Industrifacken i Sverige vill ha 4,2 procent på ett år

I början av november lade de svenska industrifacken fram sina mål inför avtalsrörelsen år 2025. Ett lönepåslag på 4,2 procent stod på menyn. I det rådande läget har facken valt att gå in för en avtalsuppgörelse på ett år.

– Målet är att våra medlemmar ska få tydliga reallöneökningar. Svensk industri gör stora vinster och då ska vi självklart ha en del av kakan, säger det svenska industrifacket IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Målet är att våra medlemmar ska få tydliga reallöneökningar.

Facken inom industrin är ett nätverk bestående av fackförbund som organiserar inom industrin. De fem fackförbund som ingår i Facken inom industrin är IF Metall, Trä- och grafiska facket GS, ­Livsmedelsarbetareförbundet, Sveriges Ingenjörer och tjänstemannafacket Unionen.

Facken inom industrin har tillsammans med arbetsgivarorganisationer inom industrin undertecknat Industriavtalet som i mångt och mycket lägger grunden för avtalsrörelsen i Sverige.

Målet är att Industriavtalet bildar det så kallade ”märket”, det vill säga den löneökning som förbunden i övriga avtalsförhandlingar ska utgå ifrån.

Tolv av 13 förbund inom den fackliga centralorganisationen LO har ställt sig bakom kraven. Det är Transportarbetareförbundet som representerar bland annat förare och stuvare som valt att ställa sig utanför.

Svensk industri gör stora vinster och då ska vi självklart ha en del av kakan.

Förutom kravet på löneförhöjningar på drygt fyra procent kommer facken sträva efter speciella satsningar på de lägsta lönerna inom respektive bransch. Detta har kännetecknat de senaste avtalsrörelserna.

Det rör sig om löner på mindre än 29 100 kronor (drygt 2500 euro) per månad.

– Det handlar om ungefär en halv miljon LO-medlemmar som har en lön under det, så det är ganska många som omfattas, till exempel inom hotell och restauranger och tvätterier, säger Veli-Pekka Säikkälä, LO:s avtalssekreterare till Dagens arbete.

Medellönen för tvätteriarbetare i Sverige ligger på 26 600 kronor, det vill säga 2300 euro, medan exempelvis ingångslönerna kan vara lägre.

Föga överraskande har arbetsgivarna förhållit sig skeptiskt till fackens krav.

– Det är ett bekymmersamt krav. Industrin har drabbats hårt av stigande priser och höga räntor, säger Industriarbetsgivarnas förhandlingschef Per Widolf till Tidningen Näringslivet.

De flesta avtalen inom industrin i Sverige löper ut i mars-april 2025.

De svenska industrifackens övriga gemensamma krav

Utöver kravet på löneförhöjningar finns även följande krav inför förhandlingarna om nya avtal 2025:

• Arbetstidsförkortning
  En arbetstidsförkortning som kan ske i olika former, till exempel avsättning till tidbank eller deltidspension. Avsättning till arbetstidsförkortning ingår i kraven på löneuppgörelsen.
• Övertidskompensation för deltidsanställda
  Deltidsanställd ska ersättas med övertidskompensation på motsvarande nivå som heltidsanställd för allt arbete som sker utöver den gällande ordinarie dagliga arbetstiden för deltidsanställningen.
• Förskottssemester
  För att säkerställa rätten till betald semester ska det finnas en rätt till förskottssemester.

Vad händer nu i avtalsrörelsen i Sverige?

• 29 november 2024

Varje förbund inom fackcentralen LO ska ha svarat på om man ska vara med i samordningen. De som deltar är skyldiga att ställa upp med sympatiåtgärder för att hjälpa andra förbund att driva igenom de gemensamma avtalskraven.

20 december 2024
Facken och arbetsgivarna inom industrin byter avtalskrav med varandra. Det gör även parterna inom det kommunala fältet och privata servicebranscher.

• 31 mars 2025
  Kollektivavtalen löper ut för anställda i industrin, handeln, kommunsektorn. Nu bör de första avtalen för industrin vara klara. De sätter ”märket” för övriga avtal på arbetsmarknaden.
• 30 april 2025
  Kollektivavtal för bland annat bemanningsanställda, byggnadsarbetare och många tjänstemannagrupper löper ut. Andra förbund och yrkesgrupper följer efter. Avsikten är att innan slutet av året 2025 är slut ska 3,4 miljoner anställda ha fått nya avtal.