CORONAKRISEN Industri­fac­kets special­fors­kare Timo Eklund: “Allt beror på hur vi sköter epidemin”

”Syssel­sätt­ningen sjunker inte så mycket som industri­pro­duk­tionen på grund av corona­vi­ruse­pi­demin”, berättar Industri­fac­kets special­fors­kare Timo Eklund om prognosen som forsk­ning­sen­heten sammanställt.

17.4.2020

Eklund anser att det krisstöd, som staten betalar ut till företagen på grund av corona­vi­rus­pan­demin, ska förses med krav på att pengarna inte går åt till att betala ut dividender till ägarna.

– I en kris brukar det gå så att industrin lider mer än ekonomin i stort. Till exempel Pellervos och Etlas analyser skulle Finlands BKT minska med ungefär fem procent i år.

– Forsk­ning­sen­heten har utarbetat tre olika scena­rier för 2020. Enligt med den  mer optimis­tiska modellen skulle industri­pro­duk­tionen i landet minska med 11 procent i år, medan den dystraste prognosen talar om en fjärdedel, 24 procent. Syssel­sätt­nings­graden kommer ändå inte att sjunka så mycket.

Forsk­ning­sen­heten förutspår att nedgången i såväl produk­tion som syssel­sätt­ning kommer att vara brantare än under finans­krisen 2008–2009– men det gäller också återhämt­ningen. Redan sommaren 2020 skulle allt se bättre ut.

Enligt de mer optimis­tiska prognosen skulle produk­tionen vara uppe vid samma pre-corona­nivå redan i oktober i år. I de mer pessi­mis­tiska framtid­sut­sik­terna skulle produk­tions­mängden ligga på en 10 procent lägre nivå i mars 2021 i jämfö­relse med vad läget skulle vara utan coronakrisen.

– Allt beror på hur vi sköter epidemin här hemma och på annat håll. Hur snabbt vi får mediciner, vårdper­sonal – ja det handlar om vetenskap och medicin.

PRODUKTIONEN HAR BLIVIT KÄNSLIG FÖR STÖRNINGAR

Hela 2000-talet har företagen byggt upp sin verksamhet utgående från inter­na­tio­nella produktionskedjor.

– Samti­digt har man strävat efter att hålla lagren små. Det betyder att hela produk­tionen ä känslig för störningar och det här har föror­sakat problem under den pågående coronae­pi­demin, säger Eklund.

– Vårt läge är litet bättre eftersom vi sysslar med produk­tion där föräd­lings­graden är hög. Samti­digt betyder det här att nästan alla delar är kritiska kompo­nenter som man inte kan ersätta med andra. Fabriker som måste ha den här typen av kompo­nenter stannar upp snabbt om det inte finns tllgång på dem. Välkända stora industrifö­retag– Sandvik, Metso, Ponsse, Outotec, Valtra – har alla anmält om beslut att permit­tera anställda och produk­tionen och syssel­sätt­ningen kommer att sjunka.

– Det finns nödvän­digtvis inte heller en så hög efterfrågan på produk­terna trots att man kanske kan hålla produk­tionen i gång. Logis­tik­kedjan funkar heller inte som vanligt. Det finns kanske inte contai­ners att tillgå.

Forsk­ning­sen­heten har fokuserat främst på bedöm­ningar av läget för industri­pro­duk­tionen mitt under corona­krisen. Men även andra avtalsbranscher inom Industri­facket kommer att påverkas av coronae­pi­de­mins biverkningar.

– Inom lantbruksbranscherna får man inte utländsk arbets­kraft, inte i alla fall i vår. aningen överras­kande är att bilhan­deln och bilser­vicen står stilla trots att förhål­landet mellan orsak och verkan där är lite annor­lunda än i industrin. Även på tvätte­rierna kommer vi att se permit­te­ringar, säger Eklund.

KRISSTÖDET FÅR INTE RINNA UT I DIVIDENDER

– Det är bra att regeringen och riksdagen aktivt gått in för att kommu­nicera att man måste ta hand om företagen i den här krisen. Men att ösa oändligt med pengar över dem inte är det mest effek­tiva sättet, anser Eklund.

Han skulle se det som förnuftig politik om man redan under den pågående krisen fattar beslut som förhin­drar att kriss­tödet rinner ut i dividender till ägarna.

– Det här är nödvän­digt med tanke på rättvisan i samhället.

– Det finns stränga budget­ramar för den offent­liga ekonomin. Det kanske inte finns pengar om Finlands statss­kuld i likhet med andra länder stiger till en helt ny nivå. Det är svårt att tro att man ska klara av corona­räk­ningen enbart med att beskatta konsum­tion och vanliga löntagare.

– Närings­livet, företagen och förmög­nare medbor­gare ska vara med då notan betalas.

Eklundin mukaan yksi hyvä keino syntyvän velka­taakan jakami­seen olisi valtiolle suunnattu osakeanti. Pankki­krii­sistä on otettava nyt opiksi.

– Pankki­kriisin aikana ei harras­tettu pankkien osakkeiden ostamista valtiolle. Jos osakkeita olisi ollut, niitä olisi voinut sitten myydä tilan­teen paran­nuttua. Veron­mak­sa­jille olisi jäänyt pienempi siivu hoidet­ta­vaksi pankki­kriisin jälkimaksuista.

Sociala förmåner, stöd som anknyter till föräl­draskap eller arbets­lös­het­ser­sätt­ningar ska det heller inte skäras i under en kris.

– Det är en allmän uppfatt­ning att sådana pengar som går direkt till privat konsum­tion inte ska minskas under en kris. Det är viktigt så kallade automa­tiska ”konjunk­turs­ta­bi­li­se­rare” håller  ekonomin i gång.

TEXT SUVI SAJANIEMI
FOTO KITI HAILA

ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS