På svenska
Kollektivavtalet skyddar sjuka barn – men det finns fortfarande flera brister
Kollektivavtalet garanterar att förmyndare får full lön för att stanna hemma och ta hand om ett sjukt barn i fyra dagar. Det är bra att komma ihåg att det i lagen inte står något om lön för den tiden.
17.6.2021
– Det är genom kollektivavtalet som det här med lönen kommer ifrån, konstaterar Sari Kola.
Kola är expert på social- och arbetsmiljöfrågor på Industrifacket. Lagen ger personer rätten att stanna hemma i högst fyra dagar för att vårda eller organisera vården för ett sjukt barn. Det är tack vare kollektivavtalet som den anställda får lön för vårddagarna.
Anställda har skyldighet att anmäla om barnet insjuknat, precis som gällande om den anställda själv blivit sjuk – om den rätten är i bruk i företaget. Så länge barn nämns i avtalet.
– Läkaren brukar i regel skriva ut fyra dagar sjukledigt för säkerhets skull även om barnet kanske inte skulle behöva så många dagar. Genom egen anmälan kan föräldern snabbare gå tillbaka till jobbet, säger Kola.
Egen anmälan för vård av sjukt barn minskar bevisligen också på frånvaron från jobbet, precis som det också minskar på arbetstagarnas korta sjukfrånvaroperioder.
FLERA PROBLEM KVARSTÅR
– Det ska räcka med att man muntligt redogör för att barnet blivit sjukt. Jag har stött på några fall där arbetsgivaren inte velat betala ut lön eftersom barnet inte fått se en läkare och inte har ett sjukintyg.
– Arbetsgivaren ska ha väldigt starka bevis på tidigare missbruk av rätten till sjukledigt för att få kräva en skriftlig redovisning, säger Kola.
Hon har själv aldrig stött på den här typen av förseelser, alltså har arbetsgivarna i regel inte rätt att kräva sådant.
Om den andra föräldern eller vårdnadshavaren inte kan bli hemma för att sköta om barnet, eller om hen inte får det för sin arbetsgivare, kan man heller inte kräva ett intyg på det. Det räcker med en muntlig redovisning. Kola vill understryka att integritetsreglerna för privatlivet gäller också i arbetslivet.
Arbetsgivaren ska ha väldigt starka bevis på tidigare missbruk av rätten till sjukledigt för att få kräva en skriftlig redovisning
Det måste finnas en flexibilitet när det kommer till byte av arbetsskift i fall båda föräldrar med vårdansvar jobbar skift. För föräldrar som jobbar på samma arbetsplats kan treskiftsarbete vålla vissa problem.
– Arbetstagarens egen hälsa, arbetsförmåga och barnets trygghet kan äventyras om man är tvungen att sköta sjukt barn efter ett tungt nattskift. Så ser vi på den här saken.
Genom samarbete och öppen dialog mellan arbetstagare och arbetsgivare har man tillfälligt klarat av att ändra på arbetspass och arbetstider. Sådana frågor borde man i god tid på förhand fundera på tillsammans i samarbete, skriva ner och dela informationen till alla i arbetsgemenskapen, anser Kola.
Det lönar sig att vara förutseende eftersom det ökar både produktiviteten och välmående i arbetet.
Problem uppstår också då föräldern som är föräldra- eller vårdledig blir sjuk samtidigt med barnet.
– Den andra föräldern får inte lön om hen är tvungen att bli hemma för att sköta barnen.
Arbetsgivaren betalar heller inte lön för den tid som går åt till exempel om den andra föräldern tar sig till sjukhuset för en på förhand planerad operation och den andra föräldern blir hemma för att sköta de andra barnen.
– I kollektivavtalen står det om barn som plötsligt insjuknar, påpekar Kola.
HEMMA MED SJUK 11-ÅRING?
– Rätten till vård av sjukt barn med lön gäller bara för barn under 10 år, säger Janne Heinimäki, avtalsexpert vid teknologisektorn på Industrifacket.
Heinimäki är orolig över att barnets ålder som ger rätt till föräldern att stanna hemma.
– Visst är det tråkigt att måsta lämna en över 10-åring ensam hemma. Vi har redan under flera avtalsrörelser försökt få till stånd en höjning av åldersgränsen, men tyvärr har vi inte lyckats göra ett genombrott.
Avtalsexperten ser också problem med situationer där till exempel en ensamförsörjare redan använt sina fyra dagar men barnet är fortfarande sjukt och fortfarande måste vårdas hemma.
– Då blir det frågan om skyldigheten att bevilja ledigt för vägande familjeskäl.
Lagen fastställer ändå inte att arbetsgivaren ska betala lön för tiden. Heinimäki uppmuntrar därför till att man i stället ska vända sig till Fpa för att reda ut om det finns möjlighet till ekonomiskt stöd och kolla om kommunen erbjuder tillfällig vård av barn.
Heinimäki är nöjd över att sjukfrånvaro med egen anmälan blivit ett allt vanligare förfarande på arbetsplatserna inom teknologisektorn.
Enligt honom kommer det i regel inte några tvistefall som gäller vård av sjukt barn från arbetsplatserna till förbundskontoret för behandling.
Han vill påpeka att Industrifacket och Teknologiindustrin rf. har redan flera år upprätthållit principen om kontinuerlig förhandling vilket hjälper till när det kommer till tillämpningen av sociala förordningar i arbetslivet.
Genom den gemensamma processen får parterna till stånd gemensamma tolkningar av punkterna i kollektivavtalet.
Heinimäki förundrar sig också över Teknologiindustrin rf. besked om att förbundet inte längre förhandlar om kollektivavtal, utan man vill föra alltmer av avtalsverksamheten till företags- och koncernnivå.
– Teknologiindustrins beslut gör arbetsmarknaden stelare, inte mer flexibel.
TEXT SUVI SAJANIEMI
ILLUSTRATION EMILIE UGGLA
ÖVERSÄTTNING OCH BEARBETNING JOHANNES WARIS
