Bilarnas elektrifiering förändrar montörernas arbete – till och med vindrutan är kopplad till datorn

Elektronik i moderna bilar innebär mycket mera än eldrivna fönster och sätesvärmare. Det mesta är kopplat till färddatorn och den gör också mycket mer än att visa den genomsnittliga förbrukningen och temperaturen. Till och med vindrutan innehåller elektronik. Det ställer krav på montörerna.

Vindrutan har spruckit, backspegeln är trasig och plåten runt det högra framhjulet är borttagen. Den här personbilen har varit med om en hjortkrock och ska repareras på BN Bilservice i Ekenäs. Skadorna ser omfattande ut, men krockmontören och vice förtroendemannen Mikael Flink intygar att det här är frågan om en liten djurkrock och att reparationerna går att göra på en arbetsdag.

– Det blir ny vindruta och backspegel och den ena framdörren ska riktas. Kofångaren och lampan var helt i skick. Det här är sex-sju timmars arbete, uppskattar han.

Mikael träder en metalltråd in under vindrutan och fäster två vinscher med stora sugkoppor på insidan av rutan. Efter att han trätt in tråden i vinscharna börjar han spänna tråden som nätt efter hand skär bort limmet längs rutans kanter. Sedan är det bara att lyfta ut den trasiga vindrutan. Enligt Flink är det lätt att byta vindrutan, men den nya vindrutan kan nuförtiden vara mycket värdefull.

– Det blir mycket vindrutebyten, vilka har blivit försäkringsfall eftersom de har blivit så dyra på nya bilar. De är en del av den bärande konstruktionen och innehåller mycket teknik som sensorer och värmare, förklarar han.

Mikael Flink jobbar ensam i plåtverkstaden som ligger på andra sidan gårdsplanen från den egentliga verkstaden. Här reparerar han krockskadade bilar och till det dagliga arbetet hör att rikta ramar, fram- och bakändor, ytor och att byta ut söndriga delar. Men alltid är det inte lönsamt att reparera en bil som varit med i kollision.

– Är det frågan om större skador på en lite äldre bil så tar jag löst alla söndriga delar och gör en kostnadskalkyl för reparationerna. Sen kommer en granskare från försäkringsbolaget och godkänner den eller löser in bilen om reparationen blir för dyr med tanke på bilens värde.

Enligt Mikael Flink kan man inte direkt säga att vintern och halkan skulle föra med sig speciellt mycket fler krockskador än under övriga året. Jobbmängden varierar ändå kraftigt från vecka till vecka. Och vissa mönster finns det.

– På hösten när älgarna och hjortarna rör på sig blir krockarna kanske något fler, funderar han.

DATORN MINST LIKA VIKTIG SOM SKIFTNYCKELN

Inne i den stora verkstadshallen där resten av de totalt åtta montörerna jobbar står personbilar och skåpbilar på rad. En del är upplyfta medan andra står på golvet. I den främre ändan av hallen står diagnostiseraren Kristian Dahlström framför datorn som är kopplad till en Volkswagen Passat.

– Jag har kört felsökningar med testmaskinen som ger olika förslag och ritar upp kurvor av olika slag åt mig här på skärmen. Jag börjar helt enkelt med att försöka lokalisera felet.

Problemen är inte alls alltid mekaniska utan något kan också gå snett i programmet och då räcker det med att göra en uppdatering, förklarar Kristian som har jobbat med felsökningar och annat elektrisk på verkstaden i 21 år.

Själva processen börjar ofta med att någon varningslampa tänder i bilens instrumentbräda eller att ägaren märker att bilen beter sig konstigt.

– Ibland kan det ändå vara så att bilen faktiskt gör helt som den ska, renar ett filter eller likande, men när den gör det så knycker bilen till eller går lite ojämnt. Då kan kunden lätt tro att det är något som är på tok, förklarar han.

Kristian Dahlström lokaliserar problemet snabbt och den här gången är det faktiskt en mekanisk del som gett efter och måste bytas ut. Men inte heller det kan göras utan datorn. Ett styrdon har gått sönder och datorn får inte kontakt till airbagen.

– Delen som jag byter ska programmeras på datorn och testköras. Man måste lära datorn så att den känner igen den nya komponenten och förstår när ratten är rak och så vidare.

Bilen bredvid är upplyft och bilmontören Mårten Fast granskar underredet och fjädringen med 40 års erfarenhet i branschen. Han medger att det kan vara svårt att hänga med i utvecklingen, men han ser datorerna som ett bra hjälpmedel.

– Inte kan man kunna allt. Det är omöjligt. Man får bara försöka och så finns ju datorn att ta till. Det är en stor hjälp. Och så kan man alltid fråga arbetskompisarna, så det löser sig alltid.

ELEKTRONIKEN HJÄLPER OCH VARNAR BILISTEN – MEN SYSSELSÄTTER MONTÖREN

Längre bak i hallen jobbar skåpbilsmontören och arbetsplatsens huvudförtroendeman Jimmy Karjalainen med en läckande växellåda på en skåpbil. Han har jobbat på verkstaden sedan byggnaden stod klar 1996. Han vet hur montörsjobbet och kraven har förändrats på 20 år.

– Oj! Det är ett helt annat jobb. Elektroniken har fört med sig stora förändringar och både för- och nackdelar. Bilarna har ju blivit säkrarare och bättre på många sätt. Men ur en montörs synvinkel så har det blivit mycket svårare för i synnerhet äldre personer att hänga med, säger han och lyfter fram dragkroken som ett konkret exempel.

– Förut var det bara att plocka dit den, man kunde till och med göra det hemma. Men nu kopplas ju allt in i bilens eget datorsystem och kodas.

I och med den tekniska utvecklingen har bilarna faktiskt blivit bättre och säkrare och serviceintervallen längre. Moderna bilar behöver oljebyten med 20 000 eller till och med 40 000 kilometers mellanrum och serviceintervallen är allt mellan ett och två år. Enligt Jimmy Karjalainen räcker jobbet ändå till på bilverkstäderna. Att man skulle behöva reparera sådant som kunderna själv skulle ha ställt till med hör nuförtiden däremot till ovanligheterna.

– Det har minskat och är otroligt sällsynt. Det är numera få som skruvar själv på sina bilar. Folk är ganska medvetna om all elektronik som finns i moderna bilar. Det är väldigt svårt att själv meka utrustad med bara bondförnuft. Det börjar vara så trångt under motorhuven att till och med lampbyten kan bli så besvärliga att man lätt gör mera skada än nytta. Men det är klart att det alltid finns Youtube-montörer, säger Jimmy och skrattar.

”Ur en montörs synvinkel så har det blivit mycket svårare för i synnerhet äldre personer att hänga med”
Jimmy Karjalainen, förtroendeman

Karjalainen medger ändå att internet faktiskt kan vara en bra informationskälla också för yrkesmontörer. Och både hjälp och informationskällor behövs. BN Bilservice är som verkstad auktoriserad för märkesservice på Volkswagen, Seat, Saab och sedan hösten också Skoda. Det ställer krav på utrustning och kunskap. Men verkstaden tar också emot alla andra bilmärken som råkar rulla in på gården. Och alltid kan man inte själv ha koll på alla märken och deras särpräglar.

– Vi har ett bra samarbete med verkstäderna i närheten. Vi ger råd åt varandra när det behövs och vi har också lånat verktyg åt dem. Man måste ha ett sådant samarbete och inte bara stirra blint på eurona och fundera på att man förlorar kunder. En vacker dag är man i samma situation själv och behöver hjälp.

VIDAREUTBILDNING ETT MÅSTE FÖR ATT HÄNGA MED

Startproblem är inget ovanligt på vintern och problemet är ofta löst med stödladdning eller byte av bilbatteriet. Men lösningarna är långt ifrån alltid så enkla. Det vet Marcus Mannström som undersöker en Volkswagen Bora som vägrar starta. Ibland måste man prova sig fram och lita på tidigare erfarenheter när inte heller datorn får kontakt.

– Radion hade slagit på startspärren och bilen startar inte om stöldskyddet är aktivt. Jag vet inte riktigt orsaken till det men när jag kopplade loss radion, som inte var original, så startade motorn. Nu måste jag ta reda på vilken av radions ledningar som måste kopplas bort så att den inte stör resten av systemet.

– Det här är ett bra exempel på hur olika saker kan påverka varandra. Originalradion byggs in på ett visst sätt och så här kan det ibland krocka när en eftermarknadsradio eller annan komponent senare installeras i bilen, fortsätter Marcus Mannström som jobbar med allt från IT-baserad felsökning till motorreparationer.

Mannström har lätt att skriva under påståendet att felsökningen blir svårare ju nyare bil det är frågan om. Han poängterar att det egna engagemanget är helt avgörande för att man ska utvecklas och lära sig nytt.

– Man behöver bred kunskap för att kunna komma fram till slutsatser på basis av det man har att gå på i felsökningen. Det är mycket upp till och tack vare det egna intresset att jag är där jag är idag. Skulle jag inte vara så intresserad av att självmant söka information på internet och luska i det som andra håller på med så skulle jag vara på en helt annan nivå än vad jag nu är. Intresset har bidragit till att jag kommit in på djupet i hur de här systemen är uppbyggda, vad man kan ändra på och hur det påverkat andra system, förklarar han.

Att verkstaden är auktoriserad för specifika bilmärken ställer också krav på att montörerna regelbundet utbildas. Samtidigt som det är ett krav, är det minst lika mycket en fördel och möjlighet att utveckla sig eget kunnande, anser arbetstagarna på verkstaden.

– Utbildningen är jätteviktig och det är givande att få diskutera med andra montörer på kurserna, säger Marcus Mannström.

– Varje år är vi flera gånger på kurser så att man hela tiden hänger med det nyaste som kommer. Vi måste helt enkelt utbilda oss, annars är det betydligt svårare att jobba här, fortsätter Kristian Dahlström.

Hur ofta kurser och annan utbildning ordnas varierar enligt behov.

– Varje gång det kommer en ny bil av något av våra märken ut på marknaden går vi på en tvådagarskurs och om man går noggrannare in på motorer och annan teknik kan det vara fyradagarskurser per gång. Om det riktigt vill sig så kan det bli kurser flera gånger om året. Det kommer så mycket nytt och tekniken går hela tiden framåt med så hård fart, säger Dahlström.

TEXT JOHAN LUND
FOTO PATRIK LINDSTRÖM

På bilden högst upp byter krockmontören Mikael Flink ut en vindruta efter att en liten hjort har träffat högra framsidan av bilen och slängts upp mot vindrutan. Ett vindrutebyte är lätt att göra men kan bli dyrt eftersom också vindrutorna idag kan innehålla mycket teknik.