CORONAKRISEN Industri­fac­kets special­fors­kare Timo Eklund: “Allt beror på hur vi sköter epidemin”

”Syssel­sätt­nin­gen sjun­ker inte så mycket som industri­pro­duk­tio­nen på grund av coro­na­vi­ruse­pi­de­min”, berät­tar Industri­fac­kets special­fors­kare Timo Eklund om prog­no­sen som forsk­ning­sen­he­ten sammanställt.

17.4.2020

Eklund anser att det kriss­töd, som staten beta­lar ut till före­ta­gen på grund av coro­na­vi­rus­pan­de­min, ska förses med krav på att pengarna inte går åt till att betala ut divi­den­der till ägarna.

– I en kris brukar det gå så att industrin lider mer än ekono­min i stort. Till exem­pel Peller­vos och Etlas analy­ser skulle Finlands BKT minska med ungefär fem procent i år.

– Forsk­ning­sen­he­ten har utar­be­tat tre olika scena­rier för 2020. Enligt med den  mer opti­mis­tiska model­len skulle industri­pro­duk­tio­nen i landet minska med 11 procent i år, medan den dystraste prog­no­sen talar om en fjär­de­del, 24 procent. Syssel­sätt­nings­gra­den kommer ändå inte att sjunka så mycket.

Forsk­ning­sen­he­ten förutspår att nedgån­gen i såväl produk­tion som syssel­sätt­ning kommer att vara bran­tare än under finans­kri­sen 2008–2009– men det gäller också åter­hämt­nin­gen. Redan somma­ren 2020 skulle allt se bättre ut.

Enligt de mer opti­mis­tiska prog­no­sen skulle produk­tio­nen vara uppe vid samma pre-coro­na­nivå redan i okto­ber i år. I de mer pessi­mis­tiska fram­tid­sut­sik­terna skulle produk­tions­mäng­den ligga på en 10 procent lägre nivå i mars 2021 i jämfö­relse med vad läget skulle vara utan coronakrisen.

– Allt beror på hur vi sköter epide­min här hemma och på annat håll. Hur snabbt vi får medici­ner, vård­per­so­nal – ja det hand­lar om vetens­kap och medicin.

PRODUKTIONEN HAR BLIVIT KÄNSLIG FÖR STÖRNINGAR

Hela 2000-talet har före­ta­gen byggt upp sin verk­sam­het utgående från inter­na­tio­nella produktionskedjor.

– Samti­digt har man strä­vat efter att hålla lagren små. Det bety­der att hela produk­tio­nen ä käns­lig för stör­nin­gar och det här har föror­sa­kat problem under den pågående coro­nae­pi­de­min, säger Eklund.

– Vårt läge är litet bättre efter­som vi syss­lar med produk­tion där föräd­lings­gra­den är hög. Samti­digt bety­der det här att nästan alla delar är kritiska kompo­nen­ter som man inte kan ersätta med andra. Fabri­ker som måste ha den här typen av kompo­nen­ter stan­nar upp snabbt om det inte finns tllgång på dem. Välkända stora industrifö­re­tag– Sand­vik, Metso, Ponsse, Outo­tec, Valtra – har alla anmält om beslut att permit­tera anställda och produk­tio­nen och syssel­sätt­nin­gen kommer att sjunka.

– Det finns nödvän­digt­vis inte heller en så hög efterfrå­gan på produk­terna trots att man kanske kan hålla produk­tio­nen i gång. Logis­tik­ked­jan funkar heller inte som vanligt. Det finns kanske inte contai­ners att tillgå.

Forsk­ning­sen­he­ten har fokuse­rat främst på bedöm­nin­gar av läget för industri­pro­duk­tio­nen mitt under coro­na­kri­sen. Men även andra avtalsbranscher inom Industri­fac­ket kommer att påver­kas av coro­nae­pi­de­mins biverkningar.

– Inom lant­bruksbranscherna får man inte utländsk arbets­kraft, inte i alla fall i vår. anin­gen över­ras­kande är att bilhan­deln och bilser­vicen står stilla trots att förhål­lan­det mellan orsak och verkan där är lite annor­lunda än i industrin. Även på tvät­te­rierna kommer vi att se permit­te­rin­gar, säger Eklund.

KRISSTÖDET FÅR INTE RINNA UT I DIVIDENDER

– Det är bra att rege­rin­gen och riks­da­gen aktivt gått in för att kommu­nicera att man måste ta hand om före­ta­gen i den här krisen. Men att ösa oänd­ligt med pengar över dem inte är det mest effek­tiva sättet, anser Eklund.

Han skulle se det som förnuf­tig poli­tik om man redan under den pågående krisen fattar beslut som förhin­drar att kriss­tö­det rinner ut i divi­den­der till ägarna.

– Det här är nödvän­digt med tanke på rätt­vi­san i samhället.

– Det finns stränga budget­ra­mar för den offent­liga ekono­min. Det kanske inte finns pengar om Finlands statss­kuld i likhet med andra länder stiger till en helt ny nivå. Det är svårt att tro att man ska klara av coro­na­räk­nin­gen enbart med att beskatta konsum­tion och vanliga löntagare.

– Närings­li­vet, före­ta­gen och förmög­nare medbor­gare ska vara med då notan betalas.

Eklun­din mukaan yksi hyvä keino synty­vän velka­taa­kan jaka­mi­seen olisi valtiolle suun­nattu osakeanti. Pank­ki­krii­sistä on otet­tava nyt opiksi.

– Pank­ki­krii­sin aikana ei harras­tettu pank­kien osak­kei­den osta­mista valtiolle. Jos osak­keita olisi ollut, niitä olisi voinut sitten myydä tilan­teen paran­nut­tua. Veron­mak­sa­jille olisi jäänyt pienempi siivu hoidet­ta­vaksi pank­ki­krii­sin jälkimaksuista.

Sociala förmå­ner, stöd som ankny­ter till föräl­dras­kap eller arbets­lös­het­ser­sätt­nin­gar ska det heller inte skäras i under en kris.

– Det är en allmän uppfatt­ning att sådana pengar som går direkt till privat konsum­tion inte ska mins­kas under en kris. Det är viktigt så kallade auto­ma­tiska ”konjunk­turs­ta­bi­li­se­rare” håller  ekono­min i gång.

TEXT SUVI SAJANIEMI
FOTO KITI HAILA

ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS