Det att någon anländer till Finland för att jobba med en skuld på 10 000 eller 20 000 redan första dagen är förskräckligt och något som måste fås att upphöra omedelbart, säger Peter Sjökvist.

Nya tag krävs mot problem i växthusbranschen – fackavdelning vill se mer information på vietnamesiska

24.3.2022

TEXT JOHANNES WARIS FOTO JOHANNES TERVO  

Efter avslöjanden om misstänkt ocker i anslutning till växthusnäringen söker man nu lösningar på problemet. I Närpes tar Industrifackets fackavdelning steg för att göra växthusanställda medvetna om sina rättigheter.

I slutet av februari gick polissinrättningen i Österbotten ut med att  den kriminella ockerverksamheten i Närpes pågått under en lång tid och varit systematisk.

Enligt polisen är det uteslutande vietnamesiska personer som har utsatts för ocker. Växthusföretagare har tills vidare inte varit misstänkta för brott och utredningen har fokuserat på personer som drivit någon typ av arbetskraftsförmedling. I nuläget är tre personer misstänkta för brott, två av dem befinner sig på fri fot medan en sitter häktad.

Industrifackets fackavdelning Närpes industriarbetare 274 har redan en tid arbetat för att öka kunskapen om de anställdas rättigheter bland de vietnamesiska växthusarbetarna.

Avdelningen har tidigare sett till att grundläggande information om facket finns tillgänglig på vietnamesiska i form av Industrifackets broschyr ”Vi är facket”.

En växthusbransch med en större andel av de anställda i fackförbund skulle också vara viktig för ett tryggare arbetsliv och mera integrerat samhälle

Arbetet fortsätter och avdelningen har för ändamålet beviljats ett stipendium ur Arbetarnas bildningsfond. Största delen av stipendiesumman på 2 000 euro kommer att gå till översättning av material och tryckkostnader, berättar avdelningens aktiva.

– Vi planerar också att översätta, trycka och distribuera Industrifackets guide för säsongsarbetare inom jordbruket, säger Peter Sjökvist, styrelsemedlem i Industrifacket och aktiv i fackavdelningen.

Förutom svenska och finska har guiden tidigare utgivits på engelska, ryska och ukrainska.

REKRYTERINGEN ETT PROBLEM

Problemen och oegentligheterna har uppstått i samband med rekrytering, men Sjökvist anser att alla aktörer i ett samhälle har ett ansvar, samt att även rätta sina tidigare misstag. Han efterlyser ökat samarbete mellan arbetsgivarna, producentorganisationerna och staden.

– En växthusbransch med en större andel av de anställda i fackförbund skulle också vara viktigt för ett tryggare arbetsliv och mera integrerat samhälle i Närpes med omnejd. Man måste inte uppfinna hjulet på nytt, säger Sjökvist.

I Närpes har de flesta växthusföretag startat som små familjeföretag, men kan idag ha uppemot 150 anställda.

– Utvecklingen har kanske gått väl snabbt och en del av problemen med rekryteringen hittas här. Med väl fungerande samarbetsgrupper med förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige skulle också en mer omfattande riskbedömning, där även rekrytering skulle ingå, hjälpa till att upptäcka oseriösa rekryterare i ett tidigt skede.

– Det att någon anländer till Finland för att jobba med en skuld på 10 000 eller 20 000 redan första dagen är förskräckligt och något som måste fås att upphöra omedelbart, säger Peter Sjökvist.

Visst kan man säga att Närpesbilden har fått sig en ordentlig törn

Ockermisstankarna kring växthusnäringen har också satt strålkastarljuset på Närpes som med rätta ofta förekommit i riksmedia i egenskap av ett exempel på lyckad integration.

– Visst kan man säga att Närpesbilden har fått sig en ordentlig törn, säger Sjökvist.

Sjökvist anser ändå att Närpes har lyckats efter omständigheterna väl med integrering i daghem och skolor. Det finns mycket att ta efter angående till exempel språkundervisning, information till stadens befolkning och förberedande klasser. Men man ska dra lärdomar av de misstag som gjorts och saker som gått fel, anser han.

Sjökvist påminner också om att när en arbetstagare i till exempel Vietnam rekryteras till ett arbete i Finland så innebär det kostnader  i form av ansökningar för visum, resa till en finländsk beskickning som kan ligga välidigt långt borta från hemorten och att själva resan till Finland ska finansieras på något sätt.

– Kostnaderna kan variera men blir i de flesta fall flera tusen euro, oftast pengar som den sökande inte har. Redan i det här skedet skulle det vara viktigt att kostnaderna sköts av ett seriöst ansvarstagande rekryteringsbolag, säger Sjökvist.

VANLIGT MED TRÖSKELPENGAR

En väsentlig del av Närpeshärvan utgörs av de tröskelpengar som människor tvingats betala till olika arbetskraftsförmedlare för att få komma till Finland för att jobba. Enligt polisen kan det i Närpesfallen ha rört sig om upp till tiotusentals euro. De oftast förekommande summorna ligger mellan 10 000 och 20 000 euro.

Tröskelpengar och halvskumma ”arbetsförmedlingsavgifter”, som arbetare tvingas betala, är ett fenomen som blivit mer än bekant för Riikka Vasama, avtalsexpert för landsbygdsnäringarna vid Industrifacket.

Riikka Vasama

Det är frågan om något som inte på något vis begränsar sig till arbetskraftsinvandrare från Vietnam, berättar Vasama. Det är också frågan om ett fenomen som kan vara svårt att komma åt. Hon kommer själv ihåg hur hennes ögon öppnades för flera år sedan under ett tillfälle för i Finland fast bosatta utländska jordbruksarbetare.

– Jag berättade om arbetslivets spelregler, bland annat om att anställda inte måste betala för att få jobba. Efter tillfället kom en man fram till mig och sade ”Förstår du inte Riikka, att vi alla har betalat för att komma hit och jobba” och pekade på de andra, säger Vasama.

Beskrivande är att en av de huvudmisstänkta i Närpesfallet själv förekommit i en undersökning kring ett liknande fall för tio år sedan – då som offer.

– Det enda positiva i den här sorgliga berättelsen är att det under den senaste tiden har pratats om arbetsrelaterat utnyttjande på ett sätt som inte alls var på tapeten för bara några år sedan.

FÅ FÖRTROENDEMÄN I VÄXANDE BRANSCH

På arbetstagarsidan är växthusnäringen en bransch med låg organisationsgrad som väldigt långt står och faller på invandrad arbetskraft.

– Det är inte som om de fackliga strukturerna och till exempel nätverket av förtroendemän skulle vara tunt. Det finns helt enkelt inte av dem. Därför är utgångsläget ett helt annat än till exempel inom teknologiindustrin där förtroendemännen ofta kan ha spelat en viktig roll som en utvecklare på arbetsplatsen i tiotals år.

Samtidigt vill Vasama också påminna om den potential som finns här. Och det borde väcka intresse i fackförbunden – också med tanke på framtida medlemsutvecklingen, anser hon.

Utgångsläget ett helt annat än till exempel inom teknologiindustrin

Antalet anställda inom landsbygdsnäringarna har mer än fördubblats på bara fem år, visar en rapport från naturresursinstitutet LUKE. De här personerna är i regel inte ursprungligen från Finland.

– Gårdarnas antal minskar men de blir större och större hela tiden. Det gäller även för växthusnäringen, säger Vasama.

RÄDSLOR, SPRÅKMUR OCH TYSTNADSKULTUR

I den pågående utredningen i Närpes har det varit svårt för polisen att få offren att uttala sig. Det kan vara väldigt svårt att komma åt en tystnadskultur som finns inom en grupp och sträcker sig till hemlandet.

– Det är vanligt då de här människorna inte kan språket och är rädda för att de själva gjort något fel. De är ofta rädda för att antingen tvingas lämna landet eller förlora jobbet. Det kan vara svårt att bryta genom det, säger Vasama.

Kristel Nybondas, verkställande direktör på Landsbygdens arbetsgivareförbund LAF, har liknande erfarenheter.

– Det som tydligt kallas korruption i Finland kan helt enkelt vara vanlig praxis i ett annat, säger Nybondas.

Hon vill understryka att det inte är växthusföretagare som är föremål för utredning i Närpeshärvan och att många växthusföretagare själva är chockade över avslöjanden om ocker. Nybondas hävdar ändå att problemen inte på något sätt skulle vara specifika för just Närpes eller växthusnäringen.

Det som tydligt kallas korruption i Finland kan helt enkelt vara vanlig praxis i ett annat

– Jag nekar inte till att det skulle finnas problem. Ett problem är att i flera av de här företagen saknas längre arbetsgivarerfarenhet.

Nybondas uppfattning är att det igen finns fler oseriösa aktörer inom arbetskraftsförmedlingen inom lantbruket på marknaden efter några bättre år. Coronapandemin har utgjort en av orsakerna till detta.

Förbundet rekommenderar starkt att företagare vid behov vänder sig till finska bemanningsbolag eller plattformar som Töitä Suomesta.

– Om det luktar färdigt ifyllda arbetsansökningar på en engelska som bara gått genom Google Translate ska de slängas i papperskorgen, är min rekommendation.

Om något låter för bra för att vara sant är det oftast också det.

En sak som både Vasama och Nybondas lyfter fram är arbetsledarens roll. En ”teamledare” på en arbetsplats, som fungerar samtidigt som tolk, kan sitta på väldigt mycket makt.

Nybondas anser också att det är viktigt att föra fram att det inte är rättvist eller hållbart att misstänkliggöra alla icke-finländare.

Även polisen har velat poängtera att misstankarna i ockerhärvan i Närpes riktats mot en handfull individer. En knapp femtedel av runt 10 000 Närpesbor är av utländsk härkomst. Vietnameserna utgör den största enskilda gruppen.

”VI BEHÖVER PRAKTISKA VERKTYG”

På initiativ av Svenska lantbruksproducenternas centralförbund, SLC, har en arbetsgrupp tillsatts med uppdrag att hitta praktiska åtgärder för att förhindra oegentligheter vid rekrytering av arbetskraft till växthusbranschen. Nybondas är ordförande för gruppen. Även Industrifacket deltar i arbetet.

– Det är inte som om vi måste börja lobba för ny lagstiftning. Lagen är i sin ordning. Vi behöver praktiska verktyg för att lösa problemen, säger Nybondas.

Lagen är i sin ordning. Vi behöver praktiska verktyg för att lösa problemen

Riikka Vasama på Industrifacket är inne på samma linje.

– Jag hoppas verkligen att det inte bara ebbar ut i en diskussionsklubb, utan vi kommer fram till konkreta åtgärder för att råda bot på läget.

Producent- och arbetsgivarorganisationerna har inlett en serie med utbildningar för företagare. Nybondas har själv föreläst om vad lagen säger om juridiskt hållbar rekrytering.

Direktören för Europeiska institutet för kriminalpolitik HEUNI, Natalia Ollus, kommer också att utbilda i kännetecken för människohandel.

PÅLITLIG INFORMATION GENOM NY APP

Ett annat konkret verktyg för att motarbeta problemen med arbetsrelaterat utnyttjande är en mobilapp som utvecklas inom ramen för Hermes-projektet. Industrifacket håller i trådarna men även LAF, Privatskogsbrukets arbetsgivare, Forststyrelsen och Migrationsinstitutet deltar i projektet.

Genom appen ska pålitlig information om vad som gäller i det finska arbetslivet spridas framför allt till utländska säsongsarbetare inom jordbruket samt skogs- och trädgårdsbranscherna.

– Vi hoppas att så många som möjligt som kommer för att jobba inom lant- eller skogsbruket laddar ner appen till sin telefon. I bästa fall redan innan de anländer till Finland. Många har fått fel information angående jobbet i Finland. Det handlar om tillgången till jobb eller lönenivån, säger projektkoordinator Henri von Adlerkrone.

Han påpekar att det rör sig om ett nyttigt verktyg också för arbetsgivare. I år är appen inne i ett pilotskede. Avsikten är att modellen ska tas i bruk senare även i andra branscher. Appen är gratis för användarna.

NÄRPESFALLET I RÄTTEN I MAJ

Polisutredningen kring ockerhärvan har skötts av två instander inom polisen. Helsingforspolisens specialenhet för männsikohandelsbrott koncentrerar sig på misstankarna om människohandel medan polisinrättningen i Österbotten har haft hand om de övriga utredningarna, bl.a gällande grovt ocker.

– Det jag kan säga att det är upp till åklagaren att fatta beslut om det blir så att utredningarna kommer att behandlas i domstol samtidigt, eller om de kommer att behandlas separat, säger förundersökningsledare Sami Isoniemi i en intervju med Svenska Yle.

Förundersökningen pågår fortfarande.  Polisen har både teknisk utredning i form av genomgång av dokument, men också flera målsägande ska ännu höras.  Polisen har varit fåordig gällande

Åtal ska väckas senast i slutet av maj.

UPPD. 1.4.2022 begärdes också en växthusföretagare häktad i Österbottens tingsrätt misstänkt för människohandel och i andra hand grovt ocker. HBL var först ute med nyheten. 

Mer info om arbetsrelaterat utnyttjande  

Här kan du bekanta dig med tjänsten Arbetslivets spelregler på olika språk

Kontaktuppgifterna till FFC:s rådgivning om spelreglerna i arbetslivet

Kollektitivavtalet för landsbygdsnäringarna (bl.a växthusbranschen) kan läsas på finska, svenska, engelska, ukrainska och ryska. 

Arbetskraftexploatering och offentliga upphandlingar. Handbok för riskhantering i Finland

Brottsofferjouren erbjuder praktiska råd och mentalt stöd till dem som har blivit offer för ett brott eller ett brottsförsök, deras närmaste och vittnen i brottmålet