För Albin Heiseler och Melker Amper var det klart från första början att de skulle studera till ett yrke efter grundskolan.

Lärare i yrke­säm­nen skep­tiska till kortare utbild­nin­gar – ”Om man bara öser på så kanske inte så mycket fast­nar i huvudet”

13.9.2023

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO PATRIK LINDSTRÖM 

Yrke­sut­bild­nin­gen i Finland har under de senaste åren gått igenom omfat­tande refor­mer. På Axxell i Karis önskar lärarna att besluts­fat­tarna ska förstå att det inte är enbart ett jobb man stude­rar för.

Skolå­ret har börjat och i korri­do­rerna på yrke­sut­bil­da­ren Axxells enhet i Karis i Rase­borg tras­kar ungdo­mar omkring på campus eller hänger vid soffgrupperna.

En vänlig men bestämd röst i högta­lar­sys­te­met påmin­ner stude­rande om var mope­derna ska stå parke­rade så att klagomål från stadens håll kan undvikas.

– Man ska komma ihåg att de här är tonå­rin­gar, säger Harry Åker­felt, enhetschef för de tekniska utbild­nin­garna vid Axxell då han tras­kar bland de stude­rande och hälsar till höger och vänster.

På de tekniska linjerna stude­rar runt 400 blivande yrkes­proffs, både ungdo­mar, vuxna bransch­by­tare och perso­ner som håller på med påbygg­nadss­tu­dier i samma utrymmen.

“I dagens läge är det nästan en förut­sätt­ning för fastans­täll­ning att man har en examen. Annars blir det ofta tids­bundna kont­rakt på varan­dra”, säger Harry Åker­felt, enhetschef för tekniska ämnena vid Axxell.

Det erbjuds samman­lagt drygt 100 yrke­sin­rik­tade studie­hel­he­ter på läroans­tal­ter runtom i Svensk­fin­land. Det finns stora regio­nala skill­na­der i hur popu­lär yrke­sut­bild­nin­gen är som ett alter­na­tiv efter grundskolan.

I Öster­bot­ten söker drygt hälf­ten av ungdo­marna till en yrke­sin­rik­tad utbild­ning, medan i Nyland ligger ande­len på runt 25 procent. För svensksprå­kiga ungdo­mar i huvuds­tads­re­gio­nen kan det vissa år röra sig om bara runt en på tio stude­rande som söker till yrkesskola.

I Öster­bot­ten söker drygt hälf­ten av ungdo­marna till en yrke­sin­rik­tad utbild­ning, medan i Nyland ligger ande­len på runt 25 procent.

De blivande plåts­la­gare-svet­sarna Melker Amper från Pojo i Rase­borg och Albin Heise­ler från Ingå har nyss inlett sitt andra år på metal­lin­jen vid Axxell, ett antal erfa­ren­he­ter rikare efter första årets UA-perio­der (Utbild­ning i arbete) och sommarjobb.

En av de största skill­na­derna mellan skola och prak­tik är arbets­mil­jön, anser killarna.

– Här är det skydd på alla maski­ner och städat i verks­ta­den. På arbetsplat­serna kan det vara metall­bac­kar och rör huller om buller och man får stiga över arbe­ten för att komma fram till bandså­gen, säger Amper.

Andra årets metalls­tu­de­rande Albin Heise­ler (t.v) och Melker Amper tycker att de har fått bra grun­der i skolan, men att man lär sig mer ute i arbetslivet.

Här måste det finnas utrymme i verks­ta­den. Till exem­pel har den vagn Finlands Lucia färdas och lyser upp mörkret i Helsing­fors till­ver­kats av studerande.

För både Amper och Heise­ler har det varit klart från första början att det är yrke­sut­bild­ning som gäller efter grunds­ko­lan. Båda över­vägde också andra alter­na­tiv än metall men närhe­ten till hemmet vägde tungt.

Studie­lin­jerna för skog­sar­bete och lant­bruk finns på Axxells enhet i Brusaby på Kimi­toön, vilket skulle ha inne­bu­rit en betyd­ligt längre väg till skolan.  Nu kan killarna fort­sätt­nings­vis bo hemma.

Lundell anser också att besluts­fat­tarna ska komma ihåg att yrke­sut­bild­nin­garna på andra stadiet är skolor – inte fabriker.

På det stora hela är båda nöjda med studierna, även om de anser att det skulle få gå framåt i raskare takt.

– Man får en bra grund här men nog lär man sig mer om jobbet på arbetsplat­sen. Det kan hända att man går igenom på en vecka det som man lär sig på en månad i skolan, säger Heiseler.

”DET SKULLE BLI LÅNGA DAGAR”

Det har redan en längre tid talats om att yrke­sut­bild­nin­gen ska effek­ti­ve­ras. I våras presen­te­rade finans­mi­nis­te­riet idén om att dra ner på tiden på tiden för yrke­sut­bild­nin­garna för att få unga ut i arbets­li­vet snabbare.

Enligt minis­te­riet kunde staten spara drygt 100 miljo­ner euro om 40 procent av de yrke­sin­rik­tade grun­dut­bild­nin­garna förkor­ta­des från tre år till två.

Lärare Tom Lundell tror inte att en två-årig yrke­sut­bild­ning inom de tekniska utbild­nin­garna är en bra idé. ”Det blir väldigt långa dagar för de stude­rande och man kan inte bara ösa på”.

Intill metall­verks­ta­den följer de knappt 20 nya ettorna på VVS-linjen med lärare Tom Lundells under­vis­ning. Han har drygt 20 år bakom sig som lärare i yrke­säm­nen och en klar åsikt i frågan om två-årig yrkesutbildning.

– Inte är det på något sätt opti­malt. Vi gick ju redan tidi­gare mot utbild­nin­gen på två och ett halvt då finan­sie­rings­mo­del­len ändra­des men märkte att det inte riktigt funge­rade, säger Lundell.

Lundell anser också att besluts­fat­tarna ska komma ihåg att yrke­sut­bild­nin­garna på andra stadiet är skolor – inte fabriker.

För ungdo­marna är två år väldigt tajt.

– Timan­ta­let i utbild­nin­gen är ju ändå samma så det skulle bli väldigt långa dagar. Om man bara öser på och öser på så kanske inte så mycket fast­nar i huvudet.

Tom Wernér, lärare vid metal­lin­jen, är inne på samma linje.

– För ungdo­marna är två år väldigt tajt. Om grunds­ko­lan skulle vara ett år längre, skulle det kanske kunna funka. Det här hand­lar också om fostran på något vis för ungdo­marna, säger Wernér.

Dessu­tom är det redan många som avläg­ger sin examen på en kortare tid, då utbild­nin­gen i allt högre grad bygger på en modell med studie­mo­du­ler och arbetsprov.

I prak­ti­ken finns det fem utbil­dare som erbju­der yrkess­tu­dier för ungdo­mar inom de tekniska områ­den i Svensk­fin­land.  YA och Optima i Öster­bot­ten, Axxell i Nyland och Egent­liga Finland samt Ålands yrkesgymnasium.

Enhetschef Harry Åker­felt anser att det också stund­vis verkar som om det inte riktigt alltid bland de som tycker till om utbild­nin­gen riktigt har koll på hur den i verklig­he­ten ser ut idag.

– Det är ju inte så att man går metal­lin­jen och blir svet­sare utan det är en examen som också förbe­re­der till exem­pel för underhåll­sar­be­ten inom industrin eller till att jobba med försälj­ning, säger han.

GEMENSAMMA ÄMNEN OCKSÅ VIKTIGA

På vissa håll har man presen­te­rat idéer om skära i timan­ta­let för så kallade gemen­samma ämnen som språk, mate­ma­tik och samhällslära.

Tanken rimmar illa med målet på att inte skapa åter­vändsgrän­der på studies­ti­gen. Det ska vara möjligt att bli doktor i teknik med en yrke­sexa­men i bagaget.

”Det är trev­ligt att det är färre stude­rande som avbry­ter studierna, det var vanli­gare tidi­gare”, säger Tom Wernér, lärare vid metallinjen.

De senaste åren har runt 6o procent av dem som tagit en yrke­sexa­men inom de tekniska branscherna varit i arbets­li­vet ett år efter examen. En knapp fjär­de­del har varit arbets­lösa och resten i vidare studier eller i mili­tär- eller civiltjänstgöring.

På Axxell är uppfatt­nin­gen att de utexa­mi­ne­rade från de tekniska linjerna rätt bra hittat arbete efter examen.

Här kan det spela in att de stude­rande kommer i stort sett från längs hela sydkus­ten och därför inte söker jobb på en och samma ort, tror man här.

Det kan också hända att situa­tio­nen förän­dras snabbt, delvis på grund av det ekono­miska läget.  För knappt tio år sedan lades Axxells maskin- och metal­lut­bild­ning på enhe­ten i Pargas ner. Efter det har draget inom tekno­lo­giin­dustrin i Åboland ökat avsevärt.

Andra tren­der styr också vilka studie­lin­jer som ungdo­mar söker sig till.

– För några år sedan då det kom en massa kock­pro­gram och kockarna blev kändi­sar ville många ungdo­mar söka till kocklin­jerna. Det har lugnat sig en aning, säger Åkerfelt.

De tekniska utbild­ning­sområ­dena, kanske bilbranschen undan­ta­get, har inte fått njuta av en tren­dig image med dragh­jälp från reality-TV. I antal stude­rande hör inte de tekniska linjerna till de som lockar mest i Finland.

Det är utbild­nings­pro­gram­men inom social- och hälsovår­den och handeln som är popu­lä­rast om man ser till anta­let studerande.

Elevar­be­ten i metall­verks­ta­den i Karis.

I metall­verks­ta­den är det dags för ”metalltvåorna” att söka sig mot mats­alen för lunch. Albin Heise­ler och Melker Amper känner att de valt rätt och är inne på rätt bana.

– Jag vill jobba med maski­ner i fram­ti­den, säger Heiseler.

Amper håller med.

– Gärna får det vara omväx­ling så att man inte sitter på samma ställe hela tiden.