på att ta följande steg, säger Peltola.

Regio­nom­buds­man Ronny Norrgård disku­te­rar med Samuli Jout­sen Kimmo Järvenpää.

Samti­digt anser han ändå att det är beklagligt att arbets­gi­va­ren kan tvin­gas lida för rege­rin­gens synder. Utmarschen på Rani Plast orga­ni­se­ra­des så att den störde produk­tio­nen så lite som möjligt.

– Min åsikt är att den här utmarschen inte försäm­rar före­ta­gets anseende ett dugg. Tvär­tom kan det förbättra före­ta­gets rykte då inte arbets­gi­va­ren på något sätt försö­ker förhin­dra oss från att uttrycka vår åsikt, säger Peltola.

PERMITTERINGAR KAN SVIDA HÅRDARE

Flera anställda på Rani Plast som Tekijä talar med tar upp det faktum att rege­rin­gens nedskr­ning­si­ver verkar gälla en och samma grupp. Arbetstagarna.

– En sak är ju att neds­kär­nin­garna i arbets­lös­hetss­kyd­det också skulle innebära dem som blir permit­te­rade, säger terjärv­bon Päivi Gran­backa, som för tre år sedan bytt ett kontor­sar­bete inom ekono­miför­valt­ning mot industriarbete.

Nu är hon skift­mäs­tare på förädlingsavdelningen.

”En sak är ju att neds­kär­nin­garna i arbets­lös­hetss­kyd­det också skulle innebära dem som blir permit­te­rade” , säger terjärv­bon Päivi Gran­backa. Bred­vid kolle­gan Martti Niemi.

Martti Niemi är inne på samma linje. Trots att permit­te­rin­gar inte hört till varda­gen på Rani Plast och den allmänna käns­lan är att det gått rätt bra för före­ta­get – också trots att det finns vissa tecken på nedgån

– Det finns många före­tag där folk är på permit­te­rade varje år, säger Niemi.

Johnny Gran­holm har jobbat i snart 30 år på Rani Plast och fick delta i karriä­rens första utmarsch trots att ”det kanske varit någon liten strejk här genom åren”.

Om söndags­til­läg­get förs­vin­ner eller mins­kar blir det väldigt svårt att hitta folk som vill jobba skift, säger Johnny Grönholm.

Han är orolig för att det inte finns några garan­tier för att rege­rin­gen och delar av närings­li­vet inte på sikt skulle vilja gå längre i strä­van­det efter att ändra på styr­keförhål­lan­den på arbets­mark­na­den till arbets­gi­var­nas fördel.

Om söndags­til­läg­get förs­vin­ner eller mins­kar blir det väldigt svårt att hitta folk som vill jobba.

– Det har talats om att skära i de olika tilläg­gen. Om söndags­til­läg­get förs­vin­ner eller mins­kar blir det väldigt svårt att hitta folk som vill jobba skift, säger Granholm.

Ceci­lia Hauta-aho och Jan Hauta-aho har varit nöjda med att de har jobb ett sten­kast från hemmet då levnads­kost­na­derna stiger. Det är framför allt de höjda bensinpri­serna som oroar dem.

DEMONSTRATION PÅ LEDIGA DAGEN

Det fanns också av dem på plats som ville delta och uttrycka sitt stöd för arbets­kam­ra­terna trots att de var lediga.

– Då man jobbar 12 timmars arbets­pass har man så pass mycket ledigt att man allde­les bra hinner med att delta i utmarscher på friti­den, säger Jarmo Kola vid munk- och saft­kön utanför fabriksporten.

Arbe­tars­kydds­full­mäk­tige Kimmo Järven­pää anser att det är ett stort miss­tag av rege­rin­gen att slopa vuxenstudiestödet.

Hannu Ylipih­la­ja­maa stop­pas inte av hälsobekymmer.

– Jag har varit sjukle­dig på grund av en opera­tion i ett halvår, men när jag hörde om den här utmarschen av huvudfört­roen­de­man­nen så ville jag ändå delta.

Han säger sig vara ”mycket förun­drad” över rege­rin­gens planer.

– Sedan får vi se hur mycket av det som kommer att bli verklig­het, säger Ylipihlajamaa.

MAN SKA HA EN TJOCK PLÅNBOK OM MAN VIL BYTA BRANSCH

Det är den första sjuk­da­gen utan lön och skro­tan­det av det inkom­stre­la­te­rade arbets­lös­hetss­kyd­det som väckt mest motstånd bland de anställda på Rani Plast.

Om skriv­nin­garna i rege­rings­pro­gram­met blir verklig­het kommer vuxe­nut­bild­ningss­tö­det att förs­vinna liksom också möjlig­he­ten till alterneringsledighet.

– Min son är ett exem­pel, han utbil­dade sig till kodare med hjälp av vuxe­nut­bild­ningss­tö­det och jobbar idag med det. I fram­ti­den skulle det då gälla för alla som vill byta bransch att ha en tjock plån­bok, säger arbe­tars­kydds­full­mäk­tige Kimmo Järvenpää.

Det blir tydligt att vi är ute och kämpar för en bra sak här idag.

Han lyfter också fram det orätt­visa i att barnför­höj­nin­garna inom vissa sociala förmå­ner finns på lsitan över rege­rin­gens nedskärningsplaner.

– Det blir tydligt att vi är ute och kämpar för en bra sak här idag, säger Järvenpää.

Samti­digt som de av Industri­fac­ket anord­nade utmarscherna ägde rum pågick ett torg­jippo på Vasa torg.

Fackför­bun­den JHL:s, service­fac­ket PAM:s och Bygg­nadsför­bun­dets tält samlade ett antal besö­kare som föru­tom att njuta av gröt och grill­korv också fick disku­tera det aktuella läget på arbets­mark­na­den och vad innehål­let i rege­rings­pro­gram­met kan komma att innebära om det blir verklighet.

Industri­fac­ket inledde poli­tiska stridsåt­gär­der tisda­gen den 26 septem­ber i protest mot rege­rin­gens planer på försäm­rin­gar i arbets­li­vet och den sociala trygg­he­ten. Förbun­dets åtgär­der utgör en del av fackcent­ra­len FFC:s gemen­samma kampanj Vägande skäl. Kampan­jens mål är att förs­vara arbets­ta­garna mot rege­rin­gens ensi­diga nedskärningsplaner.

Läs mer om Industri­fac­kets åtgärder.