– Det vikti­gaste är att famil­jerna fått chansen till en mer jämställd vardag under småbarnsåren, så att famil­jernas person­liga beslut ändå respek­teras, säger Industri­fac­kets expert på arbets­miljö- och sociala frågor, Sari Kola.

– Den födande föräl­dern får gravi­di­tets­pen­ning i 40 dagar.  Den inkom­stre­la­te­rade ersätt­ningen ligger på ungefär 90 procent av den årliga inkomsten. Efter gravi­di­tets­le­dig­heten har båda föräl­drar rätt till 160 dagar var av föräl­dra­le­dighet. För de första 16 dagarna är ersätt­ning 90 procent och efter det ligger ersätt­ningen på runt 70 procent.

Föräl­drarna kan rätt flexi­belt överlåta 63 dagar till den andra föräl­dern. Kola tar ett exempel: Dagarna kan exempelvis överlåtas till en ny partner om föräl­drarna inte bor tillsam­mans då barnet föds. Ensamför­sör­jare får använda hela paketet på 320 dagar.

Arbets­veckan kan också delas mellan föräl­drarna. Till och med arbets­dagen kan delas mellan föräl­drarna. En person som har en anställ­ning har rätten att ta ut sin föräl­dra­le­dighet i fyra perioder fram tills barnet fyller två år. Det gör det smidi­gare att kombi­nera ledig­heten med arbetslivet.

– Nu kan papporna också i lugn och ro uppleva vardagen med småbarn. Arbets­gi­varna borde förstå att arbets­ta­garen insats på jobbet växer om man ser till att han eller hon orkar i vardagen. Reformen av famil­je­le­dig­he­terna innebär heller inte några stora förändringar i löneut­gif­terna, vill Kola säga till arbetsgivarna.

DET BEHÖVS UTBILDNING!

– Jag tror defini­tivt att reformen och att allt fler pappor också i Industri­fac­kets mansdo­mi­ne­rade branscher och arbetsplatser. Men utan utbild­ning om innehållet i den här lagen så ökar inte använd­ningen av föräl­dra­le­dig­heten, säger Kola.

Studie på studie visar att finländska småbarnsfö­räl­drar upplever sig vara ansträngda och stres­sade. I den följande stora förändringen, reformen av den sociala trygg­heten, skulle Kola gärna se några ekono­miska incentiv. Kola vill utöka möjlig­heten för föräl­drarna att jobba deltid fram till slutet av barnets tredje skolår och att famil­jens ekonomi skulle tryggas bättre än idag. I nuläget gäller rätten fram till slutet av det andra skolåret.

En del arbets­gi­vare har en njugg inställ­ning till föräldraledigheter

Industri­facket repre­sen­terar arbets­ta­garna i flera mansdo­mi­ne­rade branscher vilket också märks av i att tre av fyra medlemmar i förbundet är män. Hur de nya famil­je­le­dig­he­terna förs över i de branschs­peci­fika avtalen erbjuder en chans att kolla hur arbets­gi­varna verkligen förhåller sig till jämställd­heten mellan kvinnor och män.

Nästan tre av fyra medlemmar i Industri­facket är män. Arbetet med att imple­men­tera föräl­dra­le­dig­hets­re­formen i avtalsbranschernas kollek­ti­vavtal innebär att man samti­digt tar tempen hur arbets­gi­varna egent­ligen förhåller sig till jämställd­heten mellan kvinnor och män.

– Vi har redan länge jobbat för en reform av famil­je­le­dig­he­terna, men ganska njugg har arbets­gi­varnas inställ­ning i de mansdo­mi­ne­rade branscherna varit till att papporna skulle ta ut mer famil­je­le­digt, säger Industri­fac­kets arbets­mark­nadschef Jyrki Virtanen.

Arbets­gi­varna ville inte ge fler avlönade dagar utan arbete till de anställda utan egent­ligen ta bort av dem.

– Arbets­gi­varna ville inte ge fler avlönade dagar utan arbete till de anställda utan egent­ligen ta bort av dem. Vårt mål är att man i alla fall inte ska minska på mammornas avlönade ledighet och att papporna ska få mer. Då skulle vi närma oss jämställdhet i alla fall i teorin.

Virtanen oroar sig dock för att avtalen i det här hänseendet kan bli sådana att det möjliggör diskri­mi­ne­ring. Det i sin tur kan få konse­kvenser som avgörs i rätten i sinom tid.

SPELAR PENGAR EN ROLL?

– Min uppfatt­ning är att pappor inte dagsläget tagit ut de ledig­heter de haft rätt till. Eller de som har tagit ut ledig­he­terna har gjort det oberoende av vad som står i kollek­ti­vav­talet, säger Virtanen.

– Vi vet att många unga familjer har det kärvt ekono­miskt och stora lån. Det funderas noga i famil­jerna över om man kan tabu t långa ledig­heter. Om man fick vara famil­je­ledig med full lön skulle det säkert tas ut mer famil­je­le­dig­heter. Där spelar kollek­ti­vav­talet en roll.

I runt en tredjedel av Industri­fac­kets kollek­ti­vavtal har man lyckats med att införa förändringar som kommer från reformen av famil­je­le­dig­heter. Gällande de övriga avtalsbranscherna nådde inte parterna samsyn då de försökte förhandla om förändringar mitt under avtals­pe­rioder, berättar Virtanen.

Han berättar att skogs­jät­tarna UPM, Stora Enso och Metsä Board har infört en praxis där andan i reformen av famil­je­le­dig­heter beaktas och båda föräl­drar kan dela jämnt på föräldraledigheten.

Arbets­mark­nadschefen anser att arbets­gi­varna måste godkänna att avtalen nu måste uppda­teras ur en jämställdhetssynvinkel.

– Frågan om famil­je­le­dig­heter måste lösas nu när det förhandlas om avtal.

ABETET ÄR INTE FÄRDIGT

– Allt förän­drades i och med den nya lagen. Man ska inte längre anta att papporna tar ut minimian­talet föräl­dra­le­dig­hets­dagar, säger Tytti Naukka­rinen, ekono­mist på fackcent­ralen FFC.

– Det är viktigt att man meddelar öppet om lagre­fomen på arbetsplat­serna. Om en arbets­ta­garen inte själv kommit att tänka på saken kan chefen visa exempel och varför inte Vd:n uppmuntra till att ta ut föräl­dra­le­dighet. Och om arbets­ta­garen har planer på att vara föräl­dra­ledig så ska det göras praktiskt möjligt, säger Naukkarinen.

Det handlar till exempel om ett funge­rande system med vikarier.

Det är viktigt att man meddelar öppet om lagre­fomen på arbetsplatserna.

Naukka­rinen anser ändå att arbetet inte är slutfört.

– Nuvarande sjukför­sä­kringslag ger rätten att ta ut föräl­dra­le­dig­heten i hurdana tidspe­rioder som helst men inom ramen för arbets­lags­tift­ningen gäller högst fyra perioder. Förstås kan man förhandla med arbets­gi­varen om att ta ut ledig­heten i flera sjok. Arbets­ta­garen är skyldig att anmäla om sin föräl­dra­le­dig­hetet två månader i förväg. Om man organi­serat arbetet väl så borde en kortare tid räcka till, tycker jag.

I enlighet med regerings­pro­grammet för regeringen Rinne-Marin rörde man inte hemvårdss­tödet, centerns hjärtefråga.

– FFC:s mål är att hemvårdss­tödet höjs och det skulle kunna användas mer flexi­belt men i stället skulle det inte gälla för en lika lång tidspe­riod som idag.

MAMMOR TAR UT 90 PROCENT AV HEMVÅRDSSTÖDET

Folkpen­sion­sans­talten FPA:s förmånschef Johanna Aholainen berättar att trenden är att även efter att reformen trätt i kraft verkar som om papporna flyttar över allt de bara går av föräl­dra­pen­ning­da­garna på mammornas konto. Studier visar att det kan delvis bero på det att det är ”förvå­nans­värt många” mammor som tar ut alla möjliga föräl­dras­kaps­re­la­te­rade förmåner om bara går.

Om det här rör det sig ändå en hel del falsk information.

Alla måste se över sina attityder: pappor, mammor, arbetsgivare.

– Mamman blir ofta hemma på hemvårdsstöd i några månader eller är hemma med hemvårdsstöd ”mellan barnen”. Om man tänker på hushål­lets helhet­sin­komster, då man beaktar progres­sionen i beskatt­ningen, så kan det vara så att pappan ska ha flera tusen euro mera i månad­sin­komst än mamman för att det ska löna sig ekono­miskt för familjen att pappan inte tar ut sin den ledighet han har rätt till, konsta­terar Aholainen.

Det är mammorna som tar ut 90 procent av hemvårdsstödet.

– Det är inte bra. Det påverkar kvinnornas ställ­ning på arbets­mark­naden och i samhället i stort, säger Aholainen. Dessutom är det en bidra­gande faktor till att kvinnor är överrepre­sen­te­rade i gruppen fattiga pensionärer.

PAPPA, KOM IHÅG DIN RÄTT

– Vi vet att omkring 20–25 procent av papporna inte använt sina ledig­heter. Samti­digt vet vi att då en pappa självs­tän­digt tar ansvar gynnar det också honom själv då ett starkt band uppstår mellan honom och barnet.

Direktör Liisa Siika-aho på social- och hälsovård­mi­nis­te­riet lyfter fram skils­mäs­sos­ta­tis­tiken i landet. Speciellt då föräl­drarna går skilda vägar bidrar föräl­dra­le­dig­he­terna till att kontakten med barnen står fast.

– Alla måste se över sina attityder: pappor, mammor, arbets­gi­vare. Det finns orsak att disku­tera frågan både i famil­jerna och på arbetsplatserna.

Kollek­ti­vav­talsför­hand­lin­garna lämnar social- och hälsovårds­mi­nis­te­riet till arbets­mark­nads­par­terna men faktum kvarstår.

– Oftast är det så att om man får lön under ledig­heten så är det mer sanno­likt att man tar ut den, konsta­terar Siika-aho.