Avtals­rö­relsen i mål i Sverige – löneför­höj­ning 5,4 %

Samtliga fem förbund i Facken inom industrin har gemen­samt svarat ja till det förslag som skapar stommen för kollek­ti­vav­talen inom industribranscherna. Avtals­pe­rioden för de nya kollek­ti­vav­talen är 29 månader, nästan två och ett halvt år. 

Huvud­bild. Marie Nilsson, ordfö­rande för IF Metall. 

2.11.2020

Det nya Industriav­talet gäller från den 1 november 2020 fram till den 31 mars 2023. Till samar­betet Facken inom Industrin hör förutom IF Metall också tjäns­te­man­na­facket Unionen, GS-facket, Sveriges livsme­del­sar­be­ta­reför­bund och Sveriges Ingenjörer.

Förbunden repre­sen­terar samman­lagt närmare två miljoner organi­se­rade arbets­ta­gare i den svenska industrin.

Förhand­lin­garna om nya kollek­ti­vavtal inom industrin sköts fram i våras på grund av coronapandemin.

Innan förhand­lin­garna sköts upp krävde industri­facken bland annat löneök­ning på tre procent under tolv månader.

Arbets­gi­varna erbjöd i stället 1,4 procent i årligt lönelyft. Det var ett bud som facken då inte accepterade.

I nya avtalet höjs lönerna med tre procent den 1 november och sedan med 2,4 procent den 1 april 2022.

– Det är ett högre värde i årstakt jämfört med förra avtalet. Det är det nya märket, sade IF Metalls ordfö­rande Marie Nilsson på press­kon­fe­renssen på söndagen 1.11.

Med uttrycket ”märket” avses den lönenorm som på den svenska arbets­mark­naden spikas av industriförbunden.

– Vi vill ju normera, och då är det viktigt att ha en stabil löneök­nings­takt som inte går upp och ner, och en takt som ger reallö­ne­ök­ningar, sa Nilsson.

LÅGLÖNESATSNING OCH PENSIONER

Avtals­rö­relsen har också känne­teck­nats av industri­fac­kens krav på en låglö­ne­sats­ning för anställda med en månadslön som ligger under 26 100 kronor (runt 2500 euro). Det kravet fick facken också igenom.

I praktiken innebär det något högre lönepåslag i procent för de arbets­ta­gare vars lön ligger under gränsen.

– Eftersom det är en större andel av lågav­lö­nade som är kvinnor så är det också att betrakta som en jämställd­hets­sats­ning, säger GS-fackets ordfö­rande Per-Olof Sjöö till den fackliga tidningen Dagens Arbete.

GS-facket repre­sen­terar arbetare bland annat inom skogs- och träva­rusbranschen samt på trycke­rier runtom i Sverige.

RETROAKTIVT LÖNELYFT ELLER SIKTE PÅ FRAMTIDEN?

En faktor som också spelar in är att avtalen är sju månader förse­nade på grund av corona­pan­demin. Det har inneburit att lönta­gare har väntat på löneök­ningar som annars skulle ha börjat gälla i våras. Det nya avtalet ger inga löneök­ningar retroak­tivt för den här perioden.

Fackens sätt att räkna lär uppmärk­sammas av dem som förhåller sig kritiskt till avtalet. Men för facket är nivån strate­giskt vikti­gare, skriver DA:s reporter Harald Gatu i en kommentar.

För papper­sin­dustrins del går kollek­ti­vav­tavför­hand­lin­garna vidare. Svenska Pappers och arbets­gi­varna återupptar förhand­lin­garna måndagen 2.11.

TEXT JOHANNES WARIS