– Det viktigaste är att familjerna fått chansen till en mer jämställd vardag under småbarnsåren, så att familjernas personliga beslut ändå respekteras, säger Industrifackets expert på arbetsmiljö- och sociala frågor, Sari Kola.

– Den födande föräldern får graviditetspenning i 40 dagar.  Den inkomstrelaterade ersättningen ligger på ungefär 90 procent av den årliga inkomsten. Efter graviditetsledigheten har båda föräldrar rätt till 160 dagar var av föräldraledighet. För de första 16 dagarna är ersättning 90 procent och efter det ligger ersättningen på runt 70 procent.

Föräldrarna kan rätt flexibelt överlåta 63 dagar till den andra föräldern. Kola tar ett exempel: Dagarna kan exempelvis överlåtas till en ny partner om föräldrarna inte bor tillsammans då barnet föds. Ensamförsörjare får använda hela paketet på 320 dagar.

Arbetsveckan kan också delas mellan föräldrarna. Till och med arbetsdagen kan delas mellan föräldrarna. En person som har en anställning har rätten att ta ut sin föräldraledighet i fyra perioder fram tills barnet fyller två år. Det gör det smidigare att kombinera ledigheten med arbetslivet.

– Nu kan papporna också i lugn och ro uppleva vardagen med småbarn. Arbetsgivarna borde förstå att arbetstagaren insats på jobbet växer om man ser till att han eller hon orkar i vardagen. Reformen av familjeledigheterna innebär heller inte några stora förändringar i löneutgifterna, vill Kola säga till arbetsgivarna.

DET BEHÖVS UTBILDNING!

– Jag tror definitivt att reformen och att allt fler pappor också i Industrifackets mansdominerade branscher och arbetsplatser. Men utan utbildning om innehållet i den här lagen så ökar inte användningen av föräldraledigheten, säger Kola.

Studie på studie visar att finländska småbarnsföräldrar upplever sig vara ansträngda och stressade. I den följande stora förändringen, reformen av den sociala tryggheten, skulle Kola gärna se några ekonomiska incentiv. Kola vill utöka möjligheten för föräldrarna att jobba deltid fram till slutet av barnets tredje skolår och att familjens ekonomi skulle tryggas bättre än idag. I nuläget gäller rätten fram till slutet av det andra skolåret.

En del arbetsgivare har en njugg inställning till föräldraledigheter

Industrifacket representerar arbetstagarna i flera mansdominerade branscher vilket också märks av i att tre av fyra medlemmar i förbundet är män. Hur de nya familjeledigheterna förs över i de branschspecifika avtalen erbjuder en chans att kolla hur arbetsgivarna verkligen förhåller sig till jämställdheten mellan kvinnor och män.

Nästan tre av fyra medlemmar i Industrifacket är män. Arbetet med att implementera föräldraledighetsreformen i avtalsbranschernas kollektivavtal innebär att man samtidigt tar tempen hur arbetsgivarna egentligen förhåller sig till jämställdheten mellan kvinnor och män.

– Vi har redan länge jobbat för en reform av familjeledigheterna, men ganska njugg har arbetsgivarnas inställning i de mansdominerade branscherna varit till att papporna skulle ta ut mer familjeledigt, säger Industrifackets arbetsmarknadschef Jyrki Virtanen.

Arbetsgivarna ville inte ge fler avlönade dagar utan arbete till de anställda utan egentligen ta bort av dem.

– Arbetsgivarna ville inte ge fler avlönade dagar utan arbete till de anställda utan egentligen ta bort av dem. Vårt mål är att man i alla fall inte ska minska på mammornas avlönade ledighet och att papporna ska få mer. Då skulle vi närma oss jämställdhet i alla fall i teorin.

Virtanen oroar sig dock för att avtalen i det här hänseendet kan bli sådana att det möjliggör diskriminering. Det i sin tur kan få konsekvenser som avgörs i rätten i sinom tid.

SPELAR PENGAR EN ROLL?

– Min uppfattning är att pappor inte dagsläget tagit ut de ledigheter de haft rätt till. Eller de som har tagit ut ledigheterna har gjort det oberoende av vad som står i kollektivavtalet, säger Virtanen.

– Vi vet att många unga familjer har det kärvt ekonomiskt och stora lån. Det funderas noga i familjerna över om man kan tabu t långa ledigheter. Om man fick vara familjeledig med full lön skulle det säkert tas ut mer familjeledigheter. Där spelar kollektivavtalet en roll.

I runt en tredjedel av Industrifackets kollektivavtal har man lyckats med att införa förändringar som kommer från reformen av familjeledigheter. Gällande de övriga avtalsbranscherna nådde inte parterna samsyn då de försökte förhandla om förändringar mitt under avtalsperioder, berättar Virtanen.

Han berättar att skogsjättarna UPM, Stora Enso och Metsä Board har infört en praxis där andan i reformen av familjeledigheter beaktas och båda föräldrar kan dela jämnt på föräldraledigheten.

Arbetsmarknadschefen anser att arbetsgivarna måste godkänna att avtalen nu måste uppdateras ur en jämställdhetssynvinkel.

– Frågan om familjeledigheter måste lösas nu när det förhandlas om avtal.

ABETET ÄR INTE FÄRDIGT

– Allt förändrades i och med den nya lagen. Man ska inte längre anta att papporna tar ut minimiantalet föräldraledighetsdagar, säger Tytti Naukkarinen, ekonomist på fackcentralen FFC.

– Det är viktigt att man meddelar öppet om lagrefomen på arbetsplatserna. Om en arbetstagaren inte själv kommit att tänka på saken kan chefen visa exempel och varför inte Vd:n uppmuntra till att ta ut föräldraledighet. Och om arbetstagaren har planer på att vara föräldraledig så ska det göras praktiskt möjligt, säger Naukkarinen.

Det handlar till exempel om ett fungerande system med vikarier.

Det är viktigt att man meddelar öppet om lagrefomen på arbetsplatserna.

Naukkarinen anser ändå att arbetet inte är slutfört.

– Nuvarande sjukförsäkringslag ger rätten att ta ut föräldraledigheten i hurdana tidsperioder som helst men inom ramen för arbetslagstiftningen gäller högst fyra perioder. Förstås kan man förhandla med arbetsgivaren om att ta ut ledigheten i flera sjok. Arbetstagaren är skyldig att anmäla om sin föräldraledighetet två månader i förväg. Om man organiserat arbetet väl så borde en kortare tid räcka till, tycker jag.

I enlighet med regeringsprogrammet för regeringen Rinne-Marin rörde man inte hemvårdsstödet, centerns hjärtefråga.

– FFC:s mål är att hemvårdsstödet höjs och det skulle kunna användas mer flexibelt men i stället skulle det inte gälla för en lika lång tidsperiod som idag.

MAMMOR TAR UT 90 PROCENT AV HEMVÅRDSSTÖDET

Folkpensionsanstalten FPA:s förmånschef Johanna Aholainen berättar att trenden är att även efter att reformen trätt i kraft verkar som om papporna flyttar över allt de bara går av föräldrapenningdagarna på mammornas konto. Studier visar att det kan delvis bero på det att det är ”förvånansvärt många” mammor som tar ut alla möjliga föräldraskapsrelaterade förmåner om bara går.

Om det här rör det sig ändå en hel del falsk information.

Alla måste se över sina attityder: pappor, mammor, arbetsgivare.

– Mamman blir ofta hemma på hemvårdsstöd i några månader eller är hemma med hemvårdsstöd ”mellan barnen”. Om man tänker på hushållets helhetsinkomster, då man beaktar progressionen i beskattningen, så kan det vara så att pappan ska ha flera tusen euro mera i månadsinkomst än mamman för att det ska löna sig ekonomiskt för familjen att pappan inte tar ut sin den ledighet han har rätt till, konstaterar Aholainen.

Det är mammorna som tar ut 90 procent av hemvårdsstödet.

– Det är inte bra. Det påverkar kvinnornas ställning på arbetsmarknaden och i samhället i stort, säger Aholainen. Dessutom är det en bidragande faktor till att kvinnor är överrepresenterade i gruppen fattiga pensionärer.

PAPPA, KOM IHÅG DIN RÄTT

– Vi vet att omkring 20–25 procent av papporna inte använt sina ledigheter. Samtidigt vet vi att då en pappa självständigt tar ansvar gynnar det också honom själv då ett starkt band uppstår mellan honom och barnet.

Direktör Liisa Siika-aho på social- och hälsovårdministeriet lyfter fram skilsmässostatistiken i landet. Speciellt då föräldrarna går skilda vägar bidrar föräldraledigheterna till att kontakten med barnen står fast.

– Alla måste se över sina attityder: pappor, mammor, arbetsgivare. Det finns orsak att diskutera frågan både i familjerna och på arbetsplatserna.

Kollektivavtalsförhandlingarna lämnar social- och hälsovårdsministeriet till arbetsmarknadsparterna men faktum kvarstår.

– Oftast är det så att om man får lön under ledigheten så är det mer sannolikt att man tar ut den, konstaterar Siika-aho.