IF Metalls medlemmar har blivit världskända i och med strejken på Tesla. Nu väntar en avtalsrörelse med krav på lönepåslag, låglönesatsning och så kallade textfrågor som övertidskompensation för deltidsanställda.

Industri­facken i Sverige vill ha 4,2 procent på ett år

TEXT JOHANNES WARIS
FOTO IF METALL

Facken inom industrin i Sverige har lagt fram kraven inför avtals­rö­relsen. Målet är lönepåslag på 4,2 procent för ett år.

I början av november lade de svenska industri­facken fram sina mål inför avtals­rö­relsen år 2025. Ett lönepåslag på 4,2 procent stod på menyn. I det rådande läget har facken valt att gå in för en avtal­supp­gö­relse på ett år.

– Målet är att våra medlemmar ska få tydliga reallö­ne­ök­ningar. Svensk industri gör stora vinster och då ska vi självklart ha en del av kakan, säger det svenska industri­facket IF Metalls ordfö­rande Marie Nilsson.

Målet är att våra medlemmar ska få tydliga reallöneökningar.

Facken inom industrin är ett nätverk bestående av fackför­bund som organi­serar inom industrin. De fem fackför­bund som ingår i Facken inom industrin är IF Metall, Trä- och grafiska facket GS, ­Livsme­del­sar­be­ta­reför­bundet, Sveriges Ingen­jörer och tjäns­te­man­na­facket Unionen.

Facken inom industrin har tillsam­mans med arbets­gi­va­ror­ga­ni­sa­tioner inom industrin under­tecknat Industriav­talet som i mångt och mycket lägger grunden för avtals­rö­relsen i Sverige.

Målet är att Industriav­talet bildar det så kallade ”märket”, det vill säga den löneök­ning som förbunden i övriga avtalsför­hand­lingar ska utgå ifrån.

Tolv av 13 förbund inom den fackliga centra­lor­ga­ni­sa­tionen LO har ställt sig bakom kraven. Det är Trans­por­tar­be­ta­reför­bundet som repre­sen­terar bland annat förare och stuvare som valt att ställa sig utanför.

Svensk industri gör stora vinster och då ska vi självklart ha en del av kakan.

Förutom kravet på löneför­höj­ningar på drygt fyra procent kommer facken sträva efter speciella satsningar på de lägsta lönerna inom respek­tive bransch. Detta har känne­tecknat de senaste avtalsrörelserna.

Det rör sig om löner på mindre än 29 100 kronor (drygt 2500 euro) per månad.

– Det handlar om ungefär en halv miljon LO-medlemmar som har en lön under det, så det är ganska många som omfattas, till exempel inom hotell och restau­ranger och tvätte­rier, säger Veli-Pekka Säikkälä, LO:s avtals­se­kre­te­rare till Dagens arbete.

Medel­lönen för tvätte­riar­be­tare i Sverige ligger på 26 600 kronor, det vill säga 2300 euro, medan exempelvis ingångs­lö­nerna kan vara lägre.

Föga överras­kande har arbets­gi­varna förhållit sig skeptiskt till fackens krav.

– Det är ett bekym­mer­samt krav. Industrin har drabbats hårt av stigande priser och höga räntor, säger Industriar­bets­gi­varnas förhand­lingschef Per Widolf till Tidningen Närings­livet.

De flesta avtalen inom industrin i Sverige löper ut i mars-april 2025.

De svenska industri­fac­kens övriga gemen­samma krav

Utöver kravet på löneför­höj­ningar finns även följande krav inför förhand­lin­garna om nya avtal 2025:

  • Arbets­tidsför­kort­ning
    En arbets­tidsför­kort­ning som kan ske i olika former, till exempel avsätt­ning till tidbank eller deltids­pen­sion. Avsätt­ning till arbets­tidsför­kort­ning ingår i kraven på löneuppgörelsen.
  • Övertids­kom­pen­sa­tion för deltidsanställda
    Deltid­sans­tälld ska ersättas med övertids­kom­pen­sa­tion på motsva­rande nivå som heltid­sans­tälld för allt arbete som sker utöver den gällande ordinarie dagliga arbets­tiden för deltidsanställningen.
  • Förskotts­se­mester
    För att säkers­tälla rätten till betald semester ska det finnas en rätt till förskottssemester.

Vad händer nu i avtals­rö­relsen i Sverige?

  • 29 november 2024

Varje förbund inom fackcent­ralen LO ska ha svarat på om man ska vara med i samord­ningen. De som deltar är skyldiga att ställa upp med sympa­tiåt­gärder för att hjälpa andra förbund att driva igenom de gemen­samma avtalskraven.

20 december 2024

Facken och arbets­gi­varna inom industrin byter avtals­krav med varandra. Det gör även parterna inom det kommu­nala fältet och privata servicebranscher.

  • 31 mars 2025
    Kollek­ti­vav­talen löper ut för anställda i industrin, handeln, kommun­sek­torn. Nu bör de första avtalen för industrin vara klara. De sätter ”märket” för övriga avtal på arbetsmarknaden.
  • 30 april 2025
    Kollek­ti­vavtal för bland annat beman­ning­sans­tällda, byggnad­sar­be­tare och många tjäns­te­man­nagrupper löper ut. Andra förbund och yrkesgrupper följer efter. Avsikten är att innan slutet av året 2025 är slut ska 3,4 miljoner anställda ha fått nya avtal.