Nya avtal trots utmaningar

– Kollek­ti­vav­talsför­hand­lin­garna har forts­kri­dit rätt bra med tanke på omstän­dig­he­terna, kons­ta­te­rar sektorc­hef Jyrki Alapar­ta­nen vid Industrifacket.

I den meka­niska skog­sin­dustrin gick man över till före­tagss­peci­fika avtal efter att arbets­gi­va­ror­ga­ni­sa­tio­nen Skog­sin­dustrin rf. lämnade förhandlingsborden.

Vid årss­kif­tet arbe­tade drygt 7 000 medlem­mar i Industri­fac­ket. Samman­lagt fanns det runt 10 000 anställda inom tillämp­ning­sområ­det för avta­let som löpte ut i slutet av året.

Målet är att trygga anställ­nings­vill­ko­ren oberoende av före­ta­gets storlek

För tillfäl­let är läget sådant att runt 5 000 medlem­mar jobbar på före­tag där det finns ett före­tagss­peci­fikt avtal med Industri­fac­ket medan runt 2 000 jobbar i före­tag där man inte ännu har ett kollektivavtal.

Dessu­tom arbe­tar omkring 1 000 medlem­mar i före­tag där man övergår från den meka­niska skog­sin­dustrins avtal till att följa skogsmaskinbranschens‑, snic­ke­riin­dustrins- eller timmer­bygg­nad­sin­dustrins avtal.

– Målet är att trygga anställ­nings­vill­ko­ren oberoende av före­ta­gets stor­lek, säger Alapartanen.

Ny före­tagss­peci­fika avtal svar­vas fram varje vecka. Målet är att förhandla om avtal med nästan 200 företag.

– Vi kommer under vårens lopp att närma oss före­ta­gen och strä­var efter att komma överens om anställ­nings­vill­kor i enlig­het med den linje som nu formats i varje företag.

NU BEHÖVS ÅTGÅRDER

Då avtals­rö­rel­sen forts­kri­der går man in för att förhandla med allt mindre före­tag. I alla före­tag finns varken kuns­kap om förhand­lin­gar eller vilja att förhandla med facket.

– Vi kommer som förbund att behöva ta till åtgär­der för att se till att våra medlem­mar jobbar med anställ­nings­vill­kor som mots­va­rar nivån i kollek­ti­vav­tal, säger Alapartanen.

I det här skedet har strejk­hot behövts i förhand­lin­garna med fyra företag.

– De här arbets­gi­varna har inte velat följa kollek­ti­vav­ta­lets efterverkan.

Med efter­ver­kan avses princi­pen om att arbets­vill­ko­ren bestäms utgående från det tidi­gare kollek­ti­vav­ta­let, som löpt ut, fram till att ett nytt avtal står klart.

I tre av före­ta­gen nådde man en överens­kom­melse med hjälp av riksförlikningsmannen.

Industri­fac­ket funde­rar nu över hur förbun­det ska gå till väga för att före­ta­get ska gå in för ett före­tagss­peci­fikt avtal

Siklae­le­men­tit Oy i norra Öster­bot­ten godkän­ner inte Industri­fac­ket som förhand­lings­part. En tre veckor lång strejk utspe­lade sig i före­ta­get i januari, men förhand­lings­lä­get är fort­fa­rande låst.

– Industri­fac­ket funde­rar nu över hur förbun­det ska gå till väga för att före­ta­get ska gå in för ett före­tagss­peci­fikt avtal. Vi kommer säkert att åter­komma till det under våren, säger Alapartanen.

Ju högre orga­ni­se­rings­grad, desto stabi­lare grund vilar avta­lan­det på. Det gäller också för de före­tagss­peci­fika avtalen.

– Det lönar sig för varje medlem att jobba med organisering.

Att fråga en arbets­kom­pis att gå med i facket eller att välja en fört­roen­de­man på arbetsplat­sen är vardagliga exem­pel på hur man förs­va­rar sina egna anställningsvillkor.

EN HELT NY AVTALSBRANSCH

I Alapar­ta­nens sektor pågår förhand­lin­garna föru­tom i den meka­niska skog­sin­dustrin också i bioindustrin.

Snic­ke­riin­dustrins kollek­ti­vav­tal löper ut i slutet av februari och förhand­lin­garna om en fort­sätt­ning på det allmän­bin­dande kollek­ti­vav­ta­let sker precis som tidigare.

– Målet är att vi ska förnya snic­ke­riin­dustrins avtal före slutet av avtals­pe­rio­den, berät­tar Alapartanen.

Samti­digt håller en ny avtalsbransch att födas då förhand­lin­garna pågår om ett allmän­bin­dande kollek­ti­vav­tal för timring och timmerbyggnadsbranschen.

FÖRHANDLINGARNA EN UTMANING

Sektorc­hef Toni Laiho från Industri­fac­ket berät­tar att avtals­rö­rel­sen varit en utma­ning. Det har varit svårt att godkänna arbets­gi­var­si­dans mål inför förhand­lin­garna och nivån på löneför­höj­nin­garna har det rått en hel del oenig­het kring.

Kemiin­dustrin rf, Plas­tin­dustrin rf och Industri­fac­ket har i slutet av januari godkänt på sina håll nya kollek­ti­vav­tal för den kemiska basin­dustrin, olje‑, natur­gas- och petro­ke­miska industrin samt plas­tin­dustrin och kemiska produktindustrin.

Löne­höj­nin­gen räcker till med nöd och näppe

Enligt avta­len höjs lönerna med två procent år 2022. Avtals­pe­rio­den är två år där det andra året är ett så kallat optionsår. Om inte parterna kommer överens om lönerna löper avta­let ut i slutet av året. Runt 13 000 anställda jobbar inom tillämp­ning­sområ­det för avtalen.

– Vår bedöm­ning är att löne­höj­nin­gen räcker till med nöd och näppe. Enligt arbets­gi­varna är löneför­höj­nin­gen för stor, säger Laiho.

SVÅRT ATT SIA OM FRAMTIDEN

Kemibranscher­nas avtal följer till avtals­pe­rio­dens längd det avtal som tidi­gare blev till i tekno­lo­giin­dustrin. Enligt Laiho innebär avtals­pe­rio­der­nas längd att utsik­terna för de närmaste åren fort­fa­rande är höljt i dunkel.

– Det är svårt att sia om fram­ti­den. Den här uppfatt­nin­gen delar vi med arbets­gi­varna, säger Laiho.

I kemiav­ta­len utöka­des möjlig­he­terna att reagera på snabba förändrin­gar på arbetsplatsen.

Om före­ta­get hamnar in för ett kata­strofläge så är det möjligt att reagera snabbt

– Vi har orga­ni­se­rat utökat möjlig­he­terna till att ingå lokala avtal. Om före­ta­get hamnar in för ett kata­strofläge så är det möjligt att reagera snabbt, säger Laiho.

Möjlig­he­ten till flexi­bi­li­tet bidrar till att jobben hålls kvar i Finland, anser man.

– Samti­digt önskar vi till­växt och att före­ta­gens situa­tion skulle lätta så att vi inte måste fundera på sådana saker, kons­ta­te­rar Laiho.

DET FINNS MYCKET ATT FÖRHANDLA OM

Den sektor som leds av Laiho hand­har om samman­lagt 19 kollek­ti­vav­tal. I början av februari var de nya avta­len klara bland annat i bilbranscherna, glasnings‑, bygg­nad­singlas­nings och glasfö­räd­lingsbranschen, gummiin­dustrin, textilvårdsbranschen och textil- och modebranschen.

I början av februari var drygt hälf­ten av förhand­lin­garna fort­fa­rande i gång. Flera av avta­len löper ut i slutet av februari, däribland båtbyggnadsindustrins.

– Vi förhand­lar varje dag i flera bord. Tidta­bel­len håller, men visst har vi mycket arbete att göra, säger Laiho.

Vi förhand­lar varje dag i flera bord

Laiho vill ändå försä­kra medlem­marna om att de lugnt kan vänta på att också de reste­rande avta­len blir till.

Skog­sin­dustrins utspel och den nya arbets­gi­varfö­re­nin­gen i tekno­lo­giin­dustrin har också lagt sin prägel och märkts av i kemibranscherna förhandlingsbord.

– Vi har på sätt och viss varit tvungna att bevisa att man också genom tradi­tio­nella kollek­ti­vav­talsför­hand­lin­gar kan uppnå resul­tat som bägge parter kan vara nöjda över, säger Laiho.