Det har sagts att den finländska industrin till­ver­kar produk­ter av hög kvali­tet, men de regel­rätta lyxpro­duk­terna till­ver­kas annans­tans. Undan­ta­get hittar vi kanske i Jakobs­tad­strak­ten där man i årtion­den till­ver­kat segelbå­tar i premiumklassen.

Och det är frågan om en regel­rätt exportindustri.

– Jag tror inte vi sålt en enda båt till en inhemsk kund under de 20 år jag jobbat här, säger Baltic Yachts huvudfört­roen­de­man Lena-Maria Lind vid kaffe­bor­det med en vacket utsikt mot havet.

Export­framgån­garna för till­ver­karna av större segel­jak­ter i Öster­bot­ten har fort­satt under de senaste åren trots pande­mier och geopo­li­tiska spän­nin­gar. Härifrån Jakobs­tad­strak­ten leve­re­ra­des år 2021 ett rekor­dan­tal jakter utom­lands och värdet på båtarna steg till närmare 200 miljo­ner euro.

Jag tror inte att vi sålt en enda båt till en finsk kund under de 20 år jag jobbat här

Enligt båtbranschens cent­ralför­bund Finn­boat steg omsätt­nin­gen för båtbranschens före­tag i Finland med 40 procent på ett år. Hela 96 procent av före­ta­gen i båtbranschen trodde att perso­nals­tyr­kan hålls på nuva­rande nivå eller växer under året.

Före­ta­gens export­fak­tu­re­ring för hela året låg på 518 miljo­ner euro, varav båtex­por­tens andel var 442 miljo­ner euro. Tre av fyra båtar som till­ver­kas i Finland går på export.

Det kan ändå sägas att det största expor­ten av jakter år 2021 var Brit­tiska Jungfru­ö­arna med tre segelbå­tar till ett samman­räk­nat värde på 86 miljo­ner euro.

På andra plats kommer Italien med fyra segelbå­tar till ett värde på 27 miljo­ner euro, medan Malta låg trea i segelbå­tar­nas exportmarknader.

Den enda båten som leve­re­rats till Malta beräk­nas dock vara värd 22 miljo­ner euro, så det hand­lar inte precis om några småpengar.

När till exem­pel Baltic säljer en båt så står det för en ansen­lig del av den totala båtex­por­ten i euro under året. Den slut­liga pris­lap­pen och i många fall också namnet på köpa­ren är ofta hemligstämplat.

I produk­tion är det också strikta regler för vad och var man får fotografera.

”ALLA LÄMPAR SIG INTE FÖR ATT BYGGA BÅTAR”

I produk­tions­hal­len i Jakobs­tad arbe­tar man som bäst med en 111-fots­jakt i kolfi­ber­kom­po­sit. Hon ska sjösät­tas om ett år.

Resan från ritbor­det ut på de sju haven kan lätt ta fyra år, vet man i lami­ne­rings­tea­met, som bäst håller på med att lägga vakuum. Det är här Lind håller till vanli­gen då hon inte sköter medlem­mar­nas ärenden.

När jag började på Baltic för 40 år sedan till­ver­kade vi mellan 10 och 15 båtar i året. Nu bygger vi en eller två

– Vi lägger en nätremsa för att få ännu bättre flöde på vakuu­met. Det ska sparas vikt. På den här båten vill kunden ha så lite tyngd som möjligt. Dessu­tom ska det se snyggt ut, berät­tar Ann-Sofie Dahl­roos.

Greger Gran­holm är den erfar­naste båtbyg­ga­ren i teamet.

– När jag började på Baltic för 40 år sedan till­ver­kade vi mellan 10 och 15 båtar i året. Nu bygger vi en eller två, säger Gran­holm. Då kunder vi ha sju båtar på tvären under samti­digt i hallen.  Nu har vi en på längden.

Jobbet har sina utmaningar.

– Alla lämpar sig helt enkelt inte för att bygga båtar. Speciellt under lami­ne­rings­pe­rio­den blir det att jobba i obekväma arbetss­täll­nin­gar mest hela tiden, säger  Dahl­roos precis då kolle­gan Robin Thylin kryper in i ett trångt utrymme.

Samman­lagt har runt 550 jakter till­ver­kats på Baltic Yachts. Gran­holm har inte räknat hur många båtar han arbe­tat på över åren.Däre­mot anser lami­ne­rings­tea­met att alla i person­alen nog har en favo­rit som man minns med värme.

– Min favo­rit är Inuks­huk. Den hade fina driv­veds­de­tal­jer och björk i stäl­let för teak, som är betyd­ligt vanli­gare. Jag tycker teak är för mörkt, säger Lind.

107-fota­ren Inuks­huk har lämnat Jakobs­tad för världs­ha­ven för knappt tio år sedan. En snabb koll visar att den senaste hamn hon besökt ligger någons­tans i Azorerna.

Inuks­huk med besätt­ning hyrs ut till ett pris på runt 70 000 euro i veckan.

”VISST MÅSTE MAN VARA STOLT”

Vid kajen intill produk­tions­hal­len ligger den nyli­gen sjösatta ”67:an” och väntar på det sista finli­ret. På Baltic talar man i produk­tion om båtarna, som kommer att få namn som Perse­ve­rance, Free­dom eller Pink Gin, kort och gott med nummer. Numret kommer från båtens längd i fot.

Inne på 20-meters­jak­ten ”67:an” är snic­karna Teppo Kivelä och Mauri Niva i färd med att lägga inred­nings­de­tal­jer på plats.

– Vi har varit med från första början på den här båten. Den här båten är så ”liten” att man kommer ihåg på rak arm var det mesta ska ligga. Men vi bygger båtar där det kan finnas 1 000 olika takpa­ne­ler, säger Kivelä som jobbat på Baltic Yachts i 15 år.

Jag brukar säga att jag jobbar med att sminka båtar

Nu fixar Kivelä och Niva köks­pa­ne­ler på sin plats. I dagens anda finns natur­ligt­vis utrymme för bland annat en pizzaugn i köket, som är betyd­ligt rymli­gare än i de flesta höghusettor.

– Vi gör värl­dens bästa segelbå­tar. Visst måste man vara stolt över det. Det här är ingen stan­dar­di­se­rad serie­pro­duk­tion utan varje båt är ny och helt sin egen, säger Kivelä.

Det hela lägger höga krav på mate­ria­let. Bland annat ska inred­nings­de­tal­jerna klara av olika klimat och temperaturväxlingar.

PRODUKTION PÅ TVÅ STÄLLEN

Sedan 2008 har Baltic Yachts haft produk­tion på två stäl­len. Den andra anlägg­nin­gen ligger i Bosund i Larsmo, där före­ta­get grun­da­des av fem båtbyg­gare för snart 50 år sedan. I produk­tion jobbar runt 140 perso­ner, varav hälf­ten i Jakobs­tad och hälf­ten i Larsmo.

I Bosund håller man på med att flytta båten som till­ver­kas i en av produk­tions­hal­larna. I väntan på att hoppa till­baka in i båten jobbar Stig Gran­holm med att till­verka delar som behövs för att isolera motorrummet.

– Vi ska se till att dämpa vibra­tio­nerna som kommer från motor­rum­met ut i båten så bra som möjligt. Det jag jobbar mest med är ljudi­so­le­ring och brand­sä­ker­het. Det har utvecklats mycket under åren, säger Granholm.

Gran­holms väg till Baltic Yachts gick i tiderna via taket. Han jobbade tidi­gare i metallbranschen och var anställd för att montera venti­la­tion på taket till produktionshallen.

– Jag frågade chefen om de hade jobb och han sade att jag kan börja direkt. Så man kan säga att jag blev anställd på taket.

I båtbranschen är det alltid antin­gen för mycket eller för lite jobb

Johnny Sven­felt är vice fört­roen­de­man på Baltic Yachts och jobbar i Bosund i Larsmo.

– Jag har jobbat i båtbranschen i 20 år. Här på Baltic i två omgån­gar samman­lagt nio år, men också på Nautor och Bella. I båtbranschen är det alltid antin­gen för mycket eller för lite jobb. Nu är det anin­gen för mycket, vilket är bra.

Produk­tion på två stäl­len kan leda till problem om inte kommu­ni­ka­tio­nen funge­rar bra. Under den värsta coro­na­ti­den var det dessu­tom förb­ju­det för person­alen att röra sig mellan anlägg­nin­garna i Jakobs­tad och Larsmo.

Alla är inte så ivriga på det. Det kan bli extra kost­na­der för familjerna

Inom före­ta­get finns det planer att på sikt koncent­rera produk­tio­nen till Jakobstad.

– Alla är inte så ivriga på det. Det kan bli extra kost­na­der för famil­jerna, till exem­pel en andra bil, säger Lind.

Hon tror ändå att de stigande byggpri­serna kan lägga käppar i hjulet för flyt­ten. Avsik­ten är ändå att byggar­be­tet inleds under nästa år.

– Det är lite tude­lat.  Jag ser ju förde­larna med att ha all produk­tion på ett och samma ställe, men för mig blir det en längre väg till jobbet, säger Svenfelt.

För allmän­he­ten skulle det innebära att något av en insti­tu­tion och klas­si­ker och en given lokal­ny­het, trans­por­ten av en färdig jakt längs vägen från Bosund till Jakobs­tad, blir histo­ria i Jakobs­tads­nej­den. Larsmo kommun skulle kanske också gärna ha kvar sin största industrar­bets­gi­vare och beta­lare av samfundsskatt.

– Det drygt hälf­ten av person­alen som hör till facket. Det är inte lätt att få nya medlem­mar, men jag har märkt att yngre folk som har börjat här kommer med. Men man märker nog bra att många unga har en annan inställ­ning. Jag tänker till exem­pel på ”pekka­nen-dagarna” och betald ledig­het. För många 20-årin­gar kan det vara en självklar sak, de vet inte att så har det inte alltid varit, säger Svenfelt.

Sven­felt anser att jobbet med fört­roen­deup­dra­get går i vågor, precis som själva arbe­tet också. Ibland blir det mera och ibland mindre arbete.

FLER PERMITTERINGAR UTAN KONKURRENTEN

Permit­te­rin­gar har inte varit vardags­mat på Baltic Yachts. Det som under­lät­tat läget i situa­tio­ner där det funnits mindre jobb är att då har perso­nal hyrts ut till gran­nen och konkur­ren­ten i Jakobs­tad, Nautor, som till­ver­kar segel­jak­ter av modell Swan.

– Utan Nautor tror jag att vi skulle ha haft betyd­ligt flera permit­te­rin­gar längs åren, säger Lind.

Det hand­lar om ett gent­le­man­naav­tal med flera år på nacken. I prak­ti­ken innebär det till exem­pel att om en anställd själv söker jobb på det andra bola­get är det okej, men före­ta­gen ska inte fiska perso­nal från grannen.

Huvudfört­roen­de­man­nen Lind anser att förhand­lin­garna med arbets­gi­va­ren funge­rar bra och att utvecklin­gen speciellt under de senaste åren, delvis efter ändrin­gar i lednin­gen, hela tiden gått mot det bättre.

Förr plane­ra­des det utgående från att båtarna byggs på övertid

Bara som exem­pel blir löneför­höj­nin­garna som träder i kraft i sommar två procent för alla anställda i stäl­let för 1,6 procent. Produk­tions­bo­nusar har också beta­lats ut till personalen.

En annan förändring under de senaste åren har varit att det görs betyd­ligt mindre över­tid än tidigare.

Förr plane­ra­des det utgående från att båtarna byggs på över­tid, berät­tar Lind.

– Nu är det mycket bättre plane­ring och det utta­lade målet är att det ska vara noll över­tid. Klart att det märks i inkoms­terna på årsnivå när över­tids­procen­terna faller bort, men tidi­gare jobbade vi över­tid varje vecka. Nu orkar man bättre och hinner åter­hämta sig.

OBEFINTLIG RYSSLANDSEXPORT

Den direkta Ryss­land­sex­por­ten har varit obefint­lig för Baltic Yachts del, vilket bety­der att sank­tio­nerna på grund av Ryss­lands anfalls­krig i Ukraina inte direkt märks av. I alla fall tills vidare.

På Baltic Yachts tror man ändå på fram­ti­den. De poten­tiella kunderna vet vad de vill ha och hör i regel inte till dem som lider mest eller först av stigande konsumentpriser.

– Jag brukar lita på att det ordnar sig, säger huvudfört­roen­de­man Lind.

Till­brin­gar jakt­till­ver­ka­rens huvudfört­roen­de­man själv sin semes­ter i en segelbåt?

– Nej, verkli­gen inte. Vi hade en jolle­täv­ling med jobbet under en team­buil­ding­dag för några år sedan. Så mycket har jag seglat.

”Tre år i följd med tvåsiffrig till­växt inte sannolikt”

Handeln med Ryss­land är inte som helhet bety­dande för Finlands båtbransch, men har vuxit de senaste åren. Nästan en tred­je­del av expor­ten på ett värde på 16 miljo­ner till Ryss­land år 2021 utgjor­des  av vidare-export av vatten­je­tar, men även motorbå­tar för 5 miljo­ner euro och olika moto­rer och båtbranschens tillbehör.

De motordrivna lyxjak­ter som varit popu­lära bland ryska oligar­ker till­ver­kas närmast i Tyskland och Italien, berät­tar verk­sam­hets­le­da­ren Jarkko Pajusalo på Finnboat.

Pajusalo förutspår en aning lugnare till­växt för hela branschen i Finland efter två excep­tio­nellt goda år.

– Tre år i följd med tvåsiffrig till­växt ser inte så sanno­likt ut, då båtbranschen globalt sett växer runt två procent i året, säger Pajusalo.

Enligt Finn­boat anstäl­ler båtbranschen direkt  3 500 perso­ner i Finland.

FULLT UPP I TVÅ ÅR

Botnia Marin till­ver­kar bland annat fritidsbå­tar av modell Targa. Mellan Drygt två tred­je­de­lar av produk­tio­nen går på export.

I fabri­ken i Malax jobbar runt 180 anställda. I Malax byggs de större Targabå­tarna på mellan 30 och 50 fot, medan person­alen i fabri­ken i Nykar­leby syssel­sät­ter cirka drygt 30 perso­ner, och där bygger båtarna som ligger i stor­leksklas­sen 23 till 27 fot.

– Vi har fullt upp nu inför somma­ren. Så är det alltid i båtbranschen. Men egent­li­gen har det vart fullt upp i två år, säger huvudfört­roen­de­man Johnny Söder­holm. 

Lönen skulle ju få stiga i samma takt, men det gör den inte

För tillfäl­let håller man på och bygger nya kontor­sut­rym­men i anslut­ning till produk­tion­san­lägg­nin­gen i Malax. Före­ta­get som figu­re­rat i medier under våren på grund av brist på arbetskraft

– Det heter att det ska anstäl­las en fyra-fem nya efter somma­ren , berät­tar Söderholm.

Botnia Marin leve­re­rar cirka 130 båtar i år och nästa år. Efterfrå­gan har varit stark de senaste två åren.

– Lönen skulle ju få stiga i samma takt, men det gör den inte. Ryss­land­sex­por­ten har ju fallit bort nu, men det var inte så många båtar som vi sålde dit, säger Söderholm.

Coro­na­vi­ruset har inte påver­kat efterfrå­gan båtar nega­tivt, snarare tvär­tom, men i stäl­let har. I fjol berät­tade Söder­holm att man tillfäl­ligt tvin­gats stänga hela avdel­nin­gar på grund av coro­nas­mitta under hösten 2020 och våren 2021.

Ryss­land­sex­por­ten har ju fallit bort nu

Inom facket pågår så gott som stän­dig diskus­sio­nen om det är bättre att köra för löneför­höj­nin­gar i procent eller cent. På Botnia Marin gick man på person­alens begä­ran in på cent­lin­jen för den så kallade lokala löne­pot­ten i avtalet.

– Vi räknade om procent­höj­nin­garna till cent i stäl­let. Då är det bättre för alla, så att inte lönerna drar ifrån varan­dra så mycket.