Sektordirektionen för teknologisektorn vid Industrifacket samlades 9 november för att gå igenom kollektivavtalsinitiativen från fackavdelningarna och lägga målen för avtalsrörelsen. I bild Paavo Niskanen, Timo Mällinen, Juha Pöllänen och Markus Laukkanen.

Industri­fac­kets förhand­lare: Före­ta­gen har råd med löneförhöjningar

TEXT PETTERI RAITO
FOTO KITI HAILA
ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS

Nu inleds kollek­ti­vav­talsför­hand­lin­gar inom tekno­lo­gi­sek­torn och i kemibranscherna.

Förhand­lings­lä­get har förän­drats i flera av Industri­fac­kets avtalsbranscher då parterna inte nådde en överens­kom­melse om löneför­höj­nin­garna för avtals­pe­rio­dens andra år.
– Förhand­lin­garna avslu­ta­des den 14 okto­ber utan att vi hade nått ett resul­tat. Gällande lönerna låg våra mål och arbets­gi­var­nas för långt ifrån varan­dra. Vi anser att före­ta­gen för tillfäl­let har råd med löneför­höj­nin­gar. Det senaste året har gått bra, eller rent av utmärkt, för de flesta före­ta­gen. Trots att utsik­terna i före­ta­gen nu skulle försäm­ras en aning så skapas det inte problem för dem, säger Industri­fac­kets arbets­mark­nads­di­rek­tör Jyrki Virta­nen.

Vi vill trygga medlem­mar­nas köpkraft så bra som möjligt då levnads­kost­na­derna stiger.

Virta­nen vill påminna om att de största utma­nin­garna för före­ta­gen för tillfäl­let ligger i bris­ten på arbets­kraft och tillgån­gen på råmaterial.

– Krym­pande efterfråga ligger på tredje plats, enligt före­ta­gen. Samti­digt är det så att oberoende konjunk­tur­lä­get finns det alltid före­tag som har problem med ekonomin.

Industri­fac­kets mål i förhand­lin­garna är klart och tydligt.

– Vi vill trygga medlem­mar­nas köpkraft så bra som möjligt då levnads­kost­na­derna stiger, säger Virtanen.

FÖRBEREDELSER I VANLIG ORDNING

Genast efter att förhand­lin­garna om löneför­höj­nin­gar stran­dat bad Industri­fac­ket fackav­del­nin­garna lägga fram kollek­ti­vav­tal­si­ni­tia­tiv med förs­lag på hur avta­len ska förnyas och vilka mål förbun­det ska sikta på inför förhandlingarna.

Fackav­del­nin­garna kom med drygt 300 initia­tiv före tidsfris­ten löpte ut i slutet av oktober.

– Trots att det nu finns flera saker vi förhand­lar om kan utgångs­lä­get beskri­vas som normalt. Vi gör våra förbe­re­del­ser och arbets­gi­var­si­dan förbe­re­der sig på sitt sätt. Sedan går vi vidare till själva förhand­lin­garna, säger Virtanen.

Vi gör våra förbe­re­del­ser och arbets­gi­var­si­dan förbe­re­der sig på sitt sätt.

– Förhand­lin­garna blir anin­gen svårare än då vi bara skulle komma överens om lönerna. När det kommer till de så kallade textfrå­gorna har vi inte tagit några större steg framåt den senaste tiden och nu ska vi behandla också den biten.

Inom tekno­lo­giin­dustrin ligger en del svårig­he­ter i att parterna inte nått en överens­kom­melse angående hur föräl­dra­le­dig­hets­re­for­men skrivs in i avtalen.

– Det förhand­lade vi om med arbets­gi­varna i våras under några måna­der men vi kom inte fram till en överens­kom­melse, berät­tar Virtanen.

Han beto­nar att diskus­sio­nerna med arbets­gi­varna har förts i god anda.

– Varför skulle vi inte kunna nå ett resul­tat från det här utgångs­lä­get. Samti­digt måste vi förbe­reda oss på att det inte kommer att bli lätt. Därför måste varje arbets­ta­gare vara förbe­redd på att förs­vara sina egna arbets­vill­kor om det blir ett pres­sat läge i förhandlingarna.

FÖRHANDLINGSKULTUREN MÅSTE UTVECKLAS

Industri­fac­kets mål har varit och är fort­sätt­nings­vis att få till stånd nya kollek­ti­vav­tal före det gamla löper ut. Virta­nen pekar ändå på bris­ter i förhand­lings­kul­tu­ren på arbets­mark­na­den idag.

– Arbets­gi­varna verkar inte förhandla på allvar före man lägger tryck på dem. Det måste skapas ett tryck före man får till stånd ett avtal. Det verkar som om medlemsfö­re­ta­gen i arbets­gi­varför­bun­den tänker att det delas ut pengar för lätt om inte motstån­da­ren tagit till stridsåt­gär­der. Sedan gnäl­ler de på oss i offent­lig­he­ten om att man inte kan förhandla med oss då vi hela tiden hotar med olika stridsåt­gär­der, säger Virtanen.

Arbets­gi­varna verkar inte förhandla på allvar före man lägger tryck på dem.

– Här måste vi få en förändring. Det vore bättre om vi skulle kunna förhandla utan att det hela tiden ska läggas tryck på varan­dra och att avtals­pe­rio­derna skulle följa varan­dra utan avbrott.

”VI KLARAR OSS TILLSAMMANS, PRECIS SOM TIDIGARE”

Kemibranschens förhand­lin­gar om löneför­höj­nin­garna för avtals­pe­rio­dens andra år stran­dade i slutet av september.

– Vi låg ganska långt ifrån varan­dra, arbets­gi­varna och vi. Vi ville bygga en till­räcklig buffert mot infla­tio­nen för våra medlem­mar och försökte få en lugn period på ett år där man vi skulle se hur läget utvecklas här hos oss och ute i värl­den. Vi försökte ända in i det sista vara krea­tiva och lösning­so­rien­te­rade, men det räckte inte ända fram, säger Toni Laiho, sektorc­hef för kemi­sek­torn vid Industrifacket.

På grund av det här ska parterna nu förhandla om hela avta­let, också det så kallade texterna.

Vi håller huvu­det kallt och hjär­tat varmt.

– Föru­tom fackav­del­nin­garna nya kollek­ti­vav­tal­si­ni­tia­tiv har vi också en bunt av tidi­gare initia­tiv och tankar om hur kollek­ti­vav­ta­len borde utvecklas. I Tyskland fick man ihop ett krisav­tal för kemiska branscherna och det är intres­san­tav­tal att utföra jämfö­rel­ser med. Där har man till exem­pel avta­lat om löneför­höj­nin­gar på 6,5 procent under en avtals­pe­riod på 20 månader

Laiho säger att han är lugn med tanke på förhandlingarna.

– Tanken är att vi börjar förhandla i mitten av novem­ber och avta­len står klara senast vid årss­kif­tet. Vi har inte kommit överens om en tidta­bell. Man ska inte ha en för stram sådan.

– Ekono­miska läget skapar förut­sätt­nin­garna och begräns­nin­garna. Infla­tio­nen skenar och priserna stiger. Vårt mål är att förhandla fram en lösning som stöder våra medlem­mars köpkraft och genom det nya kollek­ti­vav­ta­let bygger en buffert mot inflationen.

– Till­sam­mans kommer vi att klara av det, precis som tidi­gare. Vi håller huvu­det kallt och hjär­tat varmt. Hoppas det räcker med förhand­lin­gar för att vi ska få till stånd ett avtal, säger Laiho.

FLERA FÖRHANDLINGSBORD

  • Förhand­lin­garna inom tekno­lo­gi­sek­torn förs om avta­len i följande branscher:
    1) tekno­lo­giin­dustrin
    2) malmgruvorna
    3) plåt- och industriisoleringbranschen 
    4) teknisk service och tekniskt underhåll
  • Avta­len inom kemisektorn: 
    1) bildäcksbranschen
    2) Fiskars Finland Oy Ab:s anställda 
    3) borst- och penselbranschen 
    4) utdel­ning
    5) ädel­me­tallbranschen
    6) kemisk basindustri 
    7) sko- och läderindustri 
    8) gummiin­dustri 9) glas­ke­ra­misk industri
    10) glas­nings- bygg­nad­singlas­nings och glasförädlingsindustri
    11) medie- och tryckeribranschen 
    12) plast­pro­duk­tin­dustri och kemisk produktindustri 
    13) direk­tut­del­ning
    14) textil- och modebranschen 
    15) textilvårdsbranschen
    16) båtbygg­nad­sin­dustrin
    17) tjäns­te­män i den grafiska branschen Grafi­net ry 
    18) olje‑, natur­gas- och petro­ke­misk industri
  • I mitten av decem­ber inleds förhand­lin­garna inom 
    1) lands­bygds­nä­rin­garna
    2) trädgårdsbranschen
    3) päls­pro­duk­tionsbranschen
    4) grön- och miljöbyggnadsbranschen 
    De här avta­len löper ut i slutet av januari 2023.