Regeringens planer och de stigande konsumentpriserna skapar oro i Inga Jaskola-Ihalmos familj. Hon hoppas att Industrifacket gör allt för att stoppa försämringen av arbetslivet och den sociala tryggheten.

– Det skulle vara en dröm att få ett fast jobb, säger Inga Jaskola-Ihalmo från Helsingfors.

Hon är medlem i Industrifacket genom tjänstemannafacket inom kommunikationsbranschen Grafinet rf.

Jaskola-Ihalmo jobbar som administrativ assistent på Vihreä Keidas rf, som är en förening som stöder människor som har det jobbigt och riskerar att marginaliseras. Tidigare har hon jobbat med telefonservice och som personalassistent.

Man måste alltid läsa den lilla texten och själv ta reda på saker.

En utmaning i arbetslivet för Jaskola-Ihalmo har varit aktivitets- och uppmärksamhetsstörningen ADHD och en tarmsjukdom som medfört en del begränsningar i arbetslivet.

Hon började på sitt nuvarande jobb i december 2022. Det är ett lönesubventionerat arbete. Jaskola-Ihalmo berättar att hon nu håller på att utreda om det går att förlänga stödperioden så att hon skulle kunna fortsätta med jobbet hon trivs så bra med

Det är inte alltid så lätt att hitta rätt i den snåriga paragrafdjungeln kring olika stöd.

– Man måste alltid läsa den lilla texten och själv ta reda på saker.

OROLIG FÖR FRAMTIDEN

Jaskola-Ihalmon delar hem med man, två döttrar (10 och 15 år) samt två katter.

– Allt blir dyrare och det stressar mig.

Familjen gör nu noggranna val för att pengarna ska räcka till. Toapappret byttes ut mot ett billigare och favoritdrycken fick också bli kvar på butikshyllan och ersättas med ett billigare alternativ. Avgiftsfria hobbyer har blivit en källa till glädje för familjen.

– Det är fantastiskt att det finns olika gratisevenemang.

Jaskola-Ihalmo har följt med Petteri Orpos högerregerings första tid. Nedskärningarna i den sociala tryggheten har väckt mycket diskussion i närkretsen.

– Framför allt har jag varit chockad och illa till mods.

Regeringsprogrammet innehåller bland annat en skrivning om att det ska vara möjligt med tidsbundna anställningar på ett år – utan någon given orsak, i motsats till nuläget.

Det ska också bli lättare att säga upp en anställd. Regeringen vill också att den första dagen av sjukledighet ska vara oavlönad.

Jaskola-Ihalmo tror att det kommer att leda till att folk jobbar trots att de är sjuka.

Regeringen vill förlänga arbetsvillkoret för inkomstrelaterat arbetslöshetsskydd till 12 månader. I nuläget räcker det med att man jobbat sex månader under de föregående 28 månaderna.

Efter två månader av arbetslöshet ska dagpenningen minska med 20 procent och ännu ytterligare fem procent i ett senare skede. För snuttjobbare blir situationen väldigt osäker.

Något positivt hittar hon ändå i regeringsprogrammet.

– Barnbidraget höjs, det värmer hjärtat, säger hon.

Jag vill tro att facket verkligen vill påverka och inte godkänner det här i tystnad.

Regeringen har som mål att aktivera människor och riva hinder för att anställa människor. Jaskola-Ihalmo tror ändå att det kan ha motsatt effekt.

– Om man annars också har det svårt kan det bre på en rädsla om hur man ska klara sig och sen blir man bara hemma.

Jaskola-Ihalmo önskar att Industrifacket motsätter sig de försämringar som regeringen vill införa och samtidigt försvarar alla medlemmar.

– Jag vill tro att facket verkligen vill påverka och inte godkänner det här i tystnad. Industrifacket är stort och synligt men i vissa frågor skulle vi kunna vara ännu synligare.

Om regeringen inte faller i startgroparna ska den börja förverkliga sitt program då riksdagen samlas efter sommarpausen.

– Det kommer att bli en stressig höst men vi måste bara kämpa på.

Industrifacket arbetar på lång sikt

Att jobba med samhällspåverkan innebär ett långsiktigt arbete. Snabbvinsterna rasslar sällan in men uthållighet brukar leda till belöning.

Chefen för samhällspåverkan vid Industrifacket, Timo Nevaranta, och chefen för extern kommunikation Eetu Kinnunen berättar att arbetet inför senaste riksdagsval inleddes i god tid.

– Kampanjen måste väcka diskussion och tvinga partierna att ta ställning, säger Nevaranta.

Förbundet vaskade fram viktiga valteman i samarbete med andra fackförbund. Ett tema som verkligen slog igenom i valdebatten var slopandet av de sista så kallade ”kiky”-avgifterna.

Vägen från Ständerhuset till riksdagen kan vara förvånansvärt lång.

Både Nevaranta och Kinnunen vill understryka att de mål som förbundet lägger fram alltid också måste gå att genomföra i praktiken. Det lönar sig inte att lägga fram allt för stora mål och inte krocka med grundlagen.

– Ibland måst man lite slipa bort de vassaste kanterna, medger Nevaranta.

Ordförande Riku Aalto och arbetsmarknadsdirektör Jyrki Virtanen besökte Ständerhuset och berättade om förbundets syn på bland annat industripolitiken och lokala avtal.

Industrifackets budskap är att kollektivavtal på riksnivå fortsättningsvis är det bästa sättet att garantera bra villkor och sund konkurrens.

10 PROCENT SYNLIGT ARBETE

Flera arbetare som lagt sin röst på sannfinländarna kanske inte nödvändigtvis stöder den nedskärningspolitik som väntar.

– Det här skapar en möjlighet till att påverka regeringens politik under valperioden, säger Kinnunen.

Dessutom måste man komma ihåg att det att något står i regeringsprogrammet inte automatiskt betyder att det också kommer att införas i lagstiftningen.

– Vägen från Ständerhuset till riksdagen kan vara förvånansvärt lång, säger Nevaranta.

Industrifackets utspel i offentligheten är bara en liten del av förbundets samhällspåverkan. Uppskattningsvis tio procent av arbetet sker i offentligheten och resten i bakgrunden.

– Vi hoppas att vi hela tiden ska kunna öka den andel som medlemmarna kan se, säger Kinnunen.