SAK:n ja ammattiliittojen mielenosoitus 2.2.2018 Senaatintorilla Helsingissä Suomen hallituksen työttömyysturvan aktiivimallia vastaan.

”Det räcker nu!” – Tusentals demonstrerade mot aktiveringsmodellen

Mer än 10 000 personer samlades på Senatstorget i Helsingfors för delta i FFC:s åsiktsyttring mot den så kallade aktiveringsmodellen för arbetslösa. Industrifacket hade utlyst en politisk strejk för fredagen och uppskattningen är att fler än 200 000 arbetstagare från olika fackförbund strejkade under fredagen.

 

”Ner med regeringen!” var ett av slagorden som löd när den stora folkmassan fredagen 2 februari samlades på Senatstorget utanför statsrådsborgen i Helsingfors. Industrifackets medlemmar var välrepresenterade under åsiktsyttringen mot den så kallade aktiveringsmodellen. En av deltagarna var Ann-Louice Ormiskangas från Jakobstad som hade tagit sig till Helsingfors med en buss som avgick kvart över tre på natten.

– Det räcker nu! Nu måste vi reagera, annars går det åt skogen. Aktiveringsmodellen version 2 måste stoppas, säger hon.

– Det räcker nu!, säger Ann-Louice Ormiskangas som startade med buss från Jakobstad kl. 3.15 för att delta i åsiktsyttringen på Senatstorget i Helsingfors.

Elina Knuts från Pedersöre är inne på samma linje.

– Jag är här för att protestera mot aktiveringsmodellen, konkurrenskraftsavtalet och för att fälla regeringen. Jag vill också försvara facket som kritiserats flitigt den senaste tiden.

Mika Lahtinen har kommit från Lovisa för att försvara de arbetslösas rättigheter. Han tycker att hela aktiveringsmodellen borde skrotas och påminner om att regeringen i och med modellen bryter mot sitt löfte.

– Regeringen bryter ju mot vad vi kom överens om i samband med konkurrenskraftavtalet. Då lovades det att man inte gör fler nedskärningar i arbetslöshetsskyddet, påpekar Lahtinen.

Aktiveringsmodellen utgår helt från huvudstadsregionen. Om en fabrik lägger ner på en liten ort är det helt omöjligt att hitta jobb på orten, eller ens i närheten, poängterar Lovisabon Mika Lahtinen.

”Modellen är galen”

Aktiveringsmodellen fick hård kritik bland deltagarna i åsiktsyttringen. Bland Industrifackets medlemmar upplevs modellen vara icke-fungerande, ogenomtänkt och orättvis.

– Modellen är helt galen och den aktiverar ingen. Man borde uppmuntra och stöda arbetslösa i jobbsökandet och inte straffa dem som redan har det svårt. Modellen utgår också helt från huvudstadsregionen. Om en fabrik lägger ner på en liten ort är det helt omöjligt att hitta jobb på orten, eller ens i närheten, poängterar Mika Lahtinen.

– Det är en dålig och orättvis modell som gör att de som har det svårt får det ännu svårare. Det skulle vara en annan sak om det fanns en massa lediga jobb, men så är det ju inte, fortsätter Markus Hotta från Vörå.

Markus Hotta från Vörå och Elina Knuts från Pedersöre kom till Senatstorget för att stå upp för de arbetslösas rättigheter och säga nej till regeringens nedskärningar arbetslöshetsskyddet.

Ann-Louice Ormiskangas tycker att regeringen borde koncentrera sig på att skapa arbetstillfällen istället för att straffa dem som inte lyckas hitta jobb.

– Man kan gott aktivera arbetslösa, men det ska göras med morot och inte med piskan, konstaterar hon.

”Aktiveringsmodellen är orättvis” – du kan drabbas oavsett hur hårt du kämpar för att få jobb eller utbildning

60-åriga Karita Pihlström (till vänster) från Ekenäs är för tillfället är arbetslös och riskerar därför själv att få sin arbetslöshetsersättning nedskuren. Aktiveringsmodellen är orättvis, anser Pihlström och Marika Schön som båda är glada över att se hur många som ville göra de arbetslösas röst hörd.

Också Karita Pihlström från Ekenäs har kommit till Helsingfors för att demonstrera mot regeringens reform av arbetslöshetsskyddet. 60-åriga Karita Pihlström är för tillfället är arbetslös och riskerar därför själv att få sin arbetslöshetsersättning nedskuren.

– Aktiveringsmodellen är orättvis. Den tar inte hänsyn till att arbetslösa har olika förutsättningar, utan drar alla över en kam. Folk har inte blivit arbetslösa av egen vilja, utan för att arbetsgivaren har sagt upp dem. Nu straffas de för det, konstaterar hon.

Aktiveringsmodellen trädde i kraft vid årsskiftet och innebär att arbetslöshetsersättningen sänks med 4,65 procent i 65 vardagar, alltså tre månader, om den arbetslösa inte har arbetat eller deltagit i sysselsättningsfrämjande service i tillräckligt stor utsträckning. Problemet är att man inte nödvändigtvis själv kan påverka om man uppfyller villkoren.

– Jag tog kontakt med arbets- och näringsbyrån för att få veta vad jag kan göra för att undvika att få dagpenningen nedskuren. Det enda de hade att erbjuda var en jobbsökarkurs. Då tog jag den trots att både de och jag vet att det är bortkastade pengar. Det är inte många arbetsgivare som vill anställa en som snart fyller 61.

Kan bli utan pengar i en månad

En sänkning med knappt fem procent kan låta lite, men Karita Pihlström påpekar att många arbetslösa redan nu har svårt att försörja sig och sin familj.

– Det här kommer bara att leda till att fler måste söka stöd vid lucka nummer två, alltså Folkpensionsanstalten.

Dessutom befarar Karita Pihlström att utbetalningen av dagpenning kommer att försenas för dem som lyckas hitta snuttjobb. Arbetslöshetskassorna kan nämligen inte betala ut dagpenning innan de har fått löneintyg från arbetsgivarna.

– Om du jobbar i tre dagar kan det leda till att dagpenningen försenas med en månad.

Det fick Karita Pihlström själv erfara i fjol när hon jobbade under sommarmånaderna. Nu har hon igen siktet inställt på ett sommarjobb, men det jobbet hjälper henne bara att uppfylla villkoren under en 65 dagarsperiod. Att hon får rätt till tilläggsdagar med arbetslöshetsdagpenning, alltså den så kallade pensionsslussen, hjälper inte heller. De som är inne i pensionsslussen berörs nämligen också av aktiveringsmodellen.

Arbets- och näringsbyråerna behöver mera resurser

Verklig aktivering är, enligt Karita Pihlström, att arbets- och näringsbyråerna har tid och resurser att ge individuell och personlig betjäning.

– Det hjälper inte att arbets- och näringsbyrån ringer upp dig en gång var tredje månad, bara för att lagen säger att de måste göra det. Varje person har en unik situation och därför behövs det personlig kontakt där man kartlägger de individuella stigarna för just den personen. I synnerhet i början av arbetslösheten måste man hjälpa och följa med. Och om någon till exempel har en sjukdom som försvårar jobbsökningen borde också sjukvården komma in i ett tidigt skede.

I dag har inte arbets- och näringsbyråerna resurser att ordna relevant utbildning.

– De kan inte ordna sådan utbildning som på riktigt skulle hjälpa dig att få jobb. Nuförtiden behöver du ju en massa kort och pass i alla yrken. Och någon arbetskraftspolitisk utbildning har de överhuvudtaget inte kunnat erbjuda. Den lilla utbildning de kan erbjuda ordnas av privata aktörer – så är det också med den jobbsökarkurs jag nu ska gå.

Strider mot konkurrenskraftsavtalet

Karita Pihlström har lång facklig erfarenhet och hon satt också i Metallförbundets fullmäktige när det omstridda konkurrenskraftsavtalet undertecknades. Avtalet var svårt att smälta för facket, men man gick ändå med på det eftersom regeringen förband sig att inte skära ner ytterligare i arbetslöshetsskyddet.

– Nu bryter regeringen mot det avtalet, påpekar Karita Pihlström.

TEXT JOHAN LUND, JONNY SMEDS FOTO KITI HAILA, JOHAN LUND