– Det vik­ti­gaste är att famil­jer­na fått chansen till en mer jäm­ställd vardag under småbarn­såren, så att famil­jer­nas per­son­li­ga beslut ändå respek­teras, säger Indus­tri­fack­ets expert på arbetsmiljö- och sociala frå­gor, Sari Kola.

– Den födande föräldern får gra­viditet­spen­ning i 40 dagar.  Den inkom­stre­lat­er­ade ersät­tnin­gen lig­ger på unge­fär 90 pro­cent av den årli­ga inkom­sten. Efter gra­viditet­sledigheten har båda föräl­drar rätt till 160 dagar var av föräl­draledighet. För de förs­ta 16 dagar­na är ersät­tning 90 pro­cent och efter det lig­ger ersät­tnin­gen på runt 70 pro­cent.

Föräl­drar­na kan rätt flex­i­belt över­lå­ta 63 dagar till den andra föräldern. Kola tar ett exem­pel: Dagar­na kan exem­pelvis över­lå­tas till en ny part­ner om föräl­drar­na inte bor till­sam­mans då bar­net föds. Ensam­försör­jare får använ­da hela paketet på 320 dagar.

Arbetsveck­an kan ock­så delas mel­lan föräl­drar­na. Till och med arbets­da­gen kan delas mel­lan föräl­drar­na. En per­son som har en anställ­ning har rät­ten att ta ut sin föräl­draledighet i fyra peri­oder fram tills bar­net fyller två år. Det gör det smidi­gare att kom­bin­era ledigheten med arbet­slivet.

– Nu kan pap­por­na ock­så i lugn och ro uppl­e­va varda­gen med småbarn. Arbets­gi­var­na bor­de förstå att arbet­sta­garen insats på job­bet väx­er om man ser till att han eller hon orkar i varda­gen. Refor­men av famil­jeledigheter­na innebär heller inte några sto­ra förän­dringar i löneut­gifter­na, vill Kola säga till arbets­gi­var­na.

DET BEHÖVS UTBILDNING!

– Jag tror defin­i­tivt att refor­men och att allt fler pap­por ock­så i Indus­tri­fack­ets mans­domin­er­ade bran­sch­er och arbet­splatser. Men utan utbild­ning om innehål­let i den här lagen så ökar inte använd­nin­gen av föräl­draledigheten, säger Kola.

Studie på studie vis­ar att fin­länd­s­ka småbarns­föräl­drar upplever sig vara ansträng­da och stres­sade. I den föl­jande sto­ra förän­drin­gen, refor­men av den sociala tryg­gheten, skulle Kola gär­na se några ekonomiska incen­tiv. Kola vill utö­ka möj­ligheten för föräl­drar­na att job­ba deltid fram till slutet av bar­nets tred­je skolår och att famil­jens ekono­mi skulle tryg­gas bät­tre än idag. I nuläget gäller rät­ten fram till slutet av det andra skolåret.

En del arbetsgivare har en njugg inställning till föräldraledigheter

Indus­tri­fack­et rep­re­sen­ter­ar arbet­sta­gar­na i flera mans­domin­er­ade bran­sch­er vilket ock­så märks av i att tre av fyra medlem­mar i för­bun­det är män. Hur de nya famil­jeledigheter­na förs över i de bran­schspeci­fi­ka avtal­en erb­jud­er en chans att kol­la hur arbets­gi­var­na verk­li­gen förhåller sig till jäm­ställd­heten mel­lan kvin­nor och män.

Näs­tan tre av fyra medlem­mar i Indus­tri­fack­et är män. Arbetet med att imple­mentera föräl­draledighet­sre­for­men i avtals­bran­sch­er­nas kollek­ti­vav­tal innebär att man sam­tidigt tar tem­pen hur arbets­gi­var­na egentli­gen förhåller sig till jäm­ställd­heten mel­lan kvin­nor och män.

– Vi har redan länge job­bat för en reform av famil­jeledigheter­na, men gan­s­ka njugg har arbets­gi­var­nas inställ­ning i de mans­domin­er­ade bran­sch­er­na var­it till att pap­por­na skulle ta ut mer famil­jeledigt, säger Indus­tri­fack­ets arbets­mark­nad­schef Jyr­ki Vir­ta­nen.

Arbets­gi­var­na ville inte ge fler avlö­nade dagar utan arbete till de anställ­da utan egentli­gen ta bort av dem.

– Arbets­gi­var­na ville inte ge fler avlö­nade dagar utan arbete till de anställ­da utan egentli­gen ta bort av dem. Vårt mål är att man i alla fall inte ska min­s­ka på mam­mor­nas avlö­nade ledighet och att pap­por­na ska få mer. Då skulle vi när­ma oss jäm­ställd­het i alla fall i teorin.

Vir­ta­nen oroar sig dock för att avtal­en i det här hänseen­det kan bli sådana att det möjlig­gör diskrim­iner­ing. Det i sin tur kan få kon­sekvenser som avgörs i rät­ten i sinom tid.

SPELAR PENGAR EN ROLL?

– Min upp­fat­tning är att pap­por inte dagsläget tag­it ut de ledigheter de haft rätt till. Eller de som har tag­it ut ledigheter­na har gjort det oberoende av vad som står i kollek­ti­vav­talet, säger Vir­ta­nen.

– Vi vet att mån­ga unga famil­jer har det kärvt ekonomiskt och sto­ra lån. Det fun­deras noga i famil­jer­na över om man kan tabu t lån­ga ledigheter. Om man fick vara famil­jeledig med full lön skulle det säk­ert tas ut mer famil­jeledigheter. Där spelar kollek­ti­vav­talet en roll.

I runt en tred­jedel av Indus­tri­fack­ets kollek­ti­vav­tal har man lyck­ats med att införa förän­dringar som kom­mer från refor­men av famil­jeledigheter. Gäl­lande de övri­ga avtals­bran­sch­er­na nådde inte parter­na sam­syn då de försök­te förhand­la om förän­dringar mitt under avtalspe­ri­oder, berät­tar Vir­ta­nen.

Han berät­tar att skogsjät­tar­na UPM, Sto­ra Enso och Met­sä Board har infört en prax­is där andan i refor­men av famil­jeledigheter beak­tas och båda föräl­drar kan dela jäm­nt på föräl­draledigheten.

Arbets­mark­nad­schefen anser att arbets­gi­var­na måste god­kän­na att avtal­en nu måste upp­dat­eras ur en jäm­ställd­hetssyn­vinkel.

– Frå­gan om famil­jeledigheter måste lösas nu när det förhand­las om avtal.

ABETET ÄR INTE FÄRDIGT

– Allt förän­drades i och med den nya lagen. Man ska inte län­gre anta att pap­por­na tar ut min­imi­antalet föräl­draledighets­da­gar, säger Tyt­ti Naukkari­nen, ekon­o­mist på fack­cen­tralen FFC.

– Det är vik­tigt att man med­de­lar öppet om lagre­fomen på arbet­splat­ser­na. Om en arbet­sta­garen inte själv kom­mit att tän­ka på sak­en kan chefen visa exem­pel och var­för inte Vd:n upp­muntra till att ta ut föräl­draledighet. Och om arbet­sta­garen har plan­er på att vara föräl­draledig så ska det göras prak­tiskt möjligt, säger Naukkari­nen.

Det hand­lar till exem­pel om ett fungerande sys­tem med vikari­er.

Det är vik­tigt att man med­de­lar öppet om lagre­fomen på arbet­splat­ser­na.

Naukkari­nen anser ändå att arbetet inte är slut­fört.

– Nuvarande sjuk­försäkringslag ger rät­ten att ta ut föräl­draledigheten i hur­dana tidspe­ri­oder som helst men inom ramen för arbet­slags­tift­nin­gen gäller högst fyra peri­oder. Förstås kan man förhand­la med arbets­gi­varen om att ta ut ledigheten i flera sjok. Arbet­sta­garen är skyldig att anmäla om sin föräl­draledighetet två månad­er i förväg. Om man organ­is­er­at arbetet väl så bor­de en kortare tid räc­ka till, tyck­er jag.

I enlighet med regering­spro­gram­met för regerin­gen Rinne-Marin rörde man inte hemvårdsstödet, cen­terns hjärte­frå­ga.

– FFC:s mål är att hemvårdsstödet höjs och det skulle kun­na använ­das mer flex­i­belt men i stäl­let skulle det inte gäl­la för en lika lång tidspe­ri­od som idag.

MAMMOR TAR UT 90 PROCENT AV HEMVÅRDSSTÖDET

Folkpen­sion­sanstal­ten FPA:s för­mån­schef Johan­na Aho­lainen berät­tar att tren­den är att även efter att refor­men trätt i kraft verkar som om pap­por­na fly­t­tar över allt de bara går av föräl­drapen­ningda­gar­na på mam­mor­nas kon­to. Studi­er vis­ar att det kan delvis bero på det att det är ”förvå­nans­värt mån­ga” mam­mor som tar ut alla möjli­ga föräl­draskap­sre­lat­er­ade för­mån­er om bara går.

Om det här rör det sig ändå en hel del fal­sk infor­ma­tion.

Alla måste se över sina atti­ty­der: pap­por, mam­mor, arbets­gi­vare.

– Mam­man blir ofta hem­ma på hemvårdsstöd i några månad­er eller är hem­ma med hemvårdsstöd ”mel­lan bar­nen”. Om man tänker på hushål­lets hel­hetsinkom­ster, då man beak­tar pro­gres­sio­nen i beskat­tnin­gen, så kan det vara så att pap­pan ska ha flera tusen euro mera i månadsinkomst än mam­man för att det ska löna sig ekonomiskt för famil­jen att pap­pan inte tar ut sin den ledighet han har rätt till, kon­stat­er­ar Aho­lainen.

Det är mam­mor­na som tar ut 90 pro­cent av hemvårdsstödet.

– Det är inte bra. Det påverkar kvin­nor­nas ställ­ning på arbets­mark­naden och i samhäl­let i stort, säger Aho­lainen. Dessu­tom är det en bidra­gande fak­tor till att kvin­nor är över­rep­re­sen­ter­ade i grup­pen fat­ti­ga pen­sionär­er.

PAPPA, KOM IHÅG DIN RÄTT

– Vi vet att omkring 20–25 pro­cent av pap­por­na inte använt sina ledigheter. Sam­tidigt vet vi att då en pap­pa självständigt tar ans­var gyn­nar det ock­så hon­om själv då ett starkt band upp­står mel­lan hon­om och bar­net.

Direk­tör Liisa Siika-aho på social- och hälsovård­min­is­teri­et lyfter fram skilsmäs­so­sta­tis­tiken i lan­det. Speciellt då föräl­drar­na går skil­da vägar bidrar föräl­draledigheter­na till att kon­tak­ten med bar­nen står fast.

– Alla måste se över sina atti­ty­der: pap­por, mam­mor, arbets­gi­vare. Det finns orsak att diskutera frå­gan både i famil­jer­na och på arbet­splat­ser­na.

Kollek­ti­vav­tals­förhan­dlin­gar­na läm­nar social- och hälsovårdsmin­is­teri­et till arbets­mark­nadsparter­na men fak­tum kvarstår.

– Oftast är det så att om man får lön under ledigheten så är det mer san­no­likt att man tar ut den, kon­stat­er­ar Siika-aho.