Avtal­sex­pert Asta Kääriäi­nen om bärploc­karna: ”Beho­vet av infor­ma­tion är stort”

Somma­ren innebär högsä­song för flera av Industri­fac­kets branscher inom lands­bygds­nä­rin­garna. Det innebär också bråda tider för fackets avtal­sex­per­ter. Speciellt ungdo­mar som kanske ska börja på sitt första sommar­jobb kan erbju­das rätt speciella arbetsavtal. 

1.6.2020

Asta Kääriäi­nen arbe­tar för tillfäl­let som avtal­sex­pert för lands­bygds­nä­rin­garna vid Industri­fac­ket. För tillfäl­let är det främst frågor som kommer in via fackcent­ra­ler­nas gemen­samma Sommar­job­bar-info som håller henne sysselsatt.

– Det kommer mycket frågor arbets­vill­ko­ren för bärplock­ning. Man märker att det finns ett stort behov av infor­ma­tion. Det gäller både arbets­ta­gare och arbets­gi­vare, säger Kääriäinen.

Till exem­pel har hon fått frågan om man i ett arbet­sav­tal kan skriva ner att lönen beta­las ut som en klump­summa efter att anställ­ning­sav­ta­let upphört samti­digt som läng­den på kont­rak­tet upps­kat­tas till 2,5 månader.

– Det står tydligt i kollek­ti­vav­ta­let att lönen beta­las ut varan­nan vecka om man inte avta­lat om annat. Varför skulle en arbets­ta­gare gå med på sämre villkor?

Kääriäi­nen svarade att lönen oftast beta­las ut en eller två gånger i måna­den. Det skulle säkert kännas som en lång tid att jobba med tungt jord­bruk­sar­bete hela somma­ren i väntan på lönedagen.

Ett vanli­gare fall är att man gjort upp ett arbet­sav­tal men själva jobbet skjuts fram. Har den anställda rätt till lönen för den tiden som hen inte utför själva arbetet?

– Det kan ju hända att det kommer snöblan­dat regn mitt i somma­ren och då kan man inte jobba på åkrarna. Även då har arbets­ta­ga­ren rätt till lön. Men hur många ungdo­mar vågar kräva det? Det finns en rädsla om att bli uppsagd under prövo­ti­den och sen hittar man inget jobb i slutet av sommaren.

FÅ UTLÄNNINGAR I FACKET

Föru­tom finländska sommar­job­bare före­kom­mer det också en hel del utländsk arbets­kraft i branschen. Väldigt få är medlem­mar i facket och vanligt­vis jobbar man bara några sommarmå­na­der för att sen gå vidare till annat. Språk­mu­ren och direkt okuns­kap om arbets­ta­gar­nas rättig­he­ter i Finland gör att väldigt få är i kontakt med facket.

– På en gård där det finns tio anställda så finns det kanske tre som vill ha tillägg för över­tid­sar­bete och därför ringer förbun­det. De vet oftast mycket väl att det kan göra det svårt för dem att få jobb i fram­ti­den, men det är mera en princi­piell fråga för dem, säger Asta Kääriäinen.

Hon vill betona att det är arbets­gi­va­rens ansvar att inte erbjuda kont­rakt som står i konflikt med lagen eller kollektivavtalet.

Industri­fac­ket arbe­tar för att öka orga­ni­se­rings­gra­den bland utländska jord­bruk­sar­be­tare – men det är ett arbete som går lång­samt framåt. De finländska ungdo­marna då? Kääriäi­nen har en häls­ning till deras föräldrar.

– Berätta om för era ungdo­mar om facket och att det lönar sig att ansluta sig. Den infor­ma­tio­nen verkar inte spri­das genom skolan eller mellan kompisarna.

TEXT MIKKO NIKULA

ÖVERSÄTTNING JOHANNES WARIS