Nina Wessberg: Tillsammans på svenska

”Vår tid, vårt land – det var här jag en gång föd­des, det var här jag fick mitt namn..” Så lyder refrän­gen på låten med sam­ma namn, som enligt mig är den bäs­ta på att beskri­va Fin­land och vår tvåspråkighet. Trots att den har över tio år på nack­en, ger låten mig gåshud var­je gång jag hör den.

Språket, mod­er­smålet, är det som definier­ar vem du är. Ingen kan själv vid föd­seln väl­ja sitt mod­er­smål. Ditt förs­ta språk är språket som de vik­ti­gaste män­nisko­r­na i din vardag talar när du är rik­tigt liten.

Mod­er­smålet är kär­lekens språk, känslospråket. Som vux­en har du kanske lärt dig flera språk, men när du ska uttryc­ka dina inner­s­ta tankar och känslor, då blir det på ditt mod­er­smål, för att du ska få fram ditt bud­skap kor­rekt.

Språket och språk­bruket utveck­las kon­stant. Under senaste år har vi alla fått lära oss en mas­sa nya ord, ord vi aldrig hade en aning om att ens exis­ter­ade. Eller vad sägs om inci­den­stal, accel­er­a­tions­fas, vård­skuld, helikopter­per­spek­tiv, zoomtröt­thet, svinnlå­da, närun­dervis­ning, välfärd­som­råde, hybrid­möte… Då världen förän­dras, dyk­er det upp nya ord och begrepp som måste nam­nges. I Fin­land ska vi dessu­tom hit­ta ord för allt på två språk.

Språket och språk­bruket utveck­las kon­stant

På sven­s­ka vän­der vi oss ofta till Sverige för att hit­ta gemen­sam­ma benämningar, sam­tidigt som vi är stol­ta över våra fin­lan­dis­mer. Vi lånar friskt in ord från fin­skan och böjer dem kanske på sven­s­ka. Fin­skan är ett kreativt språk och dessu­tom fenom­enalt bra på förko­rt­ningar som some, tupo, kiky och så vidare…

Det fack­li­ga språket måste ock­så hela tiden utveck­las. Nya ter­mer inom lags­tift­nin­gen och arbets­mark­naden tvin­gar fram begrepp och namn. Här kan vi inte alltid låna från Sverige då deras arbets­mark­nad­ster­mer är annor­lun­da. Här måste vi själ­va ta ini­tia­tiv och ska­pa våra egna begrepp som pas­sar på sven­s­ka i Fin­land. Vi ska­par vårt eget fin­landssven­s­ka ”fack­språk”, som kanske inte öpp­nar sig för den som inte dagli­gen sysslar med fack­lig verk­samhet på sven­s­ka.

En vik­tig frå­ga för mig är att de sven­skspråki­ga fack­li­ga begrepp Indus­tri­fack­et använ­der och kom­mu­nicer­ar är de rät­ta. För mig är det oac­cept­abelt att det förekom­mer flera oli­ka sven­skspråki­ga begrepp på en och sam­ma sak. Det led­er till att bud­skapet blir förvir­rande och oty­dligt, i värs­ta fall kän­ner sig läsaren dum då hen inte förstår vad som står skriv­et. De som job­bar med de sven­skspråki­ga tex­ter­na inom fack­et måste där­för ha en god kännedom om det fack­li­ga fin­landssven­s­ka språk­bruket.

Begripligt på sven­s­ka är vad vi bor­de efter­strä­va för att nå ut med fack­ets bud­skap till så mån­ga som möjligt

Orden är näm­li­gen inte alltid de sam­ma som du hit­tar genom inter­nets över­sät­tningstjän­ster. Det är ett utmanande upp­drag som kanske inte alltid får den upp­skat­tning som den skulle förtjä­na. Begripligt på sven­s­ka är vad vi bor­de efter­strä­va för att nå ut med fack­ets bud­skap till så mån­ga som möjligt.

Allt oftare får vi som talar sven­s­ka i Fin­land käm­pa för att bli förståd­da på vårt eget språk. Det är sårande och väck­er känslor av att vi är säm­re med­bor­gare. Om vi sven­skspråki­ga i Fin­land även i framti­den vill födas, leva, arbe­ta och dö på sven­s­ka, är det upp till oss att se till att språket lever, utveck­las och mår bra.

Eller som Redra­ma rap­par ”Jag ham­na till­ba­ka på mam­mas gata, kan jag sam­la tankar­na som mam­ma pra­ta? Kan jag byta språk? Joo, jag bam­lar sam­ma. Jag ser int nån ankdamm, ser sam­ma flag­ga. Sam­ma gam­la diskus­sion­er, bara sam­lar damm. Hur kan det nap­pa om det kallas pakko­ruot­si Joo… Jag ser hän­der i taket från Karis till Kuo­pio. Sen Poh­jan­maan kaut­ta, eyy.” Låten hit­tar du på Youtube.

Nina Wess­berg är organ­i­sa­tion­som­buds­man på Indus­tri­fack­et