Industrifackets studerandemedlemmar Jyri Nieminen (t.v) och Alexander Anttila samt Abetarmuseet Werstas publikchef Ulla Rohunen lever sig in i fabriksarbetarnas vardag på 1890-talet. I den övre raden ser vi arbetare på Frenckells pappersfabrik. I förgrunden har vi kvinnor som arbetar på Tampellas väveri.

Välkommen till Finlands Manchester – ”Det förflutna löper ihop med nutiden”

9.5.2022

TEXT MEERI YLÄ-TUUHONEN
FOTO JYRKI LUUKKONEN
ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS

Två av Industri­fac­kets stude­ran­de­med­lemmar bekan­tade sig med 200 år av industri­his­toria i Tammer­fors. Utställ­ningen erbjöd ungdo­marna mycket att tänka på.

ALEXANDER ANTTILA

Yrkesexamen i maskin- och produktionsteknika
Tammer­fors

JYRI NIEMINEN

Yrkesexamen i medie- och tryckeribranschen
Tammer­fors

Den finländska industria­li­se­ringen kom i gång på allvar på sågverk och hyvle­rier på 1860-talet. På den tiden var Tammer­fors en liten och livskraftig industristad som kallades Finlands Manchester, efter den brittiska förebilden.

– Så Manse-benäm­ningen är så där gammal, konsta­terar Alexander Anttila.

Anttila är tillsam­mans med en annan av Industri­fac­kets stude­ran­de­med­lemmar, Jyri Nieminen, på besök i Arbetar­museet Werstas utställ­ning Teolli­suus­museo, där berät­telsen om hur Tammer­fors blev en industristad presen­teras. För 200 år sedan var industrin koncent­rerad vid Tammer­fors ström.

– Nuför­tiden finns inte lika mycket industri mitt i centrum, men visst finns det industri i föror­terna, säger Nieminen.

Jyri Nieminen bekantar sig med en stude­randes vardag på 1990-talet. ”Mina föräl­drar hade också C‑kassetter då jag var liten”.

Utställ­ningen gör avstamp i tiden före industria­li­se­ringen. Besökarna får bekanta sig med hantver­kargruppen färgarnas arbets­redskap och lära sig om hur man sorte­rade lump. I Tammer­fors blev lump till papper i hantver­kar­händer redan i slutet av 1700-talet.

Skotten James Finlayson grundade en bomulls­fa­brik i staden 1820 och Frenc­kells pappers­fa­brik fick sin första pappers­maskin år 1842.

LÅNGA DAGAR, LÅGA LÖNER

Förutom industria­li­se­ringen presen­terar utställ­ningen också hur fabrik­sar­be­tarnas vardag såg ut. På den tiden var det långa arbets­dagar, låga löner och trånga bostäder som känne­teck­nade livet.

Anttila läser på en tavla om att industrifö­retag i tiderna byggde bostäder för person­alen för att säkra sig om att få arbetskraft.

– Om företagen idag byggde sådana bostäder som anställda skulle ha råd med i närheten av arbetsplatsen skulle det kanske vara lättare att hitta personal, funderar han.

För Alexander Anttila väcker Sarvis tvättfat, skopa och tvålfo­dral minnen av mormor. Det 1921 grundade företaget var ett av de första företagen i landet som tillver­kade produkter i plast.

Nieminen i sin tur beundrar fackav­del­ningen Tampe­reen Villa­teol­li­suus­työ­väkis flagga. Fackfö­re­nings­rö­relsen började komma igång på allvar i Finland i slutet av 1800-talet. Då grundades också fackav­del­ningen Tampe­reen Kirja­työn­te­ki­jäin Yhdistys, där Nieminen är medlem.

– Vår fackav­del­ning fyllde nyligen 130 år. Den hör till de äldsta i landet, berättar han.

Klockan på Frenc­kells pappers­fa­brik ringde alltid i början av arbetss­kiftet, för matrast och då arbetet var slut för dagen. Orsaken var att folk på den tiden inte hade egna klockar, berättar publikchef Ulla Rohunen på Arbetar­museet Werstas.

På utställ­ning berättas det om storstrejken 1905 då arbetarna krävde löneför­höj­ningar och åtta timmars arbetsdag.

– Idag kämpar arbetare också för sina rättig­heter och genom den här kampen får man dem överty­gade om att det lönar sig att gå med i facket, konsta­terar Anttila.

NUTIDEN NÄRVARANDE

Utställ­ningen koncent­rerar sig inte endast på gamla föremål utan besökaren kan också bekanta sig med dagens industri-Tammer­fors. Det repre­sen­teras bland annat av Framerys ljudi­so­le­rade telefonbås där man kan lyssna till arbetsljud.

– Det förflutna löper ihop med nutiden. Frågor som arbetstid, arbets­miljö, arbetars­kydd och lön är fortfa­rande sådant som arbetare pratar om, säger Anttila och Nieminen.

Kompi­sarna har för avsikt att besöka arbetar­museet på nytt. Då får föräl­drar, mor- och farfö­räl­drar eller kanske någon arbets­kompis från praktikplatsen följa med.

 

INDUSTRIMUSEET TEOLLISUUSMUSEO 

VAD? 200 år av industri­his­toria i Tammerfors
NÄR? Öppet ti–sö kl. 11–18
VAR? Arbetar­museet Werstas på Finlay­sons område i Tammer­fors, Väinö Linnan aukio 8

GRATIS INTRÄDE

Finland kryllar av utställ­ningar med fokus på det arbete som medlemmar i Industri­facket och dess föregån­gare jobbat med.  På Öster­bot­tens musei­portal finns exempel på flera möjliga somriga utfärdsmål. I Åboland finns till exempel Pargas industri­museum och geolo­giska utställ­ning, Dalsbruks bruks­museum och låsmuséet i Björkboda. 

I Nyland kan man besöka till exempel Fiskars museum i Raseborg,  Arbetar­bos­tads­museet i Helsing­fors eller Bruks­museet i Ström­fors i Lovisa. På Ålands kultur­his­to­riska museum har den åländska industrin en given plats.