CORONAKRISEN på Prevex i Nykarleby: ”Vi lever i ovisshet”

”Vi satte alla bromsar i direkt”, säger huvudförtroendeman Eric Häger på vattenlåstillverkaren Prevex i Nykarleby. Produktionen av vattenlås är kraftigt nerdragen med en ansenlig del av personalstyrkan permitterad.

3.4.2020

– För tillfället är det mellan 30 och 80 procent, lite beroende på avdelning, säger Häger.

Det är i och för sig ett rätt så speciellt läge då företaget som har 65 år på nacken för första gången någonsin varslat hela personalen om permitteringar. Det rör sig om 175 anställda i Nykarleby, av vilka fler än 100 jobbar i produktionen.

Prevex är väldigt långt ett exportföretag. Mellan 80 och 90 procent av produktionen går på export, av det en stor del till de övriga nordiska länderna och ut i Europa.

–  Förra våren sålde vi väldigt bra och därför jobbade vi hela hösten på att bygga upp vårt lagersaldo. Nu plötsligt har en stor del av våra kunder stängt butikerna och här sitter vi med lagren fulla och ingen som köper.

Häger anser att samarbetsförhandlingarna som ramlade i famnen på Nykarlebyföretaget ändå genomfördes i god anda.

– Folk har förståelse för situationen. Vi har inte gjort något fel och vi här på Prevex kan inte påverka krisen ute i världen. Vi lever nu i ovisshet och vet inte hur länge det här varar. På kontoret har det här betytt inbesparingar på 30 procent och så har man sett över en del fasta utgifter, säger Häger.

Det som kanske bygger framtidstro är ändå vetskapen om att företaget gick väldigt bra innan coronapandemin ställde till det.

– Antagligen kommer både en del av våra kunder och konkurrenter att gå under. Det är kanske inte köksrenoveringar som står högst på listan efter en sådan här akut kris. Så vi vet inte när vi startar upp och om vi har flera kunder eller färre.

FRÅN VATTENLÅS TILL SKYDDSVISIR FÖR VÅRDEN

Det finns också ljusglimtar i det förhoppningsvis tillfälliga mörkret. Tillsammans med Oravaisföretaget Orapac har Prevex nu tillfälligt gå över till att tillverka skalmar till skyddsvisir som används inom vården. Det förutsatte inte några extra kostnader då formsprutningsutrustningen fanns på Prevex.

– Första ordern gick på 50 000 skalmar men följande ligger på 200 000. Därför har vi redan kallat in folk som varit permitterade till jobbet. En del av dem har hunnit vara permitterade bara i en dag. Allt material finns, vi behöver inte köpa in något för att tillverka skalmarna.

Om medicinsk utrustning är något som satsas mer på i företaget i framtiden är fortfarande oklart, men huvudförtroendemannen anser att det finns ett intresse för det.

– Hälsovårdsindustrin är vi klart intresserade av i framtiden, säger Häger.

Folk har förståelse för situationen. Vi har inte gjort något fel och vi här på Prevex kan inte påverka krisen ute i världen. Vi lever nu i ovisshet och vet inte hur länge det här varar, säger huvudförtroendeman Eric Häger.

Inom produktionen har man inte tillsvidare isolerat avdelningarna från varandra. De flesta av drygt 50 tjänstemännen på Prevex i Nykarleby jobbar hemifrån i mån av möjlighet.

– Det är känns som om man lever i två parallella världar samtidigt. I medierna läser man hur det är kaos i världen. Samtidigt fortsätter det vardagliga livet hemma som vanligt. Vi rör oss inte riktigt ute bland folk, utan håller oss hemma med familjen och handlar mat en gång i veckan.

Häger säger också att det som förorsakat en del utmaningar är att det på Prevex finns det flera anställda med annat modersmål än svenska eller finska. På Prevex arbetar till exempel flera personer med rötterna i Vietnam eller Östeuropa.

– Vi har folk som talar varken svenska eller finska, så det är ytterst viktigt att facket till exempel skulle anlita översättare som översätter viktig information även till andra språk.

EN STOR FÖRÄNDRING

– Det är ju mina första samarbetsförhandlingar någonsin och det finns inte heller någon mall hur ett företag ska agera under en global pandemi. Jag skulle vilja tacka både mina förtroendevalda kolleger och Industrifackets personal för stödet jag fått under de senaste veckorna, säger Häger som blivit kontaktad av flera YTK:are på jobbet under den senaste tiden på grund av att ”man inte svarat i telefon där”.

– Jag har varit tvungen att säga ”ifall jag kunde svaret utantill så skulle jag ge det men tyvärr har vi inte resurser att hjälpa andra än våra egna medlemmar just nu”.

Man kan lugnt säga att förändringen kom snabbt och att den kommer att lämna någon typ av spår i oss alla. Häger anser att koronapandemin kommer oundvikligen att föra med sig en del omställningar i samhället – förhoppningsvis också några positiva sådana.

–  Det verkar som om man återuppbyggt respekten och uppskattningen för yrkesgrupper som är livsviktiga för att samhället ska fungera i den här krisen. Närvårdarna, de som jobbar inom hemvården och på dagis, städare. Vi kommer inte att glömma bort deras insatser under krisen när det här är över.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO KITI HAILA

Sixten Korkman: ”Den här krisen är i en helt egen kategori”

Coronaviruset gick på bara några veckor från att vara en liten utrikesnotis till nyheter historiska begränsningar av rörelsefriheten och rekordantal permitteringar i Finland. ”Nu är det dags för ett så stort stöd- och stimulanspaket att beslutsfattarna blir knäsvaga” säger nationalekonomen Sixten Korkman.

mars 2020

Först det som ska vara en självklarhet i det exceptionella läget som förorsakats av att coronaviruset spridit sig.

– Det viktigaste nu är att se till att hälsovården fungerar och att den har tillräckligt av resurser. Det är frågan om ett väldigt krävande uppdrag. Det behövs tilläggsfinansiering till sjukvårdsektorn och man måste se till att det finns tillräckligt med vårdpersonal då antalet patienter börjar öka på allvar, säger Korkman.

För ekonomins del är det nu väsentligt att se till speciellt små och medelstora företagens betalningsförmåga, anser Korkman. Regeringen har redan tagit beslut som gäller detta. Det som kan skapa problem framöver är att företag går i konkurs i snabb takt, trots att det skulle få tillfälligt lån.

– Då produktionen rasat på grund av att det inte finns en marknad och förlusterna ökar hela tiden, har man inte så mycket glädje av lån. Därför måste speciellt små och medelstora företag få konkret stöd i form av pengar i handen utan krav på återbetalning. Det förutsätter beslut vi inte sett tidigare, säger Korkman.

– Alternativet är att staten stöder företagen genom direkta aktieköp. Det finns också skäl att tro och hoppas att fastighetsägarna är beredda på att sänka hyrorna.

”Coronavirusepidemin är samtidigt en påminnelse om hur viktigt det är att den offentliga makten fungerar och fullföljer sitt uppdrag.”

 

”I det här skedet verkar det som om den här krisen är i en klass för sig. Det åskådliggör sårbarheten i den moderna ekonomin”

Förutom de här åtgärderna efterlyser han också ett särskilt kommunpaket ”på flera miljarder euro” till kommunerna för att lappa ekonomin och upprätthålla köpkraften i privathushållen.

– Nu är det dags för ett så stort stöd- och stimulanspaket att beslutsfattarna och alla vi andra blir knäsvaga. Nöden har ingen lag. Skulden ökar oberoende, på grund av att ekonomin rasar. Vi måste ta till åtgärder som begränsar skadorna och stannar upp den rasande trenden trots att statsskulden växer lite på grund av det, säger Korkman.

Han vill understryka att Finland inte är ensam i den situationen.

–  Liknande åtgärder genomförs i alla länder, vilket är bra. Europeiska centralbanken och centralbankerna gör sitt yttersta för att garantera att finansmarknaden fungerar. Vi vill inte ha en kraftigt eskalerande finanskris på alla de problem som vi redan har. Ingredienserna till en kris finns redan på grund av högriskskulder som det finns av för flera tusen miljarder globalt sett.

Ett kapitel för sig är Italien där den redan tidigare skyhöga statsskulden växer snabbt. Italien som samtidigt i praktiken står stilla på grund av coronaepidemin.

Korkman tror att EU och speciellt eurozonen står inför större utmaningar än någonsin tidigare. Det mycket sagt i ljuset av alla de motgångar eurosamarbetet stod inför under på 2010-talet efter finanskrisen är färska i minnet.

KONCENSUS GÖR COMEBACK?

Korkman tackar arbetsmarknadsorganisationerna för viljan att snabbt komma överens om ett krispaket med målet rädda förutsättningarna för företagande, jobben och i sista hand människors utkomst.

–  Beslutet om att förkorta tiderna för att anmäla om permitteringar och skjuta fram arbetspensionsavgifterna är nödvändiga. De utgör bara en del av de åtgärder som nu behövs, men de är som en påminnelse om att man i Finland har delvis återgått till koncensustanken.

Det finns en överhängande risk att den recession som förorsakats av coronavirusets spridning får finanskrisen 2008 att se ut som småpotatis.

– I det här skedet verkar det som om den här krisen är helt i en klass för sig. Det talar sitt tydliga språk om hur sårbar den moderna ekonomin är. På grund av omfattningen av krisen behöver vi nu ett större stöd- och stimulanspaket än någonsin tidigare. Nu finns det goda skäl att låta statsskulden växa.

– Det som är bra att man för tillfället får lån med väldigt låg ränta och därför blir lånet inte så dyrt.

De internationella kreditvärderarna ska heller inte se snett på Finland, om än kanske bara för att så många andra länder befinner sig i ett ännu sämre läge. Korkman tror ändå att det som följer är en rad av åtgärder som berör hållbarheten i den offentliga ekonomin – och det paketet kommer också att innehålla åtgärder ”som kommer att bli svåra för facket”.

– Långt innan den här krisen hade vi ett problem med det så kallade hållbarhetsgapet på grund av att befolkningen i Finland blir äldre. Det problemet blir svårare då statsskulden växer till en ny nivå.

”Näringslivets representanter talar ibland om att politiker och det offentliga bara står i vägen. Nu gör de inte det eftersom samhället står och faller nu på de politiska beslutsfattarnas och offentliga institutionernas förmåga att svara på utmaningen.”

I Korkmans verktygsback finns bland annat att teknologi i större utsträckning ska användas för att effektivera produktionen av offentliga tjänster.

– Det krävs prioriteringar och nedskärningar i de mindre väsentliga utgifter och det kommer inte att vara lätt för politikerna.

Men vilka är då dessa mindre väsentliga utgifter? Var ska gränserna för välfärdssamhället dras? Korkman nämner de företagsstöd som inte är specifikt riktade till forskning och produktutveckling samt stöden för högskolestuderande. Säkerligen rör det sig om ansenliga summor men knappast är det frågan om det som allt står och faller på.

– Kanske handlar det mest om att välfärdsstaten inte märkbart får växa i nuläget, säger Korkman och tar fram ämnen som garanterat kommer att finnas på bordet: arbetskraftinvandring och satsningar på arbetsförmedling men också större incentiv till att ta emot jobb

FINLAND KOMMER ATT KLARA DET HÄR

Coronavirusepidemin är samtidigt en påminnelse om hur viktigt det är att den offentliga makten fungerar och fullföljer sitt uppdrag.

–  Finland kommer att klara av den här krisen, det tror jag, eftersom det offentliga fungerar effektivt i Finland. Den tryggar hälsovården, medan välfärdsstaten tryggar människornas utkomst och regeringens finanspolitik biter på recessionen, säger Korkman.

– Näringslivets representanter talar ibland om att politiker och det offentliga bara står i vägen. Nu talar de inte så eftersom samhället står och faller på de politiska beslutsfattarnas och offentliga institutionernas förmåga att svara på utmaningen.

Man ska inte vara beroende av bara en leverantör, i Kina eller var som helst.

Korkman är övertygad om att sårbarheten i underleverantörskedjan leder till att företag i framtiden tar eller i alla fall sprider ut på dem så att alla ägg inte är i samma korg, så att säga.

– Man ska inte vara beroende av bara en leverantör, i Kina eller var som helst.

GLOBALISERINGSTRENDEN VÄNDER?

Efter coronautbrottet har en del av politiska aktörerna ropat högt om att viruset och dess följder skulle vända på globaliseringsprocessen. Korkman är inte inne på den linjen.

–  Det är en fullständig felbedömning att globaliseringsprocessen skulle ha nått sitt slut. Tvärtom, nu behöver vi mer samarbete inom ramen för världshälsoorganisationen WHO för att snabbare upptäcka pandemier, begränsa spridningen och utveckla vaccin.

– Världen har krympt och vi är idag mer beroende av varandra, vare sig vi ville det eller inte. De stora problemen vi står inför kan endast lösas eller bekämpas genom mer internationellt samarbete. Det gäller pandemier, klimatförändringen, skattesmitning, penningtvätt, ja allt.

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO PATRIK LINDSTRÖM

Riku Aalto: Tillsammans klarar vi coronakrisen

Coronakrisens negativa påverkningar kommer att vara omfattande. Det kommer vi inte runt, men det här är heller inte ett totalstopp. Vi kommer tillsammans att klara av det här, säger Industrifackets ordförande Riku Aalto.

Aalto anser att det coronakrispaket, som centralorganisationerna på arbetsmarknadens i snabb takt kom överens om, var en utmärkt insats. Speciellt med tanke på att parterna alldeles nyss var inne i tröga och konflikttyngda avtalsförhandlingar.

– Det berättar om att människor på ansvarsfulla poster i samhället också bär sitt ansvar då det är dags att göra det. Man närmar sig pragmatiskt problemet och lägger allt annat åt sidan, säger Aalto.

Aalto tror också att det att krispaketet svarvades fram i en så snabb takt, ökar trovärdigheten och stabiliteten på arbetsmarknaden.

– Det finns alltid ett behov av stabilitet, men i det läge som råder nu är det viktigare än vanligt. Vi vet ännu inte hur de åtgärder som ska stöda företagens sits och medborgarnas arbetslöshetsskydd och sociala trygghet kommer att verka. Det lönar sig att förbereda sig på att det kommer att behövas fler insatser av arbetsmarknadsorganisationerna. Hur och när, det kan vi ännu inte säga.

MÄNNISKOR BEHÖVER STÖD OCH INFORMATION

Industrifacket har utgående från krispaketet gjort flera tillfälliga avtal i sina avtalsbranscher. Målet är stöda verksamheten på arbetsplatserna som nu hamnat i en exceptionell situation.

– Samtidigt är det bra att komma ihåg att vi inte har svar på alla frågor och att en del av frågorna kan vara sådana att vi är tvungna att söka lösningarna i rätten, sen när det är dags för det. Det möjligtvis svåraste med den här krisen är osäkerheten. Den måste vi nu lära oss att leva med.

Coronakrisen har försatt Industrifacket och framför allt Industriarbetarnas arbetslöshetskassa under hård press. Efterfrågan på tjänsterna har vuxit snabbt.

–På förbundet syns det på det sättet att behovet av information hos de förtroendevalda och medlemmarna ökar. Samtidigt har vi varit tvungna att ställa in alla evenemang och Murikkainstitutets kurser fram till slutet av juni. Fackavdelningarna flyttar fram sina vårmöten och ställer in sina evenemang.

– För arbetslöshetskassans del handlar det om en krävande utmaning. Därför är det viktigt arbetslöshetsskyddet funkar snabbt och flexibelt så att betalningarna snabbt kommer in på människornas bankkonton. Arbetslöshetskassans ekonomi är i gott skick och a-kassasystemets finansiering vilar på en stabil grund.

Aalto anser att det i nuvarande läget är klokt att använda sig av den så kallade bufferten.

– Det var facket som i tiden krävde att man skulle börja samla pengar i en så kallad emubuffert. Det var ett klokt beslut och därför har vi nu spelrum inom Sysselsättningsfonden och pensionssystemet. Nu är det dags att ta till de pengarna.

FRAMÅT TILLSAMMANS

Aalto vill inte spekulera i hurdana följder coronakrisen kommer att få. Bara en sådan sak som företagens produktions- och underleverantörskedjor är helheter som kan vara svåra att greppa.

–Se Det vi redan nu har sett är att läget inte är likadant överallt. På flera stora arbetsplatser samarbetsförhandlar och permitterar man nu. Samtidigt finns det företag som får in fler beställningar. Det svåra är att ingen vet något med säkerhet. Om orderstocken är full idag, så kan de stå tomma imorgon, eller så inte.

– Vi befinner oss i en svår situation, men det jobbas, betalas ut löner och föds nya företag även efter den här krisen.

– Genom att gemensamt ta ansvar för varandra och arbeta för samma mål kommer det finländska samhället att klara av det här. Gemensamt ansvar är även nyckeln till att vi var och en av oss orkar. Och det är nu det viktigaste.

TEXT PETTERI RAITO
FOTO KITI HAILA

ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS