På svenska
Industrifackets mål för valet: Sysselsättning och industrins verksamhetsmöjligheter på agendan
Industrifacket anser att sysselsättningen och industrins verksamhetsförutsättningar måste prioriteras högt under följande valperiod.
Industrifacket presenterade onsdagen den 16 januari sina målsättningar för valperioden 2019–2023. Samtidigt handlar det om frågor som vill förbundet vill att skrivs ner i regeringsprogrammet då följande regering tar över vid rodret.
– Finland har tidigare byggts med hjälp av samarbete och tillit. Jag hoppas att vi kan återgå till det. Men det förutsätter att samtliga parter verkligen vill det, sa Industrifackets ordförande Riku Aalto på presskonferensen som anordnades i Helsingfors.
Industrifacket anser att följande regering måste lägga förbättrande av industrins verksamhetsmöjligheter till ett strategiskt mål för följande regering. Förbundet vill att man inför ett tillväxtprogram för industri och export i Finland. De viktiga elementen för programmet ska vara att förbättra kunnandet, utbildningen, forskningen och produktutvecklingen.
– I fall exportindustrin inte klarar sig i på kort sikt i konkurrens med andra länder leder det till att man inom industrin inte heller kan investera på långsikt. Satsningen på forskning och produktutveckling ökar inte enbart med hjälp av statliga pengar, sa Aalto.
Finland kommer att sitta med ordförandeklubban i EU under andra halvan av det pågående året. Industrifacket vill att tillfället tas i akt för att Finland ska lyfta fram ett tillväxtväxtprogram för industrin med utgångspunkt i cirkulär ekonomi för hela Europa.
Finlands största industrifackförbund vill också att en tydlig linje utarbetas gällande energipolitiken i landet, så att Finland och den inhemska industrin har tillgång till tillräckliga mängder förmånlig, renare eller utsläppsfri el.
Det fungerande systemet med exportgaranti måste fortsätta. Industrifacket vill också att man under följande valperiod utvärderar den statliga organisationen Business Finlands resultat då det kommer till ökning av exporten, företagens tillväxt och internationella framgångar. Korrigerande åtgärder ska göras om det behov uppdagar sig, anser Industrifacket.
SYSSELSÄTTNINGEN ÖVER 75 PROCENT
Vi finländare blir allt äldre och utvecklingen för med sig ett visst tryck på den offentliga ekonomin. Svaret till utmaningarna som utvecklingen fört med sig på offentliga tjänsterna ligger i att få fler finländare på jobb – sysselsättningen ska öka till över 75 procent. Det viktigaste sättet är att lindra matchningsproblematiken med att öka arbetskraftens rörlighet. Här gäller det att uppmuntra – inte tvinga – människor at flytta efter jobb. Stödande funktioner ska finnas tillgängliga bland annat genom att höja skatteavdraget för arbetsbostäder.
Utbildningssystemet måste hänga med förändringarna i näringsstrukturen och samhället i stort. Under följande valperiod måste förverkligandet av reformen inom yrkesutbildningen utvärderas noggrant. Behovet av ökade resurser för yrkesutbildningen måste utvärderas till exempel i mitten av valperioden. Resurserna för yrkesutbildningen som sker på arbetsplatserna måste säkras så att de motsvarar det verkliga behovet.
De unga arbetstagarna utgör framtiden. Samtidigt som man arbetar för att allt fler unga ska ha jobb är det viktigt att ingen faller mellan stolarna och hamnar utanför samhället. Här spelar utbildningsmöjligheterna och tillgången till dem en viktig roll.
Gällande arbetskraftsinvandringen finns det skäl att uppmärksamma att företagen följer finländska arbetsvillkor och att detta övervakas. Tillgångsprövningen förarbetskraft från länder utanför EU och ETA-området ska bibehållas även i framtiden.
SKOG OCH GRUVOR OCH KRAFTTAG MOT GRÅ EKONOMI
Ett mångsidigt och hållbart skogsbruk är viktigt för Finland även i fortsättningen. Med tanke på målet att minska utsläppen är det viktigt att komma ihåg att Finlands skogar är kolsänkor. En aktiv och välskött skogsanvändning och skogsvård bidrar till att öka kolsänkorna.
Industrifacket vill att förverkligandet av skogspolitiken i landet går vidare utgående från den nyligen godkända nationella skogsstrategin. Användningen av skog för rekreation och ekonomisk utvinning måste gå att kombinera med ekonomisk utvinning, och här spelar de olika aktörerna inom skogsbranscherna en nyckelroll med den kunskap och erfarenhet som finns i organisationerna.
Utgångsläget för gruvindustrin måste vara att utöka Finlands gruvkluster och dess värdekedja. Införandet av en gruvskatt måste förberedas på ett sådant sätt att det inte leder till att investeringarna lämnar landet. Det är viktigt man ytterligare satsar på ansvar inom gruvindustrin och att mer uppmärksamhet läggs på arbetet efter att själva produktionen avslutats.
Staten måste ha ett aktivt grepp om ägarstyrningen. Målet måste ligga på att utveckla förädlingsgraden och utöka det inhemska ägandet – inte att sälja bort statens egendom.
Dessutom föreslår Industrifacket ett omfattande och uppdaterat program i kampen för att stävja den gråa ekonomin. Redan i dag finns en fungerande praxis kring skattenummer i bruk inom byggnadsbranschen. Industrifacket vill införa samma praxis inom restaurangbranschen, städbranschen och industrin. Sanktioner som försummelseavgifter som grundar sig på lagen om beställaransvar ska gälla också för förseelser inom arbetarskyddet.
SAMARBETE PÅ ARBETSMARKNADEN ÖKAR KONKURRENSKRAFTEN
Samarbetet mellan landets regering och arbetsmarknadsorganisationerna utgör en viktig byggsten i den delen av finanspolitiken som försöker täppa till hållbarhetsgapet och skapa förutsättningar för tillväxt i Finland.
Genom historien har förhandlingar på arbetsmarknaden som grundar sig på tillit och samarbete lett till det bästa slutresultatet.
Företagen och internationell handel har en stor inverkan på hur väl mänskliga rättigheter. Industrifacket deltar i kampanjen #ykkösketjuun (första kedjan) som arbetar för en lag om företags ansvar för respekten för mänskliga rättigheter även i Finland. En sådan lag har redan stiftats bland annat i Frankrike och Schweiz.
TEXT PETTERI RAITO
ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS
FOTO KITI HAILA
BILD: Första vice ordförande Turja Lehtonen och ordförande Riku Aalto.
