De anställda på Rani Plast i Terjärv tågade ut från arbetet 4.10. I från vänster vice huvudförtroendeman Samuli Joutsen, arbetarskyddsfullmäktige Kimmo Järvenpää och huvudförtroedeman Miika Peltola.

Utmarsch på Rani Plast i Terjärv: ”Vi skakar inte på den här sidan heller”

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO JOHANNES TERVO 

Lediga dagar och sjukle­dighet stoppade inte folk från att delta i utmarschen i protest mot försäm­rin­garna i regerings­pro­grammet. På Rani Plast är de anställda beredda på hårdare åtgärder.

Industri­fac­kets medlemmar fortsatte med protes­terna mot regerin­gens planer på försäm­ringar i arbets­lags­tift­ningen och nedskär­ningar i den sociala trygg­heten. I de öster­bott­niska lands­kapen ägde utmarscher rum på nio arbetsplatser den 4 oktober.

Förutom Rani Plast i Terjärv i Kronoby kommun deltog även anställda vid två enheter inom ABB i Vasa, JTK Power i Storkyrö och Vörå, OSTP Finland i Jakobstad, Nordec i Seinä­joki, Alavus Ikkunat i Alavo och Fortaco Ostro­bothnia i Kurikka i utmarscherna i Österbotten.

Huvudfört­roen­deman Miika Peltola, arbetars­kydds­full­mäk­tige Kimmo Järvenpää och vice huvudfört­roen­deman Samuli Joutsen går i första ledet ut genom fabriksportarna.

Utmarschen ägde rum klockan 14. ett 70-tal anställda deltog i protesten.

– Det känns som om folk har börjat vakna nu. Det kommer fram där i diskus­sio­nerna runt kaffe­bordet på jobbet när man går igenom vad regerings­pro­grammet innehåller. Det börjar nog vara en sådan ”feelis” att vi inte kommer att ge upp, säger Peltola.

”Statss­kulden minskar inte alls av att man kniper av arbetarna. Speciellt inte om man samti­digt ger skatte­lätt­nader till högin­komst­ta­garna”, säger huvudfört­roen­deman Miika Peltola. I bakgrunden Samuli Joutsen.

Stämningen är god men samti­digt målmed­veten under efter­mid­dags­kaffet som dukats fram utanför fabriks­por­tarna. Ett sjuttiotal anställda deltar i arbets­ned­läg­gelsen i samband med skiftes­bytet klockan 14.

På en fabrik med 180 medlemmar i Industri­facket och flera olika arbetss­kift är det rätt bra, ansåg de förtroendevalda.

Vi är beredda på att ta följande steg.

– Finans­mi­nister Riikka Purra har sagt att hon inte är skakig på grund av vad facket säger. Jag kan berätta att på den här sidan skakar vi verkligen inte heller. Vi är beredda på att ta följande steg, säger Peltola.

Regio­nom­budsman Ronny Norrgård disku­terar med Samuli Joutsen Kimmo Järvenpää.

Samti­digt anser han ändå att det är beklagligt att arbets­gi­varen kan tvingas lida för regerin­gens synder. Utmarschen på Rani Plast organi­se­rades så att den störde produk­tionen så lite som möjligt.

– Min åsikt är att den här utmarschen inte försämrar företa­gets anseende ett dugg. Tvärtom kan det förbättra företa­gets rykte då inte arbets­gi­varen på något sätt försöker förhindra oss från att uttrycka vår åsikt, säger Peltola.

PERMITTERINGAR KAN SVIDA HÅRDARE

Flera anställda på Rani Plast som Tekijä talar med tar upp det faktum att regerin­gens nedskr­ning­siver verkar gälla en och samma grupp. Arbetstagarna.

– En sak är ju att nedskär­nin­garna i arbets­lös­hetss­kyddet också skulle innebära dem som blir permit­te­rade, säger terjärvbon Päivi Granbacka, som för tre år sedan bytt ett kontor­sar­bete inom ekono­miför­valt­ning mot industriarbete.

Nu är hon skift­mäs­tare på förädlingsavdelningen.

”En sak är ju att nedskär­nin­garna i arbets­lös­hetss­kyddet också skulle innebära dem som blir permit­te­rade” , säger terjärvbon Päivi Granbacka. Bredvid kollegan Martti Niemi.

Martti Niemi är inne på samma linje. Trots att permit­te­ringar inte hört till vardagen på Rani Plast och den allmänna känslan är att det gått rätt bra för företaget – också trots att det finns vissa tecken på nedgån

– Det finns många företag där folk är på permit­te­rade varje år, säger Niemi.

Johnny Granholm har jobbat i snart 30 år på Rani Plast och fick delta i karriä­rens första utmarsch trots att ”det kanske varit någon liten strejk här genom åren”.

Om söndags­til­lägget försvinner eller minskar blir det väldigt svårt att hitta folk som vill jobba skift, säger Johnny Grönholm.

Han är orolig för att det inte finns några garan­tier för att regeringen och delar av närings­livet inte på sikt skulle vilja gå längre i strävandet efter att ändra på styrkeförhål­landen på arbets­mark­naden till arbets­gi­varnas fördel.

Om söndags­til­lägget försvinner eller minskar blir det väldigt svårt att hitta folk som vill jobba.

– Det har talats om att skära i de olika tilläggen. Om söndags­til­lägget försvinner eller minskar blir det väldigt svårt att hitta folk som vill jobba skift, säger Granholm.

Cecilia Hauta-aho och Jan Hauta-aho har varit nöjda med att de har jobb ett stenkast från hemmet då levnads­kost­na­derna stiger. Det är framför allt de höjda bensinpri­serna som oroar dem.

DEMONSTRATION PÅ LEDIGA DAGEN

Det fanns också av dem på plats som ville delta och uttrycka sitt stöd för arbets­kam­ra­terna trots att de var lediga.

– Då man jobbar 12 timmars arbets­pass har man så pass mycket ledigt att man alldeles bra hinner med att delta i utmarscher på fritiden, säger Jarmo Kola vid munk- och saftkön utanför fabriksporten.

Arbetars­kydds­full­mäk­tige Kimmo Järvenpää anser att det är ett stort misstag av regeringen att slopa vuxenstudiestödet.

Hannu Ylipih­la­jamaa stoppas inte av hälsobekymmer.

– Jag har varit sjukledig på grund av en opera­tion i ett halvår, men när jag hörde om den här utmarschen av huvudfört­roen­de­mannen så ville jag ändå delta.

Han säger sig vara ”mycket förun­drad” över regerin­gens planer.

– Sedan får vi se hur mycket av det som kommer att bli verklighet, säger Ylipihlajamaa.

MAN SKA HA EN TJOCK PLÅNBOK OM MAN VIL BYTA BRANSCH

Det är den första sjukdagen utan lön och skrotandet av det inkom­stre­la­te­rade arbets­lös­hetss­kyddet som väckt mest motstånd bland de anställda på Rani Plast.

Om skriv­nin­garna i regerings­pro­grammet blir verklighet kommer vuxenut­bild­ningss­tödet att försvinna liksom också möjlig­heten till alterneringsledighet.

– Min son är ett exempel, han utbil­dade sig till kodare med hjälp av vuxenut­bild­ningss­tödet och jobbar idag med det. I framtiden skulle det då gälla för alla som vill byta bransch att ha en tjock plånbok, säger arbetars­kydds­full­mäk­tige Kimmo Järvenpää.

Det blir tydligt att vi är ute och kämpar för en bra sak här idag.

Han lyfter också fram det orätt­visa i att barnför­höj­nin­garna inom vissa sociala förmåner finns på lsitan över regerin­gens nedskärningsplaner.

– Det blir tydligt att vi är ute och kämpar för en bra sak här idag, säger Järvenpää.

Samti­digt som de av Industri­facket anord­nade utmarscherna ägde rum pågick ett torgjippo på Vasa torg.

Fackför­bunden JHL:s, service­facket PAM:s och Byggnadsför­bun­dets tält samlade ett antal besökare som förutom att njuta av gröt och grill­korv också fick disku­tera det aktuella läget på arbets­mark­naden och vad innehållet i regerings­pro­grammet kan komma att innebära om det blir verklighet.

Industri­facket inledde politiska stridsåt­gärder tisdagen den 26 september i protest mot regerin­gens planer på försäm­ringar i arbets­livet och den sociala trygg­heten. Förbun­dets åtgärder utgör en del av fackcent­ralen FFC:s gemen­samma kampanj Vägande skäl. Kampan­jens mål är att försvara arbets­ta­garna mot regerin­gens ensidiga nedskärningsplaner.

Läs mer om Industri­fac­kets åtgärder.