Industrifackets studerandemedlemmar Jyri Nieminen (t.v) och Alexander Anttila samt Abetarmuseet Werstas publikchef Ulla Rohunen lever sig in i fabriksarbetarnas vardag på 1890-talet. I den övre raden ser vi arbetare på Frenckells pappersfabrik. I förgrunden har vi kvinnor som arbetar på Tampellas väveri.

Välkommen till Finlands Manchester – ”Det förflutna löper ihop med nutiden”

9.5.2022

TEXT MEERI YLÄ-TUUHONEN
FOTO JYRKI LUUKKONEN
ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS

Två av Industrifackets studerandemedlemmar bekantade sig med 200 år av industrihistoria i Tammerfors. Utställningen erbjöd ungdomarna mycket att tänka på.

ALEXANDER ANTTILA

Yrkesexamen i maskin- och produktionsteknika
Tammerfors

JYRI NIEMINEN

Yrkesexamen i medie- och tryckeribranschen
Tammerfors

Den finländska industrialiseringen kom i gång på allvar på sågverk och hyvlerier på 1860-talet. På den tiden var Tammerfors en liten och livskraftig industristad som kallades Finlands Manchester, efter den brittiska förebilden.

– Så Manse-benämningen är så där gammal, konstaterar Alexander Anttila.

Anttila är tillsammans med en annan av Industrifackets studerandemedlemmar, Jyri Nieminen, på besök i Arbetarmuseet Werstas utställning Teollisuusmuseo, där berättelsen om hur Tammerfors blev en industristad presenteras. För 200 år sedan var industrin koncentrerad vid Tammerfors ström.

– Nuförtiden finns inte lika mycket industri mitt i centrum, men visst finns det industri i förorterna, säger Nieminen.

Jyri Nieminen bekantar sig med en studerandes vardag på 1990-talet. ”Mina föräldrar hade också C-kassetter då jag var liten”.

Utställningen gör avstamp i tiden före industrialiseringen. Besökarna får bekanta sig med hantverkargruppen färgarnas arbetsredskap och lära sig om hur man sorterade lump. I Tammerfors blev lump till papper i hantverkarhänder redan i slutet av 1700-talet.

Skotten James Finlayson grundade en bomullsfabrik i staden 1820 och Frenckells pappersfabrik fick sin första pappersmaskin år 1842.

LÅNGA DAGAR, LÅGA LÖNER

Förutom industrialiseringen presenterar utställningen också hur fabriksarbetarnas vardag såg ut. På den tiden var det långa arbetsdagar, låga löner och trånga bostäder som kännetecknade livet.

Anttila läser på en tavla om att industriföretag i tiderna byggde bostäder för personalen för att säkra sig om att få arbetskraft.

– Om företagen idag byggde sådana bostäder som anställda skulle ha råd med i närheten av arbetsplatsen skulle det kanske vara lättare att hitta personal, funderar han.

För Alexander Anttila väcker Sarvis tvättfat, skopa och tvålfodral minnen av mormor. Det 1921 grundade företaget var ett av de första företagen i landet som tillverkade produkter i plast.

Nieminen i sin tur beundrar fackavdelningen Tampereen Villateollisuustyöväkis flagga. Fackföreningsrörelsen började komma igång på allvar i Finland i slutet av 1800-talet. Då grundades också fackavdelningen Tampereen Kirjatyöntekijäin Yhdistys, där Nieminen är medlem.

– Vår fackavdelning fyllde nyligen 130 år. Den hör till de äldsta i landet, berättar han.

Klockan på Frenckells pappersfabrik ringde alltid i början av arbetsskiftet, för matrast och då arbetet var slut för dagen. Orsaken var att folk på den tiden inte hade egna klockar, berättar publikchef Ulla Rohunen på Arbetarmuseet Werstas.

På utställning berättas det om storstrejken 1905 då arbetarna krävde löneförhöjningar och åtta timmars arbetsdag.

– Idag kämpar arbetare också för sina rättigheter och genom den här kampen får man dem övertygade om att det lönar sig att gå med i facket, konstaterar Anttila.

NUTIDEN NÄRVARANDE

Utställningen koncentrerar sig inte endast på gamla föremål utan besökaren kan också bekanta sig med dagens industri-Tammerfors. Det representeras bland annat av Framerys ljudisolerade telefonbås där man kan lyssna till arbetsljud.

– Det förflutna löper ihop med nutiden. Frågor som arbetstid, arbetsmiljö, arbetarskydd och lön är fortfarande sådant som arbetare pratar om, säger Anttila och Nieminen.

Kompisarna har för avsikt att besöka arbetarmuseet på nytt. Då får föräldrar, mor- och farföräldrar eller kanske någon arbetskompis från praktikplatsen följa med.

 

INDUSTRIMUSEET TEOLLISUUSMUSEO 

VAD? 200 år av industrihistoria i Tammerfors
NÄR? Öppet ti–sö kl. 11–18
VAR? Arbetarmuseet Werstas på Finlaysons område i Tammerfors, Väinö Linnan aukio 8

GRATIS INTRÄDE

Finland kryllar av utställningar med fokus på det arbete som medlemmar i Industrifacket och dess föregångare jobbat med.  På Österbottens museiportal finns exempel på flera möjliga somriga utfärdsmål. I Åboland finns till exempel Pargas industrimuseum och geologiska utställning, Dalsbruks bruksmuseum och låsmuséet i Björkboda.

I Nyland kan man besöka till exempel Fiskars museum i Raseborg,  Arbetarbostadsmuseet i Helsingfors eller Bruksmuseet i Strömfors i Lovisa. På Ålands kulturhistoriska museum har den åländska industrin en given plats.