työtapaturmissa

24 dog i olyckor på jobbet ifjol – facket vill införa ”parke­ringsböter” för arbetsmiljöbrott

TEXT MARIE SANDBERG-CHIBANI OCH SUVI SAJANIEMI
FOTO ISTOCK BILDBEHANDLING EMILIE UGGLA

ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS

I Finland dog 24 personer på jobbet ifjol. Antalet dödsfall i jobbet fördubblades år 2022 i jämfö­relse med året innan.

Det hjälper inte med att bara ge en handbok i handen på de anställda om man vill råda bot på problemet med olyckor i arbetet, anser Industri­fac­kets arbets­mil­jö­ex­pert Mika Poiko­lainen.

– I statis­tiken för antalet olyckor i arbetet ligger industrin tvåa efter byggnadsbranschen, säger Poikolainen.

Inom Industri­fac­kets avtalsbranscher förolyc­kades fem personer under år 2022. Det handlar om en trucko­lycka, en kemika­lie­läcka på en produk­tion­san­lägg­ning, en allvarlig kläms­kada där en anställd dog och en olycka som kan ha orsakats av ett sjukdoms­fall på ett varv. Dessutom utsattes en brevbä­rare för grovt våld i arbetet och dog av skadorna. Brott­sut­red­ningen i det sistnämnda fallet pågår fortfarande.

Man kan inte ta några genvägar.

Poiko­lainen har i flera år följt med utvecklingen i antalet arbetsplat­so­lyckor och myndig­he­ternas olyck­sut­red­ningar. I flera av dem lyfter man fram problem med bristfällig intro­duk­tion eller konsta­terar att det borde ha skett en mer utförlig intro­duk­tion och utbild­ning på arbetsplatsen.

Att känna till möjliga faror i arbets­miljön utgör en väsentlig del av intro­duk­tionen till jobbet. Det är också ytterst viktigt att den anställda förstår hur arbet­supp­gif­terna utförs på ett säkert sätt. Det räcker inte med att ge en handbok i handboken, anser Poikolainen.

– Man kan inte ta några genvägar utan man måste kolla igen allt som har att göra med arbet­supp­giften. Man måste känna igen farorna. Att se till arbets­sä­ker­heten är en del av att leda en arbetsplats, säger Poikolainen.

Poiko­lainen påpekar att upple­velsen av att det är bråttom och ont om tid på jobbet nämns sällan i rapporterna.

– Det kan man läsa mellan raderna, säger Poikolainen.

ALLT FÄRRE GRANSKNINGAR 

År 2021 gjordes 20 495 gransk­ningar på arbetsplat­serna, enligt rapporten från arbetars­kyddsför­valt­ningen. Som mest har antalet gransk­ningar per år rört sig runt 28 000. Den tid som i medeltal används för en gransk­ning har också minskat.

Trenden är liknande runtom i Europa. Industri­facket och fackfö­re­nings­rö­relsen i stort har arbetat för att svänga riktningen.

– Vi vill att arbetars­kydds­myn­dig­heten ska synas på arbetsplat­serna. Det är viktigt att myndig­he­terna tar ställ­ning, kanske lite ruskar om arbets­gi­varen och stöder arbetas­kydds­full­mäk­tige på arbetsplat­serna, säger Poikolainen.

Det här berättar om att det finns arbetsplatser i Finland som inte följer lagens anda.

Det är oroväc­kande att de finska arbetars­kydds­myn­dig­he­terna hittade något att anmärka hela 40 000 gånger under sina gransk­ningar på arbetsplatserna.

– Arbetars­kydds­myn­dig­he­terna har delat ut 34 000 rekom­men­da­tioner och 5 000 varningar. Det här berättar om att det finns arbetsplatser i Finland som inte följer lagens anda.

Poiko­lainen efter­lyser strän­gare sanktioner för att tumma på arbetarskyddet.

– Om man frågar mig så anser jag att man skulle kunna införa ”parke­ringsbot för arbets­mil­jö­brott”. En sådan skulle man kunna skriva ut direkt om arbetars­kydd­sins­pek­tören hittar något att anmärka på under gransk­ningen. I nuläget är sanktio­nerna väldigt lindriga. De borde absolut vara strän­gare, säger Poikolainen.

Arbets­mil­jö­ex­perten vill ändå lyfta fram att det finns flera ypper­liga arbets­gi­vare i Finland när det kommer till arbets­mil­jöfrågor. Därför är ”noll arbetsplat­so­lyckor som leder till döden” enligt honom ett realis­tiskt mål.