Så gott som hela den svenskspråkiga delegationen samlad i Tammerfors. Från vänster Hanna Borisov, Ann-Louice Ormiskangas, Sari Yliaho, Emma Sandås, Elin Sundback, Magnus Jacander, Karl-Johan Hjelm, Mats-Johan Kaars, Markus Hotta, Peter Sjökvist, Stefan Sjölund, Jimmy Antfolk, Mikaela Skriko, Kim Virkama, organisationsombudsman Nina Wessberg och organisationssekreterare Minna Kahila. FOTO TUUKKA RANTALA

Kongressombuden: “Vi behöver fler svenskspråkiga skolinformatörer”

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO JYRKI LUUKKONEN

Sven­skspråkig ser­vice i för­bun­det, behovet av skolin­for­matör­er och de reformer som lan­dets regering vill dri­va igenom engager­ade kon­gress­delt­a­gar­na. Tek­i­jä tog en prat­stund med några av de sven­skspråki­ga kon­gres­som­bu­den som var med för förs­ta gån­gen.

Indus­tri­fack­ets kongress gick av stapeln i Tam­mer­fors 22–24 maj. Sam­man­lagt 442 kon­gres­som­bud sam­lades till Tam­mer­for­shuset. De sven­skspråki­ga kon­gres­som­bu­den var runt 15 till antalet.

Kon­gres­som­bud Emma Sandås är huvud­förtroen­de­man på slip­ma­te­ri­al­stil­lverkaren Mirkas fab­rik i Jakob­stad. Mirkas verk­samhet i Jakob­stad har vux­it myck­et under den senaste tiden och den Jakob­stads­fab­riken stod klar i bör­jan av året.

Emma Sandås pre­sen­ter­ade motio­nen om att Indus­tri­fack­et ska anstäl­la skolin­for­matör­er som kan berät­ta om fack­et på sven­s­ka.

Sandås kla­rade sig väl i kon­gress­valet och sam­lade över 100 röster i valkret­sen plas­t­pro­duk­tin­dus­tri och kemisk pro­duk­tin­dus­tri samt båt­byg­gnads­bran­schen.

– Jag lyfte fram i en kon­gress­mo­tion att vi behöver fler sven­skspråki­ga skolin­for­matör­er. Det är väldigt brist­fäl­ligt idag. Jag hop­pas verk­li­gen att man nu under den här kon­gresspe­ri­o­den tar tag i det här, säger Sandås.

Kon­gressen var den förs­ta av sitt slag för henne.

“Det var efter att jag själv fick prob­lem på en arbet­splats som jag förstod hur vik­tigt det är med fack­et”, säger Emma Sandås

– Ung­do­mar där jag kom­mer ifrån vet ofta inte något om fack­et. För bara några år sedan hade jag själv inte en aning om vad fack­et var.

Ung­do­mar där jag kom­mer ifrån vet ofta inte något om fack­et.

– Det var efter att jag själv fick prob­lem på en arbet­splats som jag förstod hur vik­tigt det är med fack­et.  Det var frå­gan om orim­li­ga arbet­stider och lönebort­fall och då man är ung så vet man inte om sina rät­tigheter. I dag har det ord­nat sig.

Mir­ka med­de­lade i maj att före­taget inlett omställ­nings­förhan­dlin­gar som gäller hela per­son­alen. Resul­tatet kan bli högst 90 dagars per­mit­teringar. Nio per­son­er kan få gå. Orsak­en som före­tagsled­nin­gen angett är det försäm­rade ekonomiska värld­släget.

Den nyval­da huvud­förtroen­de­man­nen har allt­så genast en hel del att bita i.

“Vi talar ju ofta om Juha Sip­iläs tid, men jag tror att vi nu kan få något som är långt värre för arbet­sta­gar­na”, säger Mats-Johan Kaars om regerings­förhan­dlin­gar­na.

Kon­gres­som­bud Mats-Johan Kaars från När­pes är nöjd med hur kon­gressen fort­skrid­it. Huvud­förtroen­de­man­nen för sängtil­lverkaren Hild­ing Anders har fått axla ett stort ans­var som ensam sven­skspråkig kon­gres­som­buds­man från trä­varusek­torn.

– Vi har lyck­ats bra, vi har haft mån­ga fina tal på sven­s­ka. Där jag satt är alla andra ombud fin­skspråki­ga, men de var så gla­da och visade tum­men upp. Ner­vositeten försvann när man var upp ett varv i talarstolen.

Det kom­mer att krä­vas styr­ka och beslut­samhet av oss.

Kaars hop­pas att Indus­tri­fack­et är väl för­berett och kan klara av utmaningar och står stark under de föl­jande fem åren — för det kom­mer att krä­vas. De förs­ta nyheter­na som sip­prat ur från regerings­förhan­dlin­gar­na kan tyda på svårare år för lön­ta­gar­na.

– Vi talar ju ofta om Juha Sip­iläs tid, men jag tror att vi nu kan få något som är långt värre för arbet­sta­gar­na. Det kom­mer att krä­vas styr­ka och beslut­samhet av oss, vi får inte stå och vela.

Kaars är ord­förande för Indus­tri­fack­ets sven­s­ka sek­tion. Vi har ju ock­så möj­ligheten att lyf­ta fram frå­gor genom sven­s­ka sek­tio­nen i Indus­tri­fack­et.

Från vår fack­avdel­ning hade vi en motion om att för­bun­det ska anstäl­la över­sättare. Ibland blir det direk­ta fel i tex­ter­na.  Vi anser att för­bun­det kan spara pen­gar på det sät­tet i stäl­let för att som nu anstäl­la före­tag

BRA MEN INTENSIVT

– Det har var­it bra, men myck­et inten­sivt med en mas­sa oli­ka motion­er och regelän­dringar, men över lag har det var­it roligt att vara här. Man har träf­fat folk från oli­ka håll i lan­det och fått nya kon­tak­ter, säger kon­gres­som­bud Mikaela Skriko från Vasa valkrets inom teknologi­in­dus­trin.

“Jag har var­it vice huvud­förtroen­de­man nu i två år och det känns som jag hit­tat rätt”, säger Mikaela Skriko.

Skriko är vice på släp­til­lverkaren Ekeris fab­rik i Kåll­by i Ped­er­söre.

Hon anser att det behövs mer infor­ma­tion om fack­et till ung­do­mar.

När det kom­mer till att få ung­do­mar mer engager­ade spelar ock­så förtroen­demän­nen på arbet­splat­sen en stor roll.

– Så har jag själv kom­mit med i verk­samheten. Jag har var­it vice förtroen­de­man nu i två år och det känns som jag hit­tat rätt.

 

Skriko stud­er­ar för en påbyg­gnad­sex­a­m­en vid sidan om job­bet på Ekeri.

Skriko är förs­ta sup­pleant för ordi­nar­ie fullmäk­tigemedlem Sari Yli­a­ho under kon­gresspe­ri­o­den. De kom­mer från sam­ma fack­avdel­ning, 228 Ped­er­söre Met­al­lar­be­tar­fack­avdel­ning.

Oljemannen nöjd över att skiftesarbetare uppmärksammades

KARL-JOHAN HJELM
Olje‑, naturgas‑, och petrokemisk indus­tri
Borgå

Kon­gres­som­bud Karl-Johan Hjelm arbe­tar på Nestes oljer­af­fi­naderi i Sköld­vik i Borgå som oper­atör. Kort och gott tillverkar han bränsle.

– På själ­va området har jag job­bat i över 40 år. Jag bör­jade som “lie­man” i tonåren. Jag gick runt och slog ner gräs. Jag bör­jade job­ba när jag var 15, sam­tidigt som jag gick i yrkesskolan, berät­tar Hjelm.

Karl-Johan Hjelm har job­bat på raf­fi­nade­ri­om­rådet i Borgå så gott hela sitt yrkesliv.

Arbetet på raf­fi­naderi­et har något gemen­samt med de Olymp­iska spe­len. Unge­fär vart fjärde år är det dags för det sto­ra drift­stop­pet som pågår i flera veck­or.

– Näs­ta år blir mitt tionde sto­ra drift­stopp, säger Hjelm.

Olje‑, naturgas‑, och petrokemisk indus­tri är till medlem­san­talet en jäm­förel­se­vis min­dre avtals­bran­sch därifrån fem kon­gres­som­bud valdes till för­bund­skon­gressen i Tam­mer­fors.

Bran­schens bety­delse för ekonomin och hela lan­det är dock som känt allt annat än liten.

Hjelm är glad över att det hörts en hel del sven­s­ka på kon­gressen. Han vill själv ock­så hål­la frå­gan uppe.

Det hand­lar till exem­pel om att Indus­tri­fack­ets fack­avdel­ning 415 PÖT Por­voon Öljy­työn­tek­i­jät ska ock­så ska få ett sven­skspråkigt namn. På sven­s­ka är nam­net BOA, Borgå Oljer­af­fi­nade­ri­ar­betare.

SKIFTESJOBBET SLITER

Hjelm är speciellt nöjd med flera av tal­tur­erna på kon­gressen där prob­le­men i anslut­ning till skifte­sar­bete togs upp. Han har själv job­bat skift sedan mil­len­nieskiftet.

Upplägget för turschemat är två dag­tur­er följt av två nät­ter och sedan sex dagar ledigt, vilket han anser funkar rätt bra ock­så med tanke på dem som har yngre barn.

– I bör­jan var det huvudlöst. Treskifte med åtta tim­mars arbetspass.  Fyra kväl­lar, en dag ledigt, fyra dagar, en dag ledigt, fyra nät­ter, två dagar ledigt. Sen fick man ploc­ka in 42 ledi­ga dagar per. Jag var en av de yngre på den tiden och de äldra plock­ade in de bäs­ta dagar­na först och sen blev man med vad man blev med.

Under­sökningar vis­ar att de som job­bar mer än 20 år i skift bör­jar få alla möjli­ga sjuk­do­mar.

Hjelm anser att lång­varigt skiftesjobb är något som abso­lut ska räk­nas in när det kom­mer till pen­sio­nen.

–  Jag har  själv fem eller  sex år kvar och jag hop­pas på att skiftesjob­bare skulle ha möj­ligheten att tidi­gareläg­ga pen­sio­nen. Under­sökningar vis­ar att de som job­bar mer än 20 år i skift bör­jar få alla möjli­ga sjuk­do­mar.

De sank­tion­er som väst infört mot Ryssland efter lan­dets anfall­skrig mot Ukraina har inte påverkat verk­samheten på raf­fi­nade­ri­om­rådet i Sköld­vik till den grad som man kanske skulle tro. Råol­jan kom­mer inte län­gre från Ryssland.

– Det är en annan typ av råol­ja som kom­mer nu och vi fick räk­na om en aning för att få vär­den att stäm­ma men det är nu fix­at.

STORA FÖRÄNDRINGAR

Hjelm har med en viss oro följt med diskus­sio­nen om ung­do­mar­nas mående.

– Ung­do­mar kän­ner press från alla håll, jag tyck­er synd om dem. Jag har själv tre barn och jag är nöjd över att alla har jobb som de trivs med. Jag kom­mer själv från en arbe­tar­familj och bör­jade job­ba redan under skolti­den. Där­för säger jag alltid att utbild­ning, utbild­ning, utbild­ning, så har man oli­ka möj­ligheter.

Hjelm beskriv­er sig själv som något av ett ”kvick­sil­ver på job­bet”.

– Jag har ibland svårt att sit­ta stil­la. Genast då jag fått mitt jobb vid datorn och mon­i­tor­erna gjort så hop­par jag i bilen och kör ut på området och kol­lar, säger Hjelt som var­it aktivt med i arbe­tarsky­ddsar­betet i oli­ka förtroen­de­poster i runt 10 år.

Ett stort för­bund kan förstås vara tungt att skö­ta, men jag har var­it nöjd.

Hjelms arbets­gi­vare Neste har genomgått en del förän­dringar under de senaste åren. Ett på det sto­ra hela framgångsrikt före­tag med stat­en som bety­delse­full aktieä­gare har san­er­at per­son­al och kört ner raf­fi­naderi­et i Nåden­dal våren 2021.

I sam­ma veva blev det ock­så klart att stor­in­vesterin­gen i form av ett bio­raf­fi­naderi gick till Rot­ter­dam i stäl­let för Borgå.

Då raf­fi­naderi­et i Nåden­dal stängde fick flera av de anställ­da fort­sät­ta i att job­ba i Borgå om de ville.

– Flera av dem som kom från Nåden­dal har redan läm­nat Neste och sökt sig vidare. Jag förstår dem, inte är det lätt om man har familj och livet på annan ort.

Hjelm anser att utveck­lin­gen sam­manslagnin­gen av tre fack­för­bund gick bra och att Indus­tri­fack­et går åt rätt håll. Det gäller inte att dröm­ma sig till­ba­ka till något som var­it.

– Ett stort för­bund kan förstås vara tungt att skö­ta, men jag har var­it nöjd.

Han har var­it på fin­skspråki­ga kurs­er i Murik­ka och ser framem­ot att gå kursen i arbe­tarsky­dd på sven­s­ka på hösten.