Slut på vuxenutbildningsstöd och alterneringsledighet – ”Orättvist och innebär också ett bakslag för kompetensutvecklingen”

– Det är orättvist och innebär också ett bakslag för kompetensutvecklingen. Det talas om att en kompetent personal är ett företags starkaste resurs, men det här beslutet stöder inte det tänket ett dugg, säger Industrifackets utbildningschef Veli-Matti Kauppinen.

Regeringen Orpo-Purra beslöt redan under regeringsförhandlingarna att vuxenutbildningsstödet och möjligheten till alterneringsledighet skulle bort. Regeringen lade också yrkesutbildningsstipendiet in på listan över nedskärningar.

I början av året kom regeringen med lagförslaget och sommaren 2024 förpassas vuxenutbildningsstödet, alterneringsledigheten och yrkesutbildningsstipendiet till historien.

Vuxenutbildningsstöd är ekonomiskt stöd som beviljas en arbetstagare eller företagare för studier som stöder yrkesutveckling. Med stöd av vuxenutbildningsstödet har personer studerat för hela examina eller kortare utbildningar vid många läroanstalter runt om i Finland.

Enligt lagen kan man inte under några omständigheter få vuxenutbildningsstöd för studier som inleds hösten 2024.  Det är Sysselsättningsfonden som har betalat ut stödet.

Alterneringsledighet är ett arrangemang där en anställd tar ledigt i högst sex månader och får en ersättning genom arbetslöshetskassan. Arbetsgivaren anställer en arbetslös arbetssökande för den här tidsperioden.

Det talas om att en kompetent personal är ett företags starkaste resurs, men det här beslutet stöder inte det tänket ett dugg.

År 2022 fick runt 30 000 personer vuxenutbildningsstöd. Sammanlagt rör det sig om 178 miljoner euro. Omkring 5 400 personer fick ersättning för alterneringsledighet.

Utbildningschef Veli-Matti Kauppinen vill påminna om att regeringen förutom dessa nedskärningar beslöt i samband med budgetmanglingen i våras att skära i yrkesutbildningen med 100 miljoner euro.

Kauppinen anser att nedskärningarna drabbar löntagare speciellt hårt och är därför orättvisa.

– Det finns säkert många som funderar på om de har möjlighet att utbilda sig till exempel för jobb i en annan bransch eller hur de ska kunna betala för utbildningen.

JUSTERING AV SYSTEMET, INTE NEDSKÄRNINGAR

Regeringen motiverar sitt beslut bland annat genom att vuxenutbildningsstödet framför allt använts av högt utbildade. Samtidigt har stödet blivit en viktig del i utvecklingen av karriärstegar inom den offentliga sektorn genom påbyggnadsutbildning. Flera närvårdare har exempelvis studerat till sjukskötare med hjälp av vuxenutbildningsstödet. m

– Facket anser att man i stället borde ha utvecklat systemet. Det är inte vettigt att slopa det helt och hållet, säger Kauppinen.

Man borde först ha gått igenom de grejer som funkar.

– Man borde först ha gått igenom de grejer som funkar och utvecklat det som inte gör det. Vi anser att stödet borde riktas i större utsträckning till personer med låg utbildningsgrad eller personer som riskerar att förlora sina jobb.

Kauppinen oroar sig för att slopandet av vuxenutbildningsstödet kommer speciellt att påverka kvinnodominerade låglönebranscher.

– Då man inte utvecklat ett system som ska ersätta vuxenutbildningsstödet så är det klart att det kommer att ta flera år innan vi har något motsvarande system.

TA LÅN FÖR STUDIER?

Den arbetsgrupp som haft som uppgift att fundera över ett ersättande system för vuxenutbildningsstödet räckte över sin rapport till arbets- och näringsminister Arto Satonen i april.

Arbetsgruppen, som inledde sitt arbete i augusti i fjol, hade föreslår att det i fortsättningen ska vara individen själv och arbetsgivarna som ska stå för kostnaderna för utbildning. Arbetsgruppen var inte enig i sitt utlåtande.

Arbetsgruppen har till exempel gjort ett förslag om att staten skulle kunna gå i borgen för ett lån genom vilket den studerande skulle kunna finansiera sina studier.

Den här modellen skulle minska på vid folks vilja att utbilda sig.

Kauppinen är inte en anhängare av en sådan modell. Han tror att det till exempel bland Industrifackets medlemmar finns få som skulle vara beredda att ta lån för att utbilda sig till ett nytt yrke eller genomgå en påbyggnadsutbildning.

– Den här modellen skulle minska på vid folks vilja att utbilda sig. Visst finns det säkert av dem som är beredda att studera vid sidan av jobbet, men det är kanske inte så många, säger Kauppinen.

Kauppinen anser också att en modell som bygger på låntagning skulle öka på den ekonomiska ojämlikheten. Att ta ett lån är helt enkelt inte möjligt för alla.

Arbetsgruppen anser också att systemet med läroavtal ska utökas på ett sådant sätt att man skulle kunna använda sig av det för att bygga på kompetensen hos personalen i ett företag.

– Vi har gjort medlemsundersökningar där resultaten stöder vår hypotes om att arbetstagarna är beredda att utbilda sig mer om arbetsgivarna är beredda att betala för det. Läget har varit oförändrat i åratal. Den här typen av förändringen kommer knappast att öka på arbetsgivarnas vilja att punga ut för utbildning.

BEHOVET AV UTBILDNING VÄXER

Kauppinen anser att någon typ av modell för vuxenutbildning krävs. Det skulle till exempel kunna vara någon typ av fond där också arbetsgivarna skulle delta.

– I Sverige, Norge och Danmark finns det den här typen av fonder som stöder kompetensutvecklingen, säger Kauppinen.

I Sverige kan en anställd få till och med 80 procent av lönen för kompetensutvecklande utbildning.

Behovet av påbyggnadsutbildning för personer i arbetslivet kommer inte att försvinna – tvärtom. Kraven på kompetens har bara ökat i arbetslivet och dessutom pågår grundläggande förändringar.

– Digitaliseringsprocessen går vidare. Tjänstemännens och produktionsarbetarnas arbetsbilder blir mera lika varandra hela tiden. Skillnaden blir bara mindre i framtiden.